Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wirsén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virtuell-Wirtz
790
bland Tysklands delegerade vid konferensen i
Spä. Då tyska riksdagens majoritet i maj 1921
beslöt antaga de allierades i ultimatumform på
en konferens i London under hot om ockupation af
Ruhrområdet framlagda nya plan för krigsskadeståndets
erläggande. utsågs W. till rikskansler och bildade
i hast en på centern,, höger-socialdemokraterna och
det demokratiska partiet stödd koalitionsministär
(11 maj), inom h vilken han af ven förvaltade
utrikesministersysslan till 23 maj, då den öfvertogs
af en yrkesdiplomat, doktor Fr. Rosen. W:s namn
knöts därför direkt till antagandet af de allierades
ultimatum och tyska regeringens protester mot
Korfantys af Polen gynnade resning i Öberschlesien.
V. S-g-.
Virtuell, fr. (af lat. virtus, kraft), "kraftmöj-lig",
till begreppet gällande, används i åtskilliga
fysiska och mekaniska termer, t. ex. virtuell bild
(se Lins, sp. 722, och Spegel), virtuell hastighet (se
följ. art.) och virtuellt moment (se Moment, sp. 882).
Virtue’11 hastighet, mefc. örn man tänker sig,
att en kropp erhåller en oändligt liten rörelse,
så att dess punkter förflyttas oändligt små stycken,
sägas dessa vara de särskilda punkternas "virtuella"
hastigheter. Beträffande dem är en anmärkningsvärd
sats gällande, hvilken benämnes den virtuella
hastighetsprincipen. Tänker man sig nämligen
de krafter, hvilka verka på kroppens punkter,
projicierade på motsvarande riktningslinjer vid
förflyttningen och multiplicerar man projektionens
storlek med den virtuella hastigheten, blir vid
jämvikt mellan krafterna de så erhållna produkternas
summa lika med noll. Därvid räknas produkten
eller virtuella momentet positivt eller negativt,
allteftersom kraften och förflyttningen äro riktade
åt lika eller motsatta håll. Redan Galilei angaf
den virtuella hastighetsprincipen som en allmän lag
för jämvikt vid maskiner. Jean Eernoulli visade,
att den är gällande för alla kroppar och alla
krafter. Legrange ville göra den till den teoretiska
mekanikens grundval, och i hans "Mécanique analytique"
äro mekanikens satser härledda från denna princip.
G. R. D.*
Virtuos (it. virtu?so, eg. mästerlig, af lat. virtus,
kraft, skicklighet), person, som bragt sig upp till
mästerskap i utöfningen af någon konst, i synnerhet
i fråga om musikalisk exekution. - Virtuositet,
mästerlig förmåga, öfverlägsen färdighet. Med
virtuositet, till skillnad från äkta konstnärskap,
förstås vanligen en färdighet, som helst glänser med
att öfvervinna tekniska svårigheter, utan att förmå
inlägga tillräckligt af konstnärlig anda.
VFrtus, ett latinskt ord, som betyder mandom,
mannamod, hjältemod, äfven kraft, duglighet,
dygd. Personifierad som hjältekraftens gudinna,
hade Y i r t u s - dels i förening med Honos (se
d. o.), dels för sig - tempel i Rom, mest uppbyggda af
fältherrar efter vunnen framgång i krig. På mynt från
republikens dagar och i synnerhet från kejsartiden
förekomma Virtus och Honos, den förra i full rustning,
den senare i fredsdräkt med ymnighetshornet.
R. Tdh.*
Virt?tes pagan?rum. sple^dida vitia, lat.,
"hedningarnas dygder äro glänsande fel", sentens,
som tillskrifves kyrkofadern Augustinus.
Wirtz (Würtz). Paul, friherre, krigare, f. 30
okt. 1612, d. natten 23-24 mars 1676 i Hamburg
(begrafven 1679 i Amsterdam), var son till Klas
Wirtz, oxhandlare i Husum (Slesvig), och Margarete
Busch. Till en början skrifvare hos en advokat i
Slesvig, kom han genom oförutsedda omständigheter i en
jesuitskola i Wien, fick sedermera under vidsträckta
resor tillfälle att släcka sin kunskapstörst och
bl. a. inhämta betydande språkkunskap samt gjorde sina
första lärospån i krigaryrket först i kejserlig och
sedan i svensk tjänst under 30-åriga krigets senare
skede. Vid dess slut hade han avancerat till öfverste
under Karl Gustafs öfverbefäl. Under det denne furste
efter fredsslutet 1648-50 uppehöll sig i Tyskland
som Sveriges generalissimus för att öfvervaka fredens
verkställande, åtnjöt W. hans synnerliga förtroende
och gick honom på åtskilliga sätt tillhanda. 1651
anlände han i hertig Adolf Johans sällskap till
Stockholm och erhöll s. å. af drottningen åtskilliga
hemman i Västergötland i donation. Emellertid förbleí
han särskildt nära förbunden med pfalziska huset och i
synnerhet med Karl Gustaf, hvars litterära intressen
och smak i öfrigt han synes ha delat. I slutet
af 1051 begaf han sig till prinsen, som uppehöll
sig på Öland, och det var då, som han ofrivilligt
inblandades i den Messe-niska högmålsprocessen (se
M e s s e n i u s 3). Ett bref, som W. skrifvit
i prinsens namn till den äldre Messenius med
förfrågan om, hvem som vore författare till den
förgripliga paskill, som till-sändts prinsen, bleí
nämligen användt som bevismedel vid rättegången. I
april 1653 var W. i Hamburg på resa i något Karl
Gustafs uppdrag. Sannolikt var det då, som prinsen
anmodat honom att besöka det hertigliga hofvet i
Gottorp med hänsyn till det påtänkta frieriet till
en af prinsessorna där. Eesan gällde till utseendet
Köpenhamn, men både på bort- och hemvägen stannade
W. i Gottorp, där han af hertigen mottog uppdraget
att bege sig till England för att för Holstein utverka
neutralitet och fri handel under det pågående kriget
mellan England och Holland, of ver Holland begaf
han sig också till England, där det 8 dec. lyckades
honom att utverka det önskade neutralitetsfördraget
med handelsfrihet för Holstein. 1654 utnämndes han
till generalmajor och kommendant i Stade och var
underbefälhafvare i det s. k. Bremiska kriget (se
Bremen, sp. 91), till hvars afslutande han kraftigt
bidrog. Med sina i hertigdömet Bremen samlade trupper
tågade han tidigt på sommaren 1655 åt Pommern för att
stöta till den armékår, som under Arvid Witten-berg
i juli inryckte of ver polska gränsen. Wirtz jämte
Radzieiowski förde den första underhandling, som
ledde till polska landsdelars, vojvod-skapen Posens
och Kalisz’, underkastelse. När kort därefter Karl
Gustaf själf anryckte, följde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
