Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visitationsrätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
839
Viskare-Wislicenus
840
flodens hufvudriktning, tills den efter att ha
genomflutit Marks härad i Älfsborgs län och Yiske
härad i Hallands län faller ut i Klosterfjorden af
Kattegatt. Bland V:s viktigare tillflöden märkas
Munkån (fr. h.), som infaller i öresjöns norra
ända, Häggån (se d. o.) 50 km. från haívet och
Slottsån (43 km. från hafvet) fr. v. samt Surteån
(33 km. från haívet) fr. h. Flodområdets areal
uppgår till 2,200 kvkm. och huívudflodens längd
till 127 km. Mer än i de flesta svenska vattendrag
ha i V. forsar och fall begagnats till att drifva
industriella anläggningar. Ej mindre än omkr. 75
m. af hufvudflodens totala fallhöjd nedanför öre-sjön
ha kunnat utbyggas. De största fallen äro Yiskaf
orsíallet (24 m. fallhöjd, 2,500 hkr) i Kinnarumma
socken, och Kungsforsen (16 m., 2,000 hkr) i örby
socken. Af Häggåns fall ha 44 m. utbyggts och af
Slottsåns 28 m. Omkr. 5 km. s. om öresjön ligger vid
V. industristaden Borås (se d. o.). Dalgången, som
från Häggåns inflöde kallas Viskadalen, är af ven i
öfrigt tätt bebyggd och säte för blomstrande industri
af olika art, väfverier, spinnerier, gummifabrikation
m. m. Från V:s inlopp i norra ändan af öresjön
till omkr. 7 km. från hafvet genomlöpes dalgången
af Herrljunga-Borås och Borås-Varbergs järnvägar.
J- V. E.
Viskare, en träcylinder, omklädd med fårskinn (med
ullsidan utåt), svinborst eller s. k. piassava-borst
och försedd med ett längre eller kortare
skaft. Viskaren används vid artilleripjäser
till rengöring ("viskning") af loppet. Vid
framladdningspjäser var viskarändan stundom försedd
med en krats för att fatta och utdraga kardusen.
G. af Wdt.
Viskastrand, väfveri i Borås, vid Viskan, midt emot
öfre järnvägsstationen, tillverkar hufvudsakligen
bomulls- och halfylletyger till 2,5 mill. kr. värde
(1918). Antalet arbetare var 30 män och 88 kvinnor
samt antalet väfstolar 230 (1913). V. grundades 1877
och eges af Viskastrands väfveri-a.-b. med 800,000
kr. aktiekapital.
E. A-t.
Viske härad, i Hallands län, ingår i länets norra
domsaga och Varbergs fögderi samt omfattar socknarna
Värö, Stråvalla, Veddige, Ås och Sällstorp. 22,539
har. 6,179 inv. (1919).
Viskert, sjöv. Se B lin d rå.
Viskgalleri. SeHviskgalleri.
Viskmossa, bot. Se Polytrichum.
Viskos (Vise os). Se Konst silke och Xantogensyror.
Viskosimëter (af grek. me’tron, mått), mätare af
viskositet (se d. o.).
Viskositet ("klibbighet", af lat. viscōsus,
klibbig), fys., det motstånd, som en vätska
gör mot förflyttning af dess skilda delar i
förhållande till hvarandra. Se Friktion, sp. 1433,
och Materialprofning, sp. 1242. – Viskös, klibbig.
Viskovatov [-kåva7tåfí], Pavel Alexandro-vitj, rysk
litteraturhistoriker, f. 1842, d. 1905, redigerade
tidskriften "Russkij mir" och var professor i rysk
litteratur vid universitetet i Dorpat. Han redigerade
1891 den nya uppl. af Lermontovs skrifter, som han
försåg med utförlig biografi, och skreí en kortfattad
Geschichte der russischen literatur (2:a uppl. 1886).
A-d J.
Visky, eng. whisky l. whiskey [eng. utt. ωi’ski],
gael. uisge-beatha, irl. usque-baugh ("lifsvatten",
af uisge, vatten, och beatha, lif), ett slags brännvin
(se d. o., sp. 427).
Visky-upproret (eng. the Whiskey insurrection),
polit. hist., en episod i Nord-Amerikas förenta
staters äldre historia. En af kongressen 1791 beslutad
accis på hembränd sprit väckte starkt missnöje i
Pennsylvania, och missnöjet tolkades i kongressen af
A. Gallatin, men ledde sedermera, under inflytande
af agitatorn David Bradford, till öppet trots mot
myndigheterna, i det att man, påverkad af franska
revolutionen, uppfattade hvarje yttring af en stark
regeringsmakt som tyranni. President Washington lät
då på A. Hamiltons råd utkommendera en milisstyrka
om 15,000 man (sept. 1794), hvarpå oroligheterna
utan blodsutgjutelse och med bistånd af Gallatins
inflytande undertrycktes på ett par veckor. Episodens
betydelse är, att unionsmyndigheterna då för första
gången visade sig med väpnad makt kunna tygla
upprorstendenser. Jfr F. Scott Oliver, "Alexander
Hamilton, an essay on american union" (1906). V. S-g.
Viskös. Se Viskositet.
Wisla [vi’sωa], polska namnet på floden Weichsel
(se d. o.).
Vislanda. 1. Socken i Kronobergs län, Allbo
härad. 12,261 har. 2,590 inv. (1919). V. bildar
med Blädinge ett pastorat i Växjö stift,
Allbo kontrakt. – 2. Municipalsamhälle (jämlikt
k. br. 13 mars 1914) i förenämnda socken, beläget
vid skärningen mellan statens järnvägar (linjen
Hässleholm–Mjölby) och Karlshamn–Vislanda–Bolmens
järnväg, 32 km. från Växjö, 78 från Karlshamn,
115 fr. Halmstad och 168 fr. Malmö. 109 har. 709
inv. (1919). Taxeringsvärde å bevillningsskyldig
fast egendom 885,300 kr., tax. inkomst af kapital
och arbete 864,834 kr. (1920). På platsen finnas
afdelningskontor af Svenska handelsbanken, sparbank
samt många handlande och handtverkare. Af industriella
anläggningar märkas cementvarufabrik, 2 mekaniska
verkstäder, snickerifabrik och tjärbränneri.
1 o. 2. L. Wll.
Vislanda-Bolmens järnväg. Se Karlshamn -Y islanda -
Bolmens järnväg.
Wislicenus. 1. Gustav Adolf W., tysk präst och teolog,
f. 1803 i Battaune (prov. Sach-sen), d. 1875 i
Fluntern (Zürich), vardt som teol. student i Halle
för delaktighet i därvarande "bur-schenschafts"
demagogiska rörelser dömd till 12 års fästningsstraff,
men benådades 1829. Han blef kyrkoherde 1834 i
Kleineichstedt, 1841 i Halle. Där slöt han sig till
den af Uhlich (se denne) grundlagda föreningen
"de protestantiske vännerna", mest känd under
den populära benämningen "ljusvännerna". Denna,
som urspr. var en samlingsplats för en rätt moderat
rationalistisk-liberal åskådning i motsats till den
vid denna tid sig konstituerande ortodox-pietistiska
strömningen, dr ef s genom den af den s. k. Hegelska
vänsterns idéer behärskade W:s inflytande i allt
radikalare, slutligen rent negativ riktning. Särskildt
betydelsefullt härför blef W:s på föreningens
sammankomst i Köthen 1844 hållna föredrag Ob schrift,
ob geist? (4 uppl. inom ett år; se vidare Fria
församlingar). Till följd däraf suspenderades han och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
