Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wright ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Wrightska mätaren-Wriothesley
1182
med motor utrustad tvådäckad flygmaskin. 17
dec. 1903 lyckades Orville W. första gången flyga med
motordrifven maskin och lär därvid ha till-ryggalagt
260 m. i luften vid gång mot vinden på en tid af 59
sek. Efter ytterligare förbättringar nåddes 1905
en flygdistans af 38,9 km. på 38 m. 3 sek. Då
emellertid flygningarna ej skedde offentligt,
betvifiades de uppgifna resultaten i Europa. I
aug. 1908 började Wilbur W. på kapplöpningsbanan vid
Hunaudières nära Le Mans offentliga uppvisningar
med sitt vid Bollées automobiliabrik utförda
aeroplan och verkställde en mängd mycket djärfva
och uppmärksammade uppstigningar samt utbildade ett
stort antal elever. Han gjorde bl. a. i sept. 1908
en flygning med passagerare på l tim. 4 min. samt
eröfrade Michelinpriset för en flygdistans om
123 km. 200 m. De Wrightska flygmaskinerna ha
därefter alltmer fullkomnats och kunna anses
som förebilden för flertalet senare framkomna
typer. Särskildt betydelsefull är den af bröderna
W. införda konstruktionen för skef-ning af vingarna,
hvarigenom möjliggöres ökad stabiliseringsförmåga
och styrbarhet. Äfven utarbetades af dem en mycket
god motortyp. De Wrightska aeroplanen tillverkas
i Amerika i en af uppfinnarna grundad fabrik i
Dayton, Ohio. I Tyskland utnyttjas deras patent
af firman Flug-maschine Wright. Bägge bröderna
kallades 1909 till hedersdoktorer dels af Earlham
college, Indiana, dels af tekniska högskolan
i München och erhöllo 1910 franska vet. akad:s
guldmedalj. Äfven många andra utmärkelser ha kommit
dem till del. Orville W. är sedan 1917 comman-der
major i Förenta staternas army’s aviation corps.
Fmn.
Wrightska mätaren [ráYtska]. Se Elektricitetsmätare,
sp. 212-213 och fig. 9.
Vrigstad. socken i Jönköpings län. Västra
härad. 12,034 har. 1,373 inv. (1920). Y. bildar
med Svennarum och Nydala ett pastorat i Växjö
stift, Västra härads kontrakt. Socknens forna
kyrka, som byggdes under 1100-talets senare
hälft och refs 1865, var prydd med högst märkliga
väggmålningar från medeltidens början. Åtskilliga
af dessa blefvo 1865 aftecknade på bekostnad
af Vitt. hist. o. ant. akad. Se "Svenska
konstminnen från medeltiden och renässansen,
aitecknade och bearbetade på föranstaltande af
Sv. fornminnesföreningen" (h. 4-5, 1887-88). - Inom
socknen ligger V. vattenkuranstalt, anlagd 1913,
omkr. 200 m. ö. h., i en skogrik trakt, med kneippkur
samt sol- och sjöbad.
Vrigstadsån. Se Lagan, sp. 818.
Vrijburg, stad. Se Vryburg.
Vrind. gudinna dyrkad i Sverige. Se R i n d.
Vrionis. Se O m e r V r i o n i s.
Wriothesley [rå^sli], engelsk adelssläkt, inom hvilken
hufvudmannen 1547-1667 bar titeln earl af Southampton.
1. Sir T h om as W., l:e earl af Southampton,
ämbetsman, f. 21 dec. 1505, d. 30 juli 1550 i London,
vann som ämbetsman Henrik VIIIis gunst, gynnades af
Th. Cromwell och fick vid klostergodsens indragning
rikliga förläningar i Hampshire. Han blef 1540
statssekreterare och erhöll s. å. knightvärdighet,
blef 1544 lordkansler och upphöjdes då till baron
W. samt blef 1547
earl af Southampton. W. var under Henrik VIII:s sista
regeringsår det förnämsta redskapet för konungens
reaktionära politik och gjorde sig särskildt beryktad
genom förföljelser mot protestanterna. Han utstöttes
kort efter konungens död ur rådet, mars 1547, men
återinkallades året därpå och samverkade därpå med
Warwick för att störta protektorn Somerset 1549. Sin
egen forna maktställning återfick han aldrig.
2. Henry W., 3:e earl af Southampton, den
föregåendes sonson, hofman, Shaksperes beskyddare,
f. 6 okt. 1573 på släktgodset Cowdray
house, d. 10 nov. 1624 i
Bergen-op-Zoom, ärfde earlvärdigheten 1581, kom 1590
till hofvet, gynnades af Essex och stod till följd af
sin skönhet och belefvenhet högt i drottning Elisabets
gunst. Den unge ädlingen blef genast en frikostig och
ifrigt hyllad skaldernas beskyddare. Shakspere har
tillegnat honom dikterna "Venus and Adonis" (1593)
och "Lucrece" (1594), och bland Shaksperetolkarna
har teorien om, att Southampton af ven hyllats i
de mera personligt färgade af Shaksperes sonetter,
vunnit stark anslutning (se Shakspere, sp. 268;
A. Acheson, "Shakespeare and the rival poet",
1903; S. Lee, "A life of William Shakespeare",
senaste uppl. 1915; H. Schück, "Shakspere och hans
tid", 2 bd, 1916; motskälen ha samlats bl. a. af
S. Butler i "Shakspeare’s sonnets reconsidered",
1897). Southampton deltog i Essex’ expeditioner
till Cádiz 1596 och till Azorerna 1597, gifte sig
1598 i hemlighet med Elizabeth Vernon och ådrog sig
därigenom drottningens onåd. Han var djupt invecklad
i Essex’ sammansvärjning 1601, dömdes till döden,
men benådades med lifstids fängelse och frigafs först
efter Jakob I:s tronbestigning 1603. Han blef därefter
ifrig främ-jare af kolonisationsföretag, särskildt i
Virginia (där Hampton roads uppkallats efter honom),
och understödde 1610 Hudsons expedition för att
finna nordvästpassagen. Vid hofvet motarbetade han
Buckingham, när denne 1621 gick den spanska politikens
ärenden. 1624 for han med ett regemente frivilliga
till Nederländerna för att deltaga i striden mot
Spanien, men såväl han som hans medföljande äldste
son, lord W., dukade där inom kort under för en
febersjukdom.
3. Thomas W., 4:e earl af Southampton,
den föregåendes son, politiker, f. 1607, d. 16
maj 1667 i London, uppträdde 1640 i öfver-huset
mot Karl I:s absolutistiska politik, men
ogillade oppositionens hätskhet mot Strafford
och slöt sig 1641 till konungen, till
hvars lojalaste och måttfullaste rådgifvare han
sedan hörde. Han användes efter inbördeskrigets
utbrott ofta i förhandlingar om försoning mellan
konung och parlament. Efter Karl I:s afrättning
(1649) lefde han i tillbakadragenhet på sina gods,
blef efter restaurationen 1660 riksskattmästare,
var förtrogen vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
