- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
19-20

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väderleksförutsägelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

Väderleksförutsägelse

20

därigenom kunna väsentligen förbättra enligt Hin-
selmanns system utfärdade prognoser. Äfven Hil-
debrandssons undersökningar öfver korrelationen
mellan väderleken i olika trakter af jorden ("Quel-
ques recherches sur les centres d’action de 1’atmo-
sphère", sp. 684) kunna måhända leda till sådana
förutsägelser, likaså S. 0. Petterssons undersök-
ningar öfver sambandet mellan hafsvattnets tem-
peratur i Nord-Atlanten och väderleken i Sverige
samt hans studier i kosmisk fysik ("Studien in
der geophysik und der kosmischen physik", i
"Annalen der hydrographie 1914"; se också
Pettersson l, sp. 726); äfven G. De Geers
upptäckt, att sommarens temperatur år efter år
blifvit registrerad i den hvarfviga leran under
istiden och kanske också efter dess slut under
många tusen år och att denna registrering anger,
att denna temperaturs variationer i regel gått
parallellt i Skandinavien och Nord-Amerika, bör,
om detta storartade observationsmaterial lämpligen
bearbetas, kunna leda till upptäckten af väderleks-
perioder, som möjliggöra vinnande af större till-
förlitlighet än hittills åt dylika väderleksförutsä-
gelser på lång tid. Största svårigheten har näm-
ligen hittills varit saknaden af tillräckligt långa
observationsserier (jfr G. De Geer, "Geochrono-
logie der letzten 12000 jahre", i "Geologische
rundschau", III, h. 7, Leipzig, 1912, och "Corre-
lation of late glacial annual clay-varves in North
America with the swedish time scale", i Geolo-
giska föreningens i Stockholm förhandlingar j an.
-febr. 1921). - Yäderleksförutsägelser af stor
praktisk betydelse äro stormvarningarna (se d. o.).
De grunda sig uteslutande på telegrafisk väder-
lekstjänst och väderlekskartor (se d. o.). Beträf-
fande den grad af tillförlitlighet, som för storm-
varningar enligt olika metoder hittills kunnat vin-
nas, må följande meddelas. Instruktion måste
utfärdas innehållande upplysning om, för hvilken
vindstyrka (angifven i Beauforts vindskala eller
i vindhastighet), för hvilket område och för hvil-
ken tid stormvarning skall gälla, hvar, när och
huru den tillkännages eller signaleras till de sjö-
farande eller allmänheten o. s. v. För kontroll
upprättas särskilda med vindmätare försedda sta-
tioner å fritt belägna platser, helst fyrar, fyr-
skepp eller lotsplatser, hvarest noggranna iakt-
tagelser göras öfver vindens riktning och styrka,
i synnerhet när styrkan når eller öfverstiger den
gräns, då varning skall utfärdas. Yid kontrollen
jämföras varningarna med dessa iakttagelser, och
därigenom uträknar man antalet af försummade
varningar och onödiga varningar; för att finna
antalet träffar, måste det bestämmas, huru många
af de utfärdade vindutsikterna, som skola tagas
med. Detta kan bestämmas på flera olika sätt:
1) man kan taga med alla vindutsikter, som
utfärdats under den tid, för hvilken varningarna
kontrolleras; 2) man kan taga med endast de
farliga vindar, som inträffat under denna tid,
eller 3) endast de varningar, som utfärdats under
denna tid, eller 4) antalet farliga vindar ökadt
med antalet onödiga varningar = antalet varningar
ökadt med antalet försummade varningar. Alter-
nativet 1) är det förmånligaste för förutsägaren,
men det får tillämpas endast, om utsikterna gälla
under enligt instruktionen förutbestämda timmar,

så att i hvarje fall den sjöfarande vet, att ingen
farlig vind hotar honom, när ingen varning kom-
mit inom den förutbestämda timmen; så är det
svenska stormvarningssystemet anordnadt, och så
skulle, enligt R. Fitz Roys (se d. o. och Storm-
varningar) ursprungliga plan det engelska
stormvarningssystemet vara anordnadt, ehuru de
dåvarande tekniska och vetenskapliga hjälpmedlen
icke möjliggjorde dess förverkligande. Erfaren-
heten har visat, att ett så anordnadt stormvar-
ningssystem är det enda, som gör verklig nytta.
Ty om stormvarningarna, oberoende af de regel-
bundna väderleksutsikterna, utfärdas tillfälligtvis,
när helst en farlig vind anses hota, och gälla på
obestämd tid eller tills order ankommer att taga
ned stormvarningssignalen, så har den sjöfarande
ingen som helst trygghet för godt väder, fastän
de regelbundna väderleksutsikterna förutsäga så-
dant. Men så är stormvarningsväsendet anordnadt
i utlandet, såvidt utrönas kunnat, öfverallt, och
därför har det icke gjort den nytta, som därmed
åsyftades. För stormvarningar utfärdade enligt ett
dylikt system ha de regelbundna väderleksutsik-
terna ingen betydelse, och därför måste vid kon-
troll af sådana stormvarningar väljas ett af alter-
nativen 2), 3) eller 4). Men då dessa, i synner-
het 4), äro mindre förmånliga för förutsägaren,
så har man flerstädes vid de meteorologiska cen-
tralanstalterna i utlandet för kontrollen uppställt
vissa villkor, som i strid mot stormvarningsinstruk-
tionen gynna förutsägaren. Sålunda har man räk-
nat vindstyrkorna 6 och 7 Beaufort som farliga
vindar, när stormvarning utfärdats och vinden vid
den varnade kuststräckan ej nått större styrka än
denna, men som ofarliga vindar, när de inträffat
där utan föregående varning. Äfven har man
utsträckt giltighetstiden utöfver den i instruktio-
nen fastställda, när stormvarning utfärdats, och
den farliga vinden inträffat först efter denna tids
utgång. Men om dessa varningar kontrolleras
strängt enligt instruktionen, så finner man, t. ex.
för de engelska, att träff procenten icke mycket öf-
verstiger 50, åtminstone före 1906. - Af stor bety-
delse är det, att varning för de svåraste stormarna,
hård storm och orkan, ej försummas. I detta afse-
ende förete de enligt den Bjerknesska metoden
(se Väderlekskarta, sp. 28-30) utfärdade
stormvarningarna en stor brist, ty i sin redogörelse
för kontrollen af dem skrifver V. Bjerknes: "det
viser sig nemlig desværre, ät de ikke varslete
stormer som regel har været de voldsomste".
Här nedan meddelas en tabell, som visar hufvud-
resultatet af kontrollen af de svenska stormvarnin-
garna under tiden l okt. 1905-juli 1914 och 1920.

Antal kon- Onödiga Försum- Träffar

Ar trollstatio- varnin- made var- proc.

ner gar, proc. ningar, proc.

1905-1906 4 8,4 8,4 83,2

1907 5 11,9 6,6 81,5

1908 5 9,8 5,8 84,4

1909 6 10,3 6,s 83,4

1910 7 10,8 4,9 84,3

1911 7 12,i 6,2 81,7

1912 7 ll,i 5,3 83,6

1913 7 11.3 10,2 78,5

1914 7 14,2 6,1 79,7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free