Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wire ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
761
Wire-Virestad
762
rinner upp i sydvästligaste delen af
dep. Cal-vados, flyter genom dep. Manche och
bildar slutligen gräns mellan detta och Calvados
samt faller ut i Seinebukten. Längd 132 km.,
däraf 22 km. segelbara. Just vid mynningen
upptar den fr. h. bifloden Aure. - 2. Stad
i franska dep. Calvados, vid floden Yires
öfversta lopp, 58 km. s. v. om Caen. 6,298
inv. (1911). Ruiner af en af Henrik I i England
byggd borg. Bekant granit-brott. Ylleindustri. Jfr
Vådevill. 1-2. A.N-d. Wire OäìV], eng. Se
Metalltråd.
Vireda, socken i Jönköpings län, Norra
Vedbo härad. 6,512 har. 968 inv. (1919). V. bildar
med Haurida ett pastorat i Linköpings stift, Norra
Vedbo kontrakt.
Virelai [virlä] 1. Chanson balade e, fransk versform,
vanlig under 1300- och 1400-talen (Machaut,
Froissart, Christine de Pisan). Den består af
flera strofer af växlande metrisk byggnad, men
vanligen omfattande två delar, hvaraf den senare,
men icke den första har samma rim som refrängen,
hvilken öppnar sången och afslutar h var j e strof.
E. S-f.
Wir?lius (Wire 11). Se Lagerstråle.
Virement [virmã’], fr., hand., giro (se d. o.), ömsesidig
afräkning af fordran och skuld, som uppgå
till lika belopp; statsv., öfverföring af en post
från en titel i budgeten till en annan.
Viren, sjöar. 1. Insjö 134 m. ö. h. inom
Linneryds och Älmeboda socknar, Konga härad,
Kronobergs län, i öfversta delen af Ronnebyåns (se
d. o.) vattenområde. Sjön är omkr. 5 km. lång och
omkr. 3 km. bred. Dess areal är 11 kvkm. V. mottager
i n. tillflöde från de stora sjöarna Rottnen och
Läen. Dess vattenområde är omkr. 750 kvkm. – 2. Insjö
34 m. ö. h. i Nyköpingsåns (se d. o.) flodområde inom
Västra och Östra Vingåkers socknar, Södermanland. V.,
som själf har en areal af omkr. 11 kvkm., uppsamlar
vatten från ett ansenligt område, ej mindre än
omkr. 1,700 kvkm., upptar fr. v. Vingåkersån från
de stora sjöarna Sottern och Tisaren i Närke samt
fr. s. Forsaån, Tisnarens afloppså. Genom Djula-
l. Åkeforsaån har V. aflopp till Yngaren (se d. o.).
1–2. J. V. E.
Wirén, Axel, zoolog, f. 12 juli 1860 i Fors’
församling, Södermanland, blef student 1879, docent
i zoologi 1885, filos. doktor 1886, t. f. prosektor
vid zootomi-ska laboratoriet 1888, e. o. professor
i jämförande anatomi 1893, ord. professor i zoologi
1908, allt vid universitetet i Uppsala. W., som
1891 studerade cytologi på Flemmings laboratorium i
Kiel och flera gånger i vetenskapligt syfte besökt
zoologiska institutioner i skilda delar af Europa,
har under många år alltsedan 1883 om somrarna
vistats vid Kristinebergs zoologiska station för sina
undersökningar af vissa lägre hafsdjur, företrädesvis
ringmaskar och ur-
mollusker (sa B l ü t d j u r); resultaten af dessa
mycket omfattande och ingående undersökningar
äro nedlagda bl. a. i Om cirkulations- och
digestions-organen hos annelider af familjerna
Ampharetidœ, Terebellidæ och Amphictenidæ (1885),
Beiträge zur anatomie und histologie der limnivoren
anneliden (1887) samt i det viktiga arbetet Studien
über die Solenogastres (1892); både detta och det
förstnämnda belönades med Flormanska priset. Vidare må
framhållas über die selbstverstümmelung bei Carcinus
maenas (1896), hans tills, med K. E. J. Forsell
utgifna lärobok för elementarskolan: Jämförande
framställning af djurens organsystem (1896) samt
hans högt uppskattade, men ännu ej afslutade
Zoologiens grunddrag (1899-1902), i hvilken
särskildt framställningen af zoologiens historia
torde kunna anses som mönstergill. W. blef led. af
Vet. soc. i Uppsala 1901 och af Vet. akad. 1902.
L-e.
Wirén, August, präst, f. 25 dec. 1868 i Fagerhult,
Skåne, aflade teoretisk (1896) och praktisk (1897)
teol. examen i Uppsala och blef 1903 pastor vid Malmö
äldre centralfängelse, men är från befattningen ledig
för att tjänstgöra som föreståndare för Skyddsvärnets
(se d. o.) verksamhet. Han har i denna egenskap
nedlagt mycken förtjänst till ett sundt ordnande af
arbetet för samhällets olyckliga samt utgett flera
skrifter i detta syfte.
Vir?nius, Samuel, biskop, f. 1647 i Virse-rum,
Kalmar län, d. i febr. 1703, tog namnet V. efter
födelseorten och blef student i Uppsala 1666,
men relegerades 1667 som inedanstiftare af ett
of verf all på universitetets rektor. Han for då
till Rostock, hvarest han promoverades till filos.
magister 1670, kom därefter hem och prästvigdes 1674,
var regementspastor vid Upplands rytteri under kriget
i Skåne 1676-77 och fick sistn. år samma syssla vid
Lifregementet till häst. 1678 utnämndes han till
hofpredikant och 29 dec. 1680 till öfverhofpredikant
och konungens biktfader (efter Spegel). Från denna
tid var V. hart när oskiljaktig från Karl XI:s person,
rådfrågades af honom i högviktiga regeringsärenden och
spelade ungefär samma roll som hundra år senare biskop
Wallquist hos Gustaf III. V. kallades 13 dec. 1688
tili biskop i Växjö och fick vid jubelfesten 1693
teol. doktors titel. Hans barn adlades 1689 med namnet
Cederstier-na. Vid riksdagarna 1680 och 1682 uppträdde
V. ihärdigt som ifrare för enväldet, men sökte
vid riksdagen 1697 motsätta sig den unge konungens
myndighetsförklaring, hvarför han föll i onåd hos
Karl XII. Som predikant åtnjöt han stort anseende.
Hjr.*
Wire-rope [ωai’ə råu’p], eng., järn- eller
ståltrådslina. Se Tågvirke, sp. 714–717.
Virescens [-eje’ns], bot. Se Förgröning. - Antholys
är en abnorm förlängning af en blommas internodier
med samtidig, större eller mindre virescens.
Virestad. 1. Socken i Kronobergs län, Allbo
härad. 30,372 har. 3,603 inv. (1919). V.
utgör ett pastorat i Växjö stift, Allbo kontrakt. –
Friherreskap, som 5 febr. 1647 gafs åt Lennart
Torstenson, omfattade V. och Stenbrohults
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
