Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vojt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
turk. ajagym (med bakre, slaviskt i, skrifvet y)
”min fot”, evim ”mitt hus” (palatal vokalharmoni),
jolum ”min väg” (labial vokalharmoni),
gülüm ”min ros” (palatal och labial vokalharmoni)
af ajak, ev, jol, gül. Man har tidigare i
den progressiva vokalassimilationen eller vokalharmonien
velat se ett för de ural-altaiska språken
(se d. o.) särskildt karakteristiskt kännemärke,
hvilket skulle vara ett för dem gemensamt arf från
forna tider och t. o. m. ett uttryck för de resp.
folkens tankevärld och för den lösa hopfogningen,
”agglutineringen” (se Agglutination), af
dessa språks ord, hvilken genom vokalharmonien
skulle i någon mån afhjälpas. I själfva verket torde
vokalharmonien i åtminstone de finsk-ugriska språken
vara af jämförelsevis sent datum och icke tillhöra
deras gemensamma urspråk; den förekommer
blott, i en eller annan gestalt, i finskan, ungerskan
och några mordvinska, tjeremissiska och voguliska
dialekter, men saknas t. ex. alldeles i
lapskan, hvars vokalism dock kan studeras betydligt
bättre än de flesta andra besläktade språkens, och
äfven i finskan ser man jämte sådana ”högvokaliska”
former som t. ex. elävät ”de lefva”,
elämässä ”i lifvet”, eläköön ”må han lefva” sådana
urgamla ”lågvokaliska” former som elatus
”uppehälle”, elo ”lif, spannmål” etc. Frågan om
släktskapen mellan de uraliska språken (se d. o.) och
de altaiska (se d. o.) är dessutom ännu öppen.
Det ser snarare ut, som om ett visst fall af regressiv
vokalassimilation skulle vara uråldrigt i de
finsk-ugriska språken: norsklapska ællet ”lefva”,
diettet ”veta”, boattet ”komma”, buollet ”brinna”,
1 pers. sing. pret. ellim, dittim, bottim,
bullim o. d.
K. B. W.
Vokalis. Se Vokalisera.
Vokalisation 1. Vokalisering (se
Vokalisera), vokalernas beteckningssätt i hebreisk
skrift; vokalernas uttal i sång; utförande af
vokaliser.
Vokalisera, mus., uttala vokaler i sång; utföra
sångöfningar på idel vokaler, utan text. Sådan
sångöfning kallas vokalis (fr. vocalise).
A. L.*
Vokalisk (se Vokal), själfljudande. –
Vokaliskt tveljud, språkv. Se Diftong.
Vokalism. gramm., läran om vokalerna i ett visst
språk eller en språkgrupp; ett språks vokalsystem;
ett ords samtliga vokaler. Ad. N-n.
Vokalmusik (af lat. vocalis, som har röst, sjungande)
kallas all musik, som är komponerad för människoröster
(med eller utan ackompanjemang), till skillnad från
instrumentalmusik.
Vokation (lat. vocatio), kallelse (till ett kyrkligt
ämbete).
Vokativ (lat. casus vocatìvus, af vocare, tillropa),
språkv. Se Kasus, sp. 1239.
Woking [wáù^kin], stad i engelska grefsk. Surrey,
s. v. om London, vid floden Wey, 12 km. ofvanför
dess mynning i Thames. 21,782 inv. (1911). Mälteri
och papperstillverkning. I närheten Brookwook
cemetery med krematorium; i den svenska kyrkogården
är D. K. Solander (se denne) begrafven.
A. N-d.
Vokontier, keltiskt fornfolk mellan Isère, Rhône,
Durance och Kottiska alperna. Deras land, som gränsade
till allobrogernas, räknades under hela
kejsartiden till Gallia narbonensis och var en civitas
foederata ("bundsförvant" till Rom). Hufvudstaden
Vasio l. Civitas Vasionensis (nu Vaison) var en
af Narbonensiska Galliens förnämsta samhällen,
men kunde ej i längden bibehålla sin ställning.
J. C.
Voksenkollen, skogsås strax n. om Kristiania. På
den branta västra sluttningen låg ett 1899 uppfördt
första klassens skogssanatorium, som nedbrann
i mars 1919 och ännu ej är återuppbyggdt. På
V. ligger en mängd privata villor, sanatorier och
sporthyddor, hvaribland kan nämnas "kongevillaen",
skänkt till norske konungen af norska medborgare. På
"kollens" högsta punkt har afsatts en tomt till ett
statsobservatorium. Rundtorn Voksenkollens västra
och norra sluttningar slingrar sig den elektriska
järnvägen "Tryvandsbanen". Praktfull utsikt.
K. G. G.
Vol., förkortning för lat. volumen (fr. volume),
volym.
Wolafältet. Se Warschau, sp. 724.
Vola manus, lat., flathanden. Se Hand, sp. 1296.
Volang (fr. volant, af voler, flyga). Se Falbolan.
Volapük [vålapy’k], d. v. s. "världsspråket", ett af
den badensiske pastorn Johann Martin Schleyer
(f. 1831, d. 1912) konstrueradt språk, som denne 1879
och de följande åren offentliggjorde och försökte få
antaget till internationellt begagnande. Vokalerna
i volapük äro a, ä, e, i, o, ö, u, ü, hvilka alla
uttalas "som motsvarande tyska", men "alltid äro
långa". Af konsonanterna uppges b, d, f, g, h, k,
l, m, n, p, r, s, t, x och z ha samma ljudvärde
"som i tyskan"; däremot är c = dsch, j = sch, q =
ch, v = w, y = j. Dubbelskrifning (och långt ljud)
af konsonant förekommer ej. Hufvudbetoningen faller
alltid på ordets sista stafvelse. Substantivet har
samma fyra kasus som tyskan, saknar kasusändelse i
nominativ (som utom sina vanliga funktioner äfven har
den att följa efter proposition) samt har i genitiv
-a, i dativ -e, i ackusativ -i och i pluralis -s
(tillagat efter kasusändelsen). Adjektivet, som
bildas genom suffixet -ik, är oböjligt till genus,
numerus och kasus, men kompareras genom ändelserna
-um och -un. Substantivpronomina böjas som
substantiven. Artikel saknas. Verbet bildar finita
former genom suffigering af personalpronomina,
tempora för förfluten och tillkommande tid (imperf.,
perf., pluskvamperf., fut., fut. exakt.) genom
prefixen (augmenten) ä-, e-, i-, o-, u-. Genom ett
efter augmentet inskjutet -t- åstadkommes "durativ",
betecknande handlingens fortvaro. Af aktiv form bildas
passiv genom prefix (pa- eller p-}, af indikativ
öfriga modus (konjunktiv, konditionalis och imperativ)
genom suffix. Ordbildningen försiggår hufvudsakligen
därigenom, att stammarna (= substantiven i nom. sing.,
vissa partiklar o. s. v.) lånas från ett eller annat
af de stora kulturspråken. Någon gång blir uttalet
alldeles eller i det närmaste oförändradt, t. ex. ji
(uttaladt "sji", af eng. she), smok (eng. smoke), no (=
nej; eng. no), mit (eng. meat), kek (eng. cake), si (=
ja!; it. och fr. si), e (= och; jfr it. e och fr. et),
fe (= visserligen; jfr it. fe), son (ty. sohn), veg
(ty. weg), lob (ty.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
