Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väderlekskarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följande vädret blir helt olika. Med anledning däraf
studerade Ekholm dessa ändringar i ett stort antal
fall medelst 12-timmars isallobarer (se d. o.,
Stormvarningar och Vind). Men det
visade sig, att ej ens en karta med isobarer och
isallobarer var tillräcklig, ty två snarlika sådana
kartor ändrade sig stundom på helt olika sätt; men
om ett par sådana kartor med en tidsskillnad af 12
timmar jämfördes med ett annat sådant par och
de båda paren voro snarlika, då visade sig det
följande vädret bli nära lika i de allra flesta fall,
och därpå grundades i hufvudsak de svenska
väderleksutsikterna och stormvarningarna; men då
metoden var ny och kräfde ett mycket stort
kartmaterial (många tusen kartor) för att användas för
de allmänna väderleksutsikterna, så måste arbetet
tills vidare koncentreras på uppgiften att utfärda
tillförlitliga stormvarningar. Äfven den andra
gamla regeln: vädret vandrar är missledande, ty,
såsom särskildt Hildebrandsson påpekat, de enkla
väderlekstyperna förändras ofta så mycket under
vandringen, att det instundande vädret ej enligt
den metoden kan med nöjaktig säkerhet förutses.
Äfven i detta afseende visade sig isallobarerna
nyttiga, ty stignings- och fallområdenas vandring
är nästan alltid mycket regelbundnare och därför
lättare att förutse än isobarfigurernas. Exempel på
den isallobariska metodens användning för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
