- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
53-54

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väfning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

53

Väfning

54

ster, ömsom till höger om sin granne (ställ- eller
grundtråden - ljustecknad). För att åstadkomma
detta måste slingtråden vara inredd i två solf, näm-
ligen först i ett, hörande till bakskaftet 6 (se fig.

7 a

l c

Fig. 16. Gasbindning: slingtrådens korsinredning under
ställtråden.

16), och längre fram (sedan tråden förts i kors
under grundtråden) i ett annat, ett halfsolf, hö-
rande till halfskaftet d. Grundtråden är inredd i
endast ett solf, nämligen i grundskaftet a. Själfva
halfsolfvet är emellertid med sin ena part trädt
genom ett solföga på det s. k. kryss-skaftet c och
går med den andra of vanför samma" solföga, såsom
närmare framgår af fig. Väl må märkas, att sling-
trådens baksolf och kryssolf måste vara belägna på
hvar sin sida om grundtråden. När nu bakskaftet
b och halfskaftet d lyftas, föres slingtråden upp till
vänster om grundtråden: det s. k. halfkryss-skälet

Fig. 17. Halfkrysskäl vid gasbindning: slingtråden (den
mörka) höjd till vänster om ställtråden.

bildas (se fig. 17), och första inslaget kan slås in.
När man sedan lyfter kryss-skaftet c och låter
halfskaftet följa med, så föres slingtråden upp på
högra sidan om grundtråden: det s. k. helkryss-
skälet är bildadt (se fig. 18), och det andra insla-
get kan slås in. För att utjämna de olika spännin-
gar, som trådarna bli utsatta för, använder man
olika medel: eftergif vande garnbomsbromsningar,

hjälpskaft eller rörliga sträckbommar. Gasbindnin-
gar kunna varieras på många sätt och framkalla
effektfulla mönster. Så t. ex. kan man genom lämp-
lig inredning förmå hvarannan trådgrupp att
slingas symmetriskt i förhållande till de mellan-

Fig. 18. Helkrysskäl vid gasbindning: slingtråden höjd
till höger örn ställtråden.

liggande, så att slingorna vända sig mot hvarandra
i st. f. åt samma håll; eller man kan låta tre eller
flera inslag sammanlöpa i den ena gruppens sling-
ning för att åtskiljas i den bredvidliggande grup-

Fig. 19. Prof på varierad gasbindning.

pen (se fig. 19). Äfven kan man låta grund- och
slingtrådar styckevis bilda en vanlig bindning med
inslagen (t. ex. tvåskaft eller satin) och styckevis
verkställa slingningar och på så sätt bilda täta
mönsterpartier på en genombruten botten - ja,
man kan t. o. m. inväfva täta och höga sammets-
figurer på den genombrutna bottnen.

Förarbeten till väfningen äro spolning,
varpning, bomning, inredning och uppsnörning.
Om spolning se Spole och Bobin; om varpning
se d. o. och Lass (där äfven det hit hänvisade
ordet krysspinnar förklaras). Bomning en, varpens
jämna utbredning och upplindning på väfstolens
varpbom, sker antingen för hand eller i maskin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free