Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinterhamn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Winterthur-Winther
736
plantarum, växternas sömn (se d. o.). Jfr Ide
och Sömn. ü. T. S. (L-c.)
Winterthur [-tor], stad i schweiziska kantonen Zürich,
20 km. n. ö. om staden Zürich. 27,000 inv. (1919),
nästan alla tysktalande och reformerta. Det är en
modern, välbyggd stad. en af de vackraste i Schweiz
(monumentalt rådhus i grekisk stil af Semper),
och på samma gång en af landets förnämsta fabriks-
och handelsstäder. Betydande vinodling bedrifves
i omgifningen. Såväl textilindustrien (siden-
och bomullstyger) som järnindustrien (maskiner)
äro omfattande; dessutom tillverkas kemikalier
och skodon. Staden var förr mycket rik. men har
på 1880-talet utarmats genom sina förbindelser
i national järnvägen. - I den vackra omgifningen
ligga bl. a. slotten Kyburg (se d. o.) och Mörsburg
samt byn öber-W., där den romerska orten Vitodurum
låg. Staden W. anlades omkr. 1180 af grefvarna
af Kyburg. A. N-d.
Vinterting. Se T i n g.
Vinterträdgård. Se Växthus.
Vinterviken, liten vik af Mälaren i Brännkyrka
församling, Stockholm, vid hvilken är belägen en
sprängämnesfabrik, tillhörig det 11 nov. 1864 af
A. Nobel, J. Y. Smitt och K. Wennerström stiftade
Nitroglycerin-a.-b. Fabriken, som föregicks af en
försöksanläggning vid Heleneborg, anlades 1865 för
att exploatera Imanuel och Alfred Nobels metoder att
tillverka sprängämnet nitroglycerin (se d. o.) och var
den första fabriken i världen för detta ändamål. Där
ha sedermera metoderna att fabriksmässigt tillverka
gur-dynamit och gela-
En dags tillverkning vid Vinterviken: 4,750
kg. dynamit.
tindynamit (extradynamit) utexperimenterats. Det
sistnämnda sprängämnet har under de senaste
40 åren varit fabrikens hufvudsakliga
tillverkningsobjekt. 1890-98 tillverkades
äfven nobelkrut (ballistit), hvilken fabrikation
sistn. år öfverflyt-tades till en nyanlagd fabrik vid
Björkborn (se Bofors). Sedan Nitroglycerin-a.-b. 1920
öfver-flyttade större delen af sina tillverkningar
till fabrikerna vid Gyttorp (se d. o.), tjänar
V. tillsvidare som reservfabrikk. Vid V., som förr
var en af stockholmarna mycket omtyckt plats för
sommarnöje, inträffade juni 1868 och maj 1874
svåra explosioner, som kostade många människor
lifvet. Sedermera ha större explosionsolyckor
undgåtts, tack vare moderna säkerhetsanordningar.
E. A-t. S. Nff.
Vinteråsa. socken. Se Vintrosa.
Winther, Easmus Villads Christian Ferdinand, dansk
skald, f. 29 juli 1796 i Fensmarks prästgård, nära
Næstved, d. 30 dec. 1876 i Paris, växte upp på
Själland, gick i skola
i Nykjöbing på Falster, dit hans mor flyttade efter
sin makes död (1808). 1812 gifte hon om sig med
sedermera biskopen Rasmus Möller, hvars son i ett
tidigare äktenskap Poul Martin (se denne) vardt
W:s närmaste, hängifne vän. 1815 vardt W. student
och dimit-terades till Köpenhamn. Där vann han en
utsträckt vän- och bekantskapskrets genom sitt
vinnande väsen och sina stora sällskaps-gåfvor,
han tillhörde de ledande bland kamraterna och var
en af Studenterforeningens stiftare. Nu gjorde han
sig äfven känd som skald genom studentsånger, af
hvilka den första, med det bekanta omkvädet Herrer
vi ere i aandernes rige diktades, tonsattes, sjöngs
och trycktes 1820. Studierna, som enligt hans moders
önskan egnades ät teologien, skredo emellertid föga
framåt, och hans skulder hotade att växa honom öfver
hui-vudet. Han återvände därför till styffåderns
prästgård, där han under dennes handledning arbetade
på sin examen (sommaren 1821-hösten 1824), och tog
okt. 1824 teol. ämbetsexamen. På våren nästa år
fick han plats som informator i en förmögen familj,
för hvars ena dotter (Alfrida Müffelmann) han
fattade tycke på ett djupare och varaktigare sätt
än som annars kännetecknade hans lättantänd-liga
lyrikernatur (henne gäller bl. a. Fly v, fugl,
fly v över furusöens vove!). Det allmänna bifall,
som alltifrån början getts hans diktning, kom honom
ej att förlora s j älf kritiken. Tvekande och efter
lång betänketid debuterade han 1828 med en samling
Digte, som befäste hans ställning i sitt lands
vitterhet som en skald af enkel, melodisk form,
med en sällsynt, ja oöfverträffad gåfva att skildra
sommaren, kärleken, Själland med uttryck af finaste,
varmaste skönhet. 1832 utgafs en ny, utvidgad
upplaga af "Digte", som mottogs med ännu starkare
bifall; en samtida kritiker dömde, att W. egde "en
utomordentligt lycklig blick för det egendomliga i
det danska folklifvet; han är originell, kärnfull
och enkelt skön." - 1830 dogo både hans moder och en
farbror, som testamenterat honom större delen af sin
efterlämnade förmögenhet. W. skyndade sig att lyfta
arfvet, for på hösten s. å. på en längre utrikesresa,
öfver Tyskland till Italien, vistades länge i Rom och
Neapel och återkom till Köpenhamn i sept. 1831. Hela
tiden hade han left som grand-seigneur, sorglöst
tillfredsställande hvarje infall och med öppet bord
för konstnärerna bland hans bekanta, hvarför hans
pengar tagit slut. Dels på grund häraf, dels därför,
att Alfrida Müffelmann obevekligt gaf honom nej,
var W:s missmod under åren efter hemkomsten djupt. I
förtreten ingick han en förlofning, som han genast
ångrade, men som häfdes genom fästmöns beslutsamhet
(Ravnens kvide var W :s svar på hennes begäran om
att få rent besked af honom). Nogle digte (1835)
innehåller bl. a. den härliga dikten Själland och
versnovellen Annette; en sträng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
