Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 1095-1096 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vosegus mons ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denne, ehuru de ej hinna upp dem i färgrikedom. I
Madrid finnas af honom femton taflor, de flesta

Paul de Vos. Efter målning af van Dyck.

signerade. Ett af hans förnämsta arbeten är Hjortjakt
(i Bruxelles’ museum); en annan hjortjakt finns i
Stockholms Nationalmuseum. Taflor af honom finnas
f. ö. i München, Schleissheim, Augsburg och Dresden
(en s. k. Paradisbild, förr tillskrifven Snyders). –
4. Simon de V., f. 1603 i Antwerpen, d. där 1676,
var lärjunge af Cornelis de V., men icke hans
släkting. Han var en mångsidig, men ojämn mästare,
som målade porträtt, historie- och altartaflor. I
Mechelns kyrkor finnas Herdarnas tillbedjan (1644)

Simon de Vos. Efter målning af van Dyck.

och Konungarnas tillbedjan (1645). Som porträttmålare
är han bäst i ett Själfporträtt (i "Maagdenhuis"
i Antwerpen). Dessutom målade han historietaflor
med små figurer, såsom David och Abigail (i Gotha),
och genrebilder i liten skala, såsom Zigenerska i
ett värdshus (1646, i Liechtenstein-galleriet, Wien)
samt genre med mytologisk färg i Årstiderna (1635,
i Nostizgalleriet i Prag) och i Amors tuktan (i
Berlins museum).

1–4. ^{C. R. N.} (^{G–g N.})

Vosegus mons (Vosagus), romarnas namn på Vogeserna (se d. o.).

Vos exemplaria græca nocturna versate manu, versate
diurna, lat., hexametriska verser: "vänden
med nattlig flit och med daglig id de grekiska
mönstren", d. v. s. viljen I bli stora författare,
läsen då med oaflåtlig flit de store grekernas
skrifter. För romarna voro ju dessa oupphinneliga
förebilder. Uttrycket, hämtadt ur Horatius’ De arte
poëtica, används ofta äfven hos nutidens kulturfolk
som en uppmaning till unga skriftställare att studera
goda utländska skrifter af den art, åt hvilken de
själfva tänka egna sig.

^{J. C.}

Vosges [våʃ]. 1. Les Vosges [lävåʃ],
bergskedja. Se Vogeserna. – 2. Departement i
nordöstra Frankrike, begränsadt i ö. af Elsass (dep.
Haut-Rhin och Bas-Rhin), i n. af dep. Meurthe-et-Moselle,
i v. af Meuse och Haute-Marne, i s. af
Haute-Saône. 5,903 kvkm. 433,914 inv. (1911),
74 på 1 kvkm. Fullt en tredjedel af arealen upptas
af Vogeserna i ö., hvilkas höjdkam bildar gräns
mot Elsass. I s. bilda Monts Faucilles öfvergång
mellan Vogeserna och Langres’ platå samt bära
vattendelaren mellan de åt Atlanten och

Medelhafvet rinnande floderna. Det mesta af vattnet går
till Rhen genom Moselle och Meuse, hvilka ha ett
flodområde om sammanlagdt 5,000 kvkm. eller
omkr. 5/6 af totalarealen. Saône samlar vattnet
från ett fält af omkr. 900 kvkm.; återstå endast
några tusen har, som genom Ornain tillhöra Seines
flodområde. Både Moselle och Saône ha sina källor
inom dep., Meuse upprinner däremot längre i v. på
Langres’ platå. Klimatet är mildt, Épinal (330 m.
ö. h.) har en årstemperatur af 9,5°. Genomsnittliga
årsnederbörden är 1,007 mm.; i Vogeserna
1,305 mm., på slätten 837 mm. Skog betäcker
ännu 25 proc. af arealen. Omkr. 43 proc. är
åker; mest odlas hvete, hafre och potatis,
därjämte vin, humle och fruktträd af allehanda slag:
äpple, päron, plommon, körsbär (berömda),
persikor och aprikoser. Särskildt i de höglända
delarna är mejerihandteringen ansenlig och ger
betydande mängder af smör och ost. Af
bergverksprodukter hämtas något lignit samt silfverhaltig
blymalm. Anmärkningsvärda äro de många
mineralkällorna, som delvis sedan romartiden varit
tagna i bruk (Bains, Dolaincourt, Martigny-les-Bains,
Plombières o. a.). En af hufvudnäringarna
är industrien, som sysselsätter öfver 1/3 af
befolkningen. Järn- och textilindustrierna stå främst,
äfven tillverkningen af kemikalier och papper är
anmärkningsvärd. V. är indeladt i 5 arrondissemang:
Épinal, Mirecourt, Neufchâteau, Remiremont
och S:t Dié. Hufvudstad är Épinal.

2. ^{A. N–d.}

Voskresensk [vas-], stad i ryska guv. Moskva,
vid Moskvaflodens tillflöde Istra, 55 km. v. n. v.
om staden Moskva. Omkr. 3,000 inv. V. var
urspr. en by, som för sitt vackra läges skull köptes
af patriarken Nikon, hvilken där 1656 anlade ett
kloster, Voskresenskij-klostret (d. v. s.
Uppståndelsens kloster), äfven kalladt Nya Jerusalem
för sin likhet med den Heliga grafven.

^{A. N–d.}

Vosmaer [få’smar], Carel, holländsk skriftställare
och konsthistoriker, f. 20 mars 1826 i Haag,
d. 14 juni 1888 i Montreux, var 1866–73 sekreterare
("substituut-griffier") vid Höga rådet i Haag, men
egnade sig därefter uteslutande åt vetenskap och
konst. V. publicerade Studie over het schoone en
de kunst (1856), Bijdrage tot de geschiedenis der
midden-eeuwsche kunst (1857) samt i olika tidskrifter,
fr. o. m. 1860 i den nyuppsatta "De Nederlandsche
spectator", hvars egentlige ledare han blef efter
Bakhuizen van den Brink (d. 1865), ett antal skisser,
noveller och kåserier, hvilka han senare jämte
dikter i Heines stil utgaf under titeln Vogels
van diverse pluimage (1872–75), och skref 1863 en
studie öfver Rembrandt, i utvidgad form Rembrandt,
sa vie et ses oeuvres (1868; 2:a uppl. 1877), ett
standardverk för sin tid, samt en annan öfver Frans
Hals (1872), hvilka verk banade väg för en ny epok i
den holländska konsthistorien. Ett besök i London för
att studera Parthenon-öfverlefvorna gaf honom stoff
till reseskildringen Londinias på grekisk hexameter
(1873); efter en resa till Italien 1878 skref han
konstromanen Amazone (1880; öfv. till fr., eng. och
ty.; 8:e uppl. 1910) samt efter en ny den ofullbordade
och postumt utgifna Inwijding (1888; 4:e uppl. 1909),
som hvila på grundliga studier af antiken och ge en
trogen bild af Italiens konst, land och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>