Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vullers ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Vultur-Wunderlich
1210
VuMtur och Yultu’ridæ, zool. Se Gam-fåglar och
Grå gamen.
Vultur cin?reus. zool. Se Grå gamen.
VultuYnum. fordom namn på Capua.
VultuYnus, flod. Se V o 11 u r n o.
Vult von Steijern. svenska adliga ätter. Omkr. 1640
inflyttade från Schlesien till Stockholm körs-nären
Elias Fult (af en urspr. från Steier-mark kommen
släkt). Elias’ son Johan antog namnet Vult ej u s
(se d. o.); dennes son J o-h a n J u l i u s Y u 11
(se Y. 1) adlades 1743 med namnet Yult von Steijern
(hans ätt uppflyttades 1778 i forna riddarklassen),
och en af hans sonsöner, Henrik Sebastian Y. (f. 1768,
f. d. major, direktör vid Göta kanalverk, d. 1844),
blef 1832 friherre enl. § 37 R. F.
1. Johan Julius Y. (se ofvan), ämbetsman,
f. 21 okt. 1695 i Stockholm, d. där 9 aug. 1767,
studerade i Uppsala, Utrecht och Leiden, blef 1726
sekreterare i Generaltullarrendesociete-ten. 1744
assessor of ver stat i Kommerskollegium, 1747
kommerseråd (sedan 1762 med hofkanslers titel)
och 1767 president i kammarrevisionen. Han var en
synnerligen duglig man, hvars krafter, enligt
hans egen uppgift, togos i anspråk för leda-motskap
i 23 olika kommissioner, hvarjämte han utarbetade
handelsbalansen från 1738 t. o. m. 1766.
2. Nils Henrik Y. (skref sig endast von Steyern),
ämbetsman, f. 29 dec. 1839 i Lande-ryd, Östergötlands
län, d. 27 maj 1899 i Stockholm,
blef 1857 student i Uppsala, där han 1863 aflade
filos. kandidatexamen, 1865 hof-rättsexamen och 1867
juris kandidatexamen samt 1866 promoverades till
filos. doktor på af h. Bidrag till svenska riksdagens
historia 1600-1650 (1863). Yice häradshöfding
1870 och sekreterare i konstitutionsutskottet
1868-72, förordnades Y. 1873 till expeditionschef
i Ecklesiastikdepartementet och blef 1877 juris
hedersdoktor i Uppsala. Han inträdde 4 juli 1878 som
konsultativt statsråd i De Geerska ministären och
öfvergick 19 april 1880 till den Posseska som chef för
Justitiedepartementet. Som sådan kvarstod han äfven
i Thyselius’ och Themp-tanders ministärer och afgick
6 febr. 1888 vid Bildtska ministärens bildande. Han
utnämndes till justitieråd s. d., blef 1889 president
i Svea hofrätt och kvarstod som sådan till sin
död. Led. af unionskommittén 1895-98, tillhörde han
den moderata svenska gruppen (Ehrenheim, Sparre och
Y.). Yid 1887 års januaririksdag framlades af Y. ett
fullständigt förslag till ny tryckfrihetsförordning,
men i följd af riksdagens upplösning hann förslaget
icke att behandlas. Det mötte emellertid inom
pressen en så skarp och allmän kritik, att han nöjde
sig med att till majriksdagen framlägga endast en
utbruten del af Tryckfrihetsförordningen och några
strafflagsförändringsförslag.
, Med dessa afsågs att vinna "tidsenliga och därför
användbara straff" för religiònsbrott, en annan
formulering på sedlighetsbrott samt införande
af straff för uppmaning till våld å person och
egendom. Han lyckades emellertid att af samtliga
förslag få genomfördt endast det sistnämnda,
hvilket var en nyhet och som rätt snart blef
af en viss betydelse vid försöken att stäfja den
socialistiska propagandan. Ett af Y. till riksdagen
1886 framlagdt förslag till rättegång i brottmål
föll på Andra kammarens motstånd. Bland de af honom
som justitieminister kontrasig-nerade lagarna och
författningarna märkas: växellag (1880), förordningar
om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund samt om
allmän flottled och allmän farled (s. å.), strafflag
för krigsmakten (1881), förordningar rör. lappar,
som med renar flytta emellan Sverige och Norge (1883)
och ang. íörlagsinteckning (s. å.), lag om upphäfvande
af vatten- och brödstraffet (1884), om skydd för
varumärken (s. å.), ang. ansvarighet för skada i följd
af järnvägsdrift (1886), om svenska lapparnas rätt
till renbete i Sverige och ang. renmärken (s. å.),
ang. handelsregister, firma och prokura (1887)
och om skiljemän (s. å.). Det uppseendeväckande
tryckfrihetsåtalet 1884 mot Strindberg för första
delen af "Giftas" beslöts af Y. Som jurist åtnjöt
han anseende för skicklighet och skarpsinne, och i De
Geers "Minnen" karakteriseras han som i alla afseenden
"en första klassens man".
3. Julius Fredrik Yilhelm Y., f. 25 maj 1851 i
Jönköping, d. 7 febr. 1919 på Mösseberg, student
i Uppsala 1870, studerade boktryckeri i Tyskland,
var 1881-88 disponent vid Centraltryckeriet. 1885-89
musikrecensent i "Dagens nyheter", där han särskildt
verkade för Richard Wagners musik och dess införande
i Sverige, öfvertog 2 maj 1889 i egenskap af
huf-vudredaktör och ansvarig utgifvare ledningen af
"Dagens nyheter", i hvars bolag han l maj 1891 äfven
vardt verkställande direktör; i den förra egenskapen
kvarstod han till l juli 1898, i den senare till
10 april 1899, hvarefter han egnade sig åt sina
litterära samlingar och intressen. Hans bibliotek
vardt småningom synnerligen betydande; dess Wagner-
och ännu mer dess Goetheafdelning (omkr. 3,000 n:r)
ha få motstycken; båda äro testamentariskt donerade
till K. biblioteket i Stockholm. Se I. Collijn i
"Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen",
1918. 2. T-s. 3. R-nB.
Vulva, lat., de yttre könsdelarna hos kvinnan.
Wunderhorn [Wnderhårn], Des k n a b e n, den af
Achim von Arnim (se denne) och Clemens Bren-tano
(se denne) 1806-08 i 3 bd utgifna samlingen af tyska
folkvisor. Se arbeten af Y. Muller (1907) och Rieser
(1908).
Wunderlich [vo’nd-], Karl Reinhold August, tysk
läkare, f. 4 aug. 1815 i Sulz vid Neckar, d. 25
sept. 1877, blef med. doktor i Tü-bingen 1838,
docent i klinisk medicin där 1840, e. o. professor
1843 och ord. professor 1846. Han kallades 1850 till
professor i medicin vid universitetet i Leipzig och
verkade som sådan till sin död. I förening med Koser
grundlade W. "Archiv fur physiologische heilkunde"
(18 bd, 1842-59), hvari han, understödd af andra
lika-tänkande, förfäktade åsikten, att sjukdom
är intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
