Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väderlåda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan forntidens folk hade lärt sig att med
tillhjälp af solen och stjärnorna bestämma
väderstrecken och gåfvo de olika vindarna namn efter
det väderstreck, hvarifrån de blåsa. Söder
bestämdes som den riktning, i hvilken solen befann sig
vid sin största höjd (middagshöjd) på dygnet,
norr var den motsatta riktningen; öster var
riktningen för solens uppgång och väster för hennes
nedgång vid dagjämningen. I fsv. var man noga
med att som namn på vindarna från dessa
väderstreck nyttja orden sunnan, nordan, östan, västan,
hvilka betyda från S, N, Ö, V. Dessa 4
hufvudväderstreck, kardinalpunkter, torde ha varit kända
redan i urminnes tid. Forntidens äldsta kulturfolk,
kineser, egypter, kaldéer (sumerer, babylonier)
hade, som vi kunna sluta af deras astronomiska
kunskap, bestämt väderstrecken. Egypternas namn
på hufvudväderstrecken känner man genom
hieroglyfskriften från ung. 4:e årtusendet f. Kr.; de äro
mehet, norr, abtj, öster, rēs eller qemā, söder (se
därom Egyptisk skrift, sp. 1497) och
amontj, väster. Det ariska urfolket kände dock icke
\aderstrecken, ty germaner, romaner, greker och
slaver ha olika namn på dessa hufvudväderstreck
eller låta samma namn betyda olika väderstreck. Så
betyder auster (af aus, ljus, jfr grek. eos, lat.
aurora, morgonrodnad) på latin söder, men på
forngermanska öster, under det att syd och sunnan i
forngermanskan hette sund och sundan, härledda ur
ordet sunna, sol (eng. sun, ty. sonne). Nord anses
komma af ett forngermanskt ord nor, mörker, och
väst lär komma af vis, stiltje, och således betyda
"aftonstiltjens väderstreck". Härledningen af de
slaviska språkens väderstrecksnamn ha vi ej lyckats
utforska. Hvad de latinska vidkommer, betyder
septentrio (eg. "de sju oxarna") stjärnbilden Stora
björnen l. Karlavagnen, borealis är härledt af
Boreas (se nedan), oriens betyder "uppgående"
(sol), occidens "nedgående" (sol), meridies
"middag"; australis är härledt af auster (se ofvan).
En vind betecknas alltid med det väderstreck,
hvarifrån den blåser, och detta iakttogs noga i
det gamla skandinaviska språket (se ofvan och
Väder). Mellanvindarna betecknas i de
germanska språken och numera äfven i de romanska
genom sammansättning (se nedan). I den äldre
svenskan användes äfven formerna på -an, t. ex.
nordan-västan, östan-sunnan o. s. v. I den moderna
meteorologien har man, för vinnande af
likformighet och tydlighet, öfverenskommit att beteckna
hufvudstrecken med de engelska ordens
begynnelsebokstäfver: N, E, S, W. De 32 väderstreckens
beteckning och namn i olika språk synas af
följande sammanställning:
sv.: nord = N, nord till ost (nord till öst)
= N t E, nord nordost (nord-nordöst) = NNE,
nordost till nord (nordöst till nord) = NE t N,
nordost (nordöst) = NE, nordost till ost (nordöst
till öst) = NE t E, ost nord ost (öst nord öst)
= ENE o. s. v.
eng.: north = N, north by east = N b E,
north-north-east = NNE o. s. v.
ty.: nord = N, nord zu ost = NzE, nord-nord-ost
= NNE o. s. v.
fr.: nord = N, nord quart nord est = NqNE
= N 1/4 NE, nord-nord-est = NNE, nord est quart
nord = NEqN = NE 1/4 N o. s. v.
Särskiljandet af 32 olika vindriktningar iakttas
vanligen endast af sjömän och lär vara börjadt
af holländarna. Till lands nöjer man sig oftast
med 16. Där större noggrannhet, såsom vid
vetenskapliga undersökningar, erfordras, begagnas
kvadrantens indelning i 90°: sålunda betecknas NE
med N 45° E, N t E med N 11 1/4° E, ENE med
E 22 1/2° N o. s. v. Eller också räknas
väderstrecket, liksom azimuten, i vinkel med N–S
linjen från 0° till 360° antingen från N genom
E, S, W tillbaka till N, eller från S genom
W, N, E tillbaka till S. – De långa latinska
namnen på väderstrecken begagnades i allmänhet
ej till vindbeteckning. I stället hade romarna,
liksom grekerna, särskilda namn på tolf olika
vindar:
| N | = Boreas (Aquilo?). |
| N30°E | = Aquilo (Boreas?). |
| E30°N | = Cæcias. |
| E | = Subsolanus = Apeliotes. |
| E30°S | = Eurus (= Vulturnus?) |
| S30°E | = Euronotus = Phœnicias. |
| S | = Auster = Notus. |
| S30°W | = Austro-africus = Libonotus. |
| W30°S | = Africus = Libs. |
| W | = Favonius = Zephyrus. |
| W30°N | = Caurus = Corus. |
| N30°W | = Thrascias (= Circius?).
Den grekiske filosofen Aristoteles, som skrifvit en meteorologi, omtalar, att E30°N var punkten för solens uppgång och W30°N för solens nedgång vid sommarsolståndet, samt E30°S och W30°S likaså vid vintersolståndet, hvilket är ungefär riktigt för Grekland, men icke för nordligare eller sydligare belägna länder. I öfrigt är det ovisst, om antikens folk noga delade vindrosen i tolf lika delar. Enär vidare i dessa vindars namn ingick en föreställning om vindens beskaffenhet, såsom dess styrka, temperatur, fuktighet m. m., samt om orten för dess förekomst, var indelningen både ovetenskaplig och opraktisk. Äfven kineserna ha, sedan långt tillbaka, indelat vindrosen i tolf väderstreck. N. E-m. Väderum, kronopark i Aspelands revir af Smålands distrikt, Kalmar län, har bildats genom inköp enligt k. br. 19 jan. 1901 af 1 mtl säteri Väderum n:r 1 med underlydande Trullefall n:r 1 och Flodhult n:r 1, allt för en köpeskilling af 55,000 kr. 1914 har därefter förra militiebostället Hålfredstorp n:r 1 tillagts kronoparken. Areal 1,160 har (1915). S-r. Väderväxling. Se Luftväxling. Väderö. Se Hallands Väderö. Väderöarna, bebodd skärgård af hundratals klippholmar och skär i Kattegatt, 12 km. västerut från Fjällbacka, skild från fastlandet af Väderöfjorden. På en af de sydligaste holmarna, Väderöbod, finnes fyr af 2:a ordningen och på Väderö Storö lotsstation. Ögruppen tillhör Kville socken i Göteborgs och Bohus län. Väderöbod, ö och fyr. Se Väderöarna. Vädla, fordom by i nuv. stadsdelen Östermalm, Stockholm. Där ledo danskarna 1517 ett blodigt nederlag mot Sten Sture d. y:s rytteri. Slaget har förr med orätt förlagts till Dufnäs. Vädring. Se Luftväxling. << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/nfcm/0033.html 
|