Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vishnu-smrti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
829
Visingsöformationen
830
finnas ruiner af Näs’ slott (se Näs 8). På
nordligaste delen af västra kusten låg enligt sägnen
Borga slott. Genom Vätterns inskärningar ligger den
förmodade borgplatsen nu långt ut i sjön. Ön utgjorde
kärnan i det 1562 för Braheätten upprättade grefskapet
Visingsborg, och på sydöstra stranden träffas ruinerna
af dess vidtberömda slott Visingsborg (se d. o.). 1636
stiftade grefve Per Brahe d. y. på V. en skola, som
betryggades genom ansenliga donationer. Den hade 3
lärare på stat: rektor, konrektor och kollega. Under
1600-talet inskrefvos i medeltal 20 lärjungar
årligen, men sedermera sjönk antalet. Undervisningen
försiggick i Kumlaby gamla kyrka. Enligt beslut
1692 delades läroanstalten i ett Gymnasium carolinum
(som förlades till forna tingshuset i Kumlaby) och en
kunglig trivialskola. Gymnasiet, som invigdes 1693,
hade en teol. lektor, med föreläsningsskyldighet
i teologi, hebreiska och grekiska, och en
filos. lektor, som läste filosofi, matematik
och latin. Ett regeringsbeslut af 4 sept. 1811
upplöste, i strid med Brahes donationsbref, bägge
läroanstalterna, och vårterminen 1813 upphörde de
offentliga föreläsningarna. De donerade godsen och
räntorna lämnades med få undantag till läroverket
i Jönköping. Som ett slags ersättning för den
bortflyttade läroanstalten inrättades, enl. k. beslut
1908, i det gamla gymnasiehuset en högre folkskola,
till hvars vidmakthållande utgår ett alltför ringa
anslag ur V:s stora skolgodsfond. Biblioteket
kom 1833 till Jönköpings läroverk, men flyttades
1838 på Tegnérs initiativ till största delen
till Växjö (se S. Schartau, "Ett bidrag till det
s. k. Visingsöbibliotekets historia", i Jönköpings
allm. läroverksprogram 1919). 1666 anlade grefve Per
Brahe d. y. i närheten af skolan ett boktryckeri, 1688
flyttadt till Jönköping (se därom Boktryckarkonst,
sp. 974, och G. E. Klemming och J. G. Nordin,
"Svensk boktryckerihistoria", 1883). V. var förr
deladt på två socknar, men utgör nu en socken med
namnet V. (se V. 2). På ön ämnade fru K. A. Tingley
(se d. o.) grundlägga ett internationellt centrum för
Universella broderskapet och Teosofiska samfundet,
afseende bl. a. att upprätta ett skolpensionat
med gymnasium, där såväl svenska barn som barn af
andra nationaliteter skulle erhålla fullständig
uppfostran enligt Raja Yoga-systemet (se Raja Yoga).
På V. hölls i juni 1913 en internationell
teosofkongress. - Se C. Quensel och M. Oxelgren. "De
Insula Visingiana" (akad. afh., Lund, 1714),
S. J. Almquist. "Schediasma academicum de Visingia
musis amica" (1789), S. J. Almquist och H. Almquist,
"Dissertatio de templo Visingiano" (1791), S. Gestrin
och D. Axner, "Dissertatio de libris in typographia
Wisingsburgensi impressis" (1793), och W. Berg,
"Visingsö jemte anteckningar om Visingsborgs
grefskap" (1885).
2. Socken i Jönköpings län, Vista härad, omfattande
ön Visingsö. 2,454 har. 1,210 inv. (1919). V. utgör
ett pastorat i Växjö stift, Vista kontrakt, ön var
förr delad i två socknar, Ströja l. Strö,
omfattande södra delen af ön, och Kumlaby, omfattande
den norra. Nuv. sockenkyrkan, V. kyrka, den förra
Strö sockenkyrka, strax v. om Visingsborgs slott,
ombygd af Magnus Brahe, fullt
färdig först 1636 och därefter kallad Brahekyrkan
(fig. l o. 2, den senare å sp. 831-832), är med sin
synnerligen rika utstyrsel ett
Fig. 1. Brahekyrkan på Visingsö.
intressant uttryck för högadelns makt och kultur
under storhetstiden (jfr "Svensk arkitektur",
h. 1-2, 1908). Kumlaby kyrka, nu ödekyrka, midt på
ön, 2,5 km. n. om den förra, är från romansk tid,
med märkliga tak- och hvalfmålningar från 1400-talet
(jfr ofvannämnda arbete, h. 1, 1909).
3. Kronopark i Eksjö revir af Smålands distrikt,
Jönköpings län, har bildats af Visingsö gamla
kronopark och djurgård. 1807 af sattes en del
af den gamla djurgården för skogsplantering,
hvarvid samtidigt andra delar upplätos till
nyttjande och fördelning emellan de på ön belägna
hemmanen. Enligt k. br. 14 aug. 1809 upplätos
ytterligare några områden till fördelning mellan
öns hemman. Den nuv. kronoparken afgränsades enligt
bestämmelserna i sagda bref. 1832-59 lydde densamma
under ekplanteringsstyrelsen och sedermera under
Skogsstyrelsen. Kronoparkens och den tillhörande
ekplanteringens sammanlagda areal är 581 har (1915).
3. S-r.
Visingsöformationen l. Visingsöserien, stundom äfven
Visingsögruppen, geol. Under dessa namn sammanfattas
den antagligen minst 300 m. mäktiga lagerserie af
konglomerat, gråvacka och sandstenar samt röda,
gröna och mörka skiffrar, som bilda berggrunden
på Visingsö i Vättern och dessutom finnas på några
andra öar och på spridda ställen vid sjöns stränder
(såsom på öarna Fjuk och Jungfrun, vid Jönköping,
Huskvarna, Grenna, Omberg, Karlsborg). Hithörande
sandstenar ha flerstädes brutits för användning som
kvarnstenar samt för byggnadsändamål, särskildt
Grennasandstenen. Att den på dessa ställen är i
behåll, beror på den sänkning af jordskorpan, genom
hvilken Vätterns bäcken anlades och i hvilken den
skyddats för erosion, medan den inom öfriga delar af
mellersta Sverige, där den likaledes måste antas ha
existerat, blifvit h. o. h. förstörd, med undantag
för några smärre förekomster, delvis af lösa block,
särskildt n. v. om Vättern i närheten af sjön
Skagern. – Frågan om V:s ålder är icke säkert
afgjord; då i densamma inga fossil funnits, som med
säkerhet bevisa åldern, utan endast problematica,
måste man för åldersbestämningen väsentligen stödja
sig på geologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
