Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106B
Vondràk-Wood
1064
färd) van mijn dochterken (1633), Uitvaart van
Maria van den Vondel (1668) och främst Dionys V os
(1633), Y:s tröstedikt till G. Vossius öfver hans
under förberedelserna till en resa till Sverige
af-lidne son. I sin Blijde inkomste van Koninginne
Christina te Rome besjunger skalden Kristinas
tron-afsägelse och hennes mottagande i Kom af påfven
Alexander VII i dec. 1655. sedan han tidigare (1647)
på uppdrag af svenske agenten Michiel Le Bion,
firat henne i en svagare dikt och till lön fått
en gyllene kedja. Dikterna öfver Olden-barnevelt,
Geuzevesper (omkr. 1630) och Het stock-ske van Joan
van Oldenbarnevelt (något tidigare eller först
omkr. 1658), stå på gränsen till Y:s satirer
("hekelgedichten"): Rommelpot van’t hane-kot
(1627, mot de kalvinistiske predikanterna). Roskam
(Éyktborsten) och Harpoen (båda 1630), Decretum
horribile (1630, mot predestinationsläran) m. fl.,
medan andra, såsom Geboortklock van Willem van Nassau
(1626), Verovering van Grol (1627), Inwydinge van’t
stadhuis (1655), fira nationella tilldragelser af
betydelse.
Y. är den ende af Hollands renässansskalder,
som nått någonting liknande världsrykte. Hans
inflytande utom Holland spåras främst i den tyska
1600-talslitteraturen, hans förhållande till Milton
är omtvistligt. Y:s verk ha tidtals varit föremål
för skarp kritik, bl. a. af Jonckbloet, under det att
han af andra jämställts med Shakspere, Cor-neille och
Racine. Genom rikedomen af sitt snille i förening med
sin själsadel och oförvitliga karaktär framstår Y. i
sina landsmäns ögon som en af världslitteraturens
upphöjdaste gestalter. Y:s lif har skildrats af hans
samtida G. Brandt ("Le-ven van Joost van den V.",
1682). En staty öfver skalden restes 1867 i Amsterdam,
en min-nestafla uppsattes 1881 på hans födelsehus
i Köln. Hans samlade verk. med utförlig biografi,
utgåfvos 1855-69 af J. van Lennep (förkortad kritisk
uppl. af J. H. W. Unger 1888-93 och H. C. Differee,
2 dir, 1910; populär edition i modern ortografi af Yan
Yloten samt af C. R. De Klerk och L. Simons, "Yondels
spelen", i "Neder-landsche bibliotheek"). Bibliogr. af
Unger (1888). Y:s dramer ha i våra dagar på nytt
bragts på scenen af Rooyaards.
Litt.: "Nieuw biogr. woordenboek" (1918), Kalff,
"Geschiedenis der nederlandsche letter-kunde". Te
Winkel, "Ontwikkelingsgang der ne-derl. letterkunde",
P. Leendertz, "Het leven van Y." (1910), J. Te Winkel,
"Y. als treurspeldich-ter" (1882), N. Beets, "De
reizangen in Y:s treur-spelen" (1876), A. Verwey,
"Een inleiding tot Y." (1893), P. Stachel, "Seneca
und das deut-sche renaissancedrama" (1907). Jfr
art. Holländska litteraturen. Hj.P-r.
Vo’rídràk, Yáclav, tjechisk filolog, f. 1859,
professor 1903 i slavisk filologi vid Wiens
universitet, har bl. a. författat Zur kritik der
altslove-nischen denkmale (1886), Die spuren der
alt-kirchenslavischen evangelienübersetzung in der
alfböhmischen literatur (1893), Frisingské pa-mátky
(1896), Vergleichende slavische grammatik (1906,
1908) och Kirchenslavische chrestomathie (1910).
A-d J.
Wood [ö>urd], Anthony à, engelsk antikvarisk forskare
och historiker, f. 17 dec. 1632 i
Oxford, d. där 28 nov. 1695, studerade från 1647 vid
Merton college i Oxford och författade en i lat. of
v. utg. Historia et antiquitates universitatis
Oxoniensis (2 bd, 1674; W:s af honom själf
reviderade engelska originaltext utgafs 1786-96
af J. Gutch) och en historia om staden Oxford,
utg. 1773 af sir J. Peshall i en ytterst dålig
edition, sedermera i en kritisk uppl. för Oxford
historical society af A. Clark under titeln Survey
of the anti-quities of the city of Oxford (3 bd,
1889-99). W. utarbetade ock ett stort biografiskt
lexikon öfver biskopar och författare, som studerat
vid Oxfords universitet 1500-1690. Detta verk, Athenæ
Oxonienses (2 folioband, 1691-92), utsatte honom för
obehag på grund af däri förekommande skarpa omdömen,
och för förtal mot afiidne lordkansleren Clarendon
åtalades han 1693 af dennes son och ådömdes då böter
m. m. W:s bibliotek och efterlämnade manuskript
förvaras nu i Bodleian library i Oxford. Hans
ytterst minutiösa dagboksanteckningar för 1657-95
ha flera gånger utgetts, bäst af A. Clark i "The
lif e and timès of Anthony W., antiquary, of Oxford,
1632-1695, described by himself" (5 bd, 1891-1900).
V. S-g.
Wood [öm;d], engelsk adelssläkt.
1. Sir M a 11 h e w W., politiker, f. 2 juni 1768
i Tiverton i Devonshire, d. 25 sept. 1843 nära
Gloucester, var son till en handtverkare och vann
förmögenhet som droghandlande i London samt
var lordmayor 1815-17 och från 1817 till sin
död en bland Londons representanter i underhuset. W.
var drottning Karolina varmt hängifven, och hon
bodde det kritiska året 1820 i hans hus. W. var en
tid ekonomisk förtroendeman åt hertigen af Kent,
och dennes dotter, drottning Viktoria, skyndade
vid sin tronbestigning att visa honom sin tacksamhet
genom att upphöja honom till baronet, 1837.
2. William P a ge W., baron Hather-1 e y, den
föregåendes son, jurist, f. 29 nov. 1801 i London,
d. där 10 juli 1881, besökte 1820 Italien för att där
insamla för drottning Karolina förmånliga vittnesmål
emot de mot henne framställda anklagelserna, blef 1827
advokat och fick mycket stor praktik, valdes 1847
till led. af underhuset och gjorde sig där bemärkt
som högkyrklig avancerad liberal. Han erhöll
1851 knightvärdighet och var solicitor general
i Russells ministär (till 1852) samt utsågs 1853
till vice-chancellor (domare i Court of chancery).
Febr. 1868 blef han lord justice of appeal och
dec. s. å. lordkansler i Glad-stones första ministär
samt upphöjd till peer som baron Hatherley. Han tog
under den närmaste tiden liflig andel i de heta
debatterna om irländska statskyrkans afskaffande,
men afgick till följd af svag syn 1872. W. var
som domare högt aktad; han var varmt religiös
och undervisade 1836-77 regelbundet i sin
församlings söndagsskola. Jfr Stephen, "Memoir
of lord Hatherley".
3. Sir Henry Evelyn W., den föregåendes brorson,
fältmarskalk, f. 9 febr. 1838 i Braintree,
grefsk. Essex, d. l dec. 1919 i London, tjänade
som sjökapten på flottan under Krimkriget, men
inträdde därefter (1855) som löjtnant vid ett
dragonregemente och utmärkte sig i indiska kriget
1858 och för kraftigt förföljande af de upproriske
under åren 1859-60. Han blef 1862 major vid ett
höglandsregemente, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
