Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wittenberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den äldres mera strängt lärda värf, medan
vården om den egentliga vitterheten och svenska
språkets odling öfverlämnades åt den samtidigt
(20 mars 1786) stiftade Svenska akademien. Genom
de af Gustaf III själf författade statuten för
Vitt. hist. o. ant. akad. begränsades dennas område
till historien, antikviteterna (med särskildt
betonande af de antika folkens), inskrifts-
och sinnebildskonsten samt myntkunskapen, och för
åstadkommande af författarskap i dessa ämnen borde de
"lärda" språken, i synnerhet latin, grekiska, franska
och italienska, odlas. Det forna Antikvitetsarkivet
(se Antikvitetskollegium) förenades med akad.,
som därigenom alltifrån början fick inseendet öfver
och bestyret med statens antikvitetsmuseum. Enär de
gamla, i 1700-talets anda affattade statuten utgjorde
grundvalen för akad:s verksamhet under mer än 100 år,
är det oundgängligt att här uppta åtskilliga af deras
mera viktiga bestämmelser. Akad. skulle enligt dem
bestå af 50 led., fördelade i tre klasser, näml. 14
hedersled., 20 arbetande och 16 utländska, hvarjämte
korresponderande led. till obestämdt antal kunde
kallas. Det ålåg hvarje arbetande led. att årligen
inge af handlingar eller försök i akad:s ämnen, till
att intagas i dess "Handlingar". Två gånger om året
utsåg akad. genom val och lottning president och
vice president. Akad:s ständige sekreterare, tillika
riksantikvarie och (sedan 1794) konungens garde des
médailles, utnämndes af konungen och fick till sitt
biträde en amanuens. Akad. sammanträdde i början 1
gång hvarje vecka, hvilket sedermera ändrades till 1
gång hvarannan vecka, men under juli–oktober endast
1 gång i månaden (50 silfverjetonger fördelades då
bland de närvarande). De två offentliga sammankomster
akad. årligen höll. näml. stiftelsedagen 20
mars och Lovisa Ulrikas födelsedag 24 juli,
måste efter Gustaf III:s död inställas af brist på
medel. Akad. utsatte årligen täflingsämnen, och för
de inkomna täflingsskrifterna voro som pris anslagna
större och mindre guldmedaljer samt accessit. (Därvid
var äfven vitterheten på utländska språk företrädd,
men den försvann småningom från akad:s program, medan
historien och antikviteterna bibehöllos.) Akad. var
skyldig att uppge eller granska förslag till
minnespenningar samt inskrifter på offentliga
byggnader och monument äfvensom att tillhandagå
korporationer och enskilda i sådana ämnen, när så
begärdes. För egendomlighetens skull må nämnas,
att akad. hade 1801–09 och efter Kanslistyrelsens
indragning (1833) länge till åliggande att examinera
alla studerande, som sökte inträde i K. M:ts kansli,
samt att enligt k. bref 17 okt. 1838 alla officerare,
som sökte inträde i Generalstaben, skulle inför
akad. aflägga godkända prof i franska språket,
hvilken förordning upphäfdes genom k. bref 9
dec. 1870. Genom anslag vid 1840 års riksdag sattes
akad. i tillfälle att årligen utsända stipendiater
för antikvariska forskningsresor i landsorterna. –
De nya stadgarna af 17 okt. 1890, 10 dec. 1909 och
15 nov. 1912 innebära flera väsentliga ändringar
och begränsningar af akad:s verksamhet. Enligt §
1 har akad. till bestämmelse: att främja studiet
af historien, arkeologien och numismatiken, med
särskildt afseende på fäderneslandet; att ha högsta
tillsyn öfver landets fornlämningar
samt öfver de statens samlingar, som äro eller varda
åt akad:s vård anförtrodda; att granska förslag
till medaljer, som skola präglas i k. myntet,
äfvensom förslag till offentliga inskrifter;
samt att i frågor, som höra till området för
akad:s verksamhet, af ge utlåtanden, när sådana af
K. M:t infordras eller af offentlig ämbetsmyndighet
begäras. Konungen är akad:s beskyddare. I kraft af §
2, om ledamöterna, är hedersled:s antal rninskadt
till högst 10, de arbetandes höjdt till 25 och de
utländskes till högst 20, de senare fördelade i en
historisk och en arkeologisk-numisrnatisk klass
med 10 ledamöter i hvardera. Därjämte inväljas in-
och utländska "korrespondenter" till obestämdt
antal, hvilka icke ega rätt att deltaga i akad:s
öfverläggningar och beslut. Val af arbetande
led. företas senast inom ett halft år efter det
ett rum blifvit ledigt. Val af hedersled. samt
af utländsk led. företas, när akad., på inländsk
ledamots förslag, besluter, att ledigt rum skall
fyllas. Förslag å namn infordras från de inländske
led., och bland de föreslagne väljes en, hvarvid
enkel röstpluralitet gäller. Arbetande led. bör
inom ett år efter invalet taga inträde i akad. med
en af honom författad afh. Akad. väljer årligen
bland sina inländska led. en preses (ordf.). Akad:s
ord. tjänstemän äro sekreteraren, hvars befattning
ständigt uppehälles af riksantikvarien, samt 4
antikvarier och afdelningsföreståndare (af dessa
aflönas en, den s. k. Hjertbergske antikvarien,
hvilken är föreståndare för k. Myntkabinettet,
till största delen från Hjertbergska donationen, se
sp. 891). Därjämte finnes ett antal e. o. tjänstemän
(7 amanuenser, 1 bibliotekarie, 1 räkenskapsförare,
1 konservator och 1 tecknare). Af betydelse blef det
genom de nya stadgarna införda förvaltningsutskottet,
hvarigenom akad:s sammankomster befriats från en
mängd löpande ärenden. Förvaltningsutskottet, som
består af preses, sekreteraren, äldste antikvarien
och 2 af akad. valda led., eger att å akad:s
vägnar ha inseende öfver dess egendom samt att fatta
beslut i frågor om utbetalningar för samlingarna,
om rubbande eller borttagande af fornlämningar,
om åtgärder till fornlämningars vård m. m.,
att afge förslag till akad:s utlåtanden i alla
frågor, som ej enligt akad:s beslut på annat sätt
handläggas, att bereda de ärenden, som af akad. till
utskottet hänskjutas, samt att förvalta akad:s
fonder. Akad. utser årligen inom sig 2 nämnder, en
historisk och en antikvarisk, hvardera bestående af
tre personer. Dessa nämnder, hvar för sig, behandla de
vetenskapliga frågor och andra ärenden, som till dem
af akad. hänskjutas. Akad. håller ord. sammanträde
1 gång (första helgfria tisdag) i hvarje månad
(med undantag af månaderna juni–aug., då endast
ett sammanträde hålles) och samlas 20 mars till
högtidsdag, vid hvilken berättelse öfver det förflutna
årets verksamhet íöredrages och donerade stipendier
bortges. Vid sammanträdena fördelas bland led. 25
jetonger (se Jetong, fig. 2). Om pristäflingar namnes
intet i de nya stadgarna. I afseende på forntida
minnesmärkens fredande och bevarande ha flerahanda
åligganden uppdragits åt akad. genom k. förordningar
af 17 april 1828, 29 nov. 1867, 30 maj 1873, 21
april 1886 och 29 sept. 1911. Akad. utger Handlingar,
i hvilka upptas inträdestal och längre afh. Första
serien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
