Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinkelafstånd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
noordnederlandsche tongvallen (med språkkartor, 1898) och De
outwikkelingsgang der Nederlandsche letterkunde
(5 dlr 1908-21). Se Nederländska
språket och Maerlant.
1-2. Hj. P-r.
Vinkelafstånd mellan två punkter är vinkeln
mellan de räta linjer, som från åskådarens öga gå
till de ifrågavarande punkterna.
E. L.
Winkelblech, Karl Georg, tysk socialteoretiker
(se Socialism, sp. 197), f. 1810 i Ensheim vid
Mainz, d. 1865 i Kassel, var professor vid teknisk
högre läroanstalt i Kassel från 1839. I betraktande
af handtverksorganisationernas förfall (se
Skråväsen) och industriarbetarnas utarmning (se
Industrialism) fann han de tekniska
problemen alltför ensidigt uppmärksammade på
bekostnad af de samhällsorganisatoriska, hvilka han
från 1843 började egna djupgående studium och
snart äfven omfångsrikt författarskap under
signaturen Karl Marlo, under hvilken han
offentliggjorde sitt stora verk Untersuchungen über dìe
organisation der arbeit oder system der
weltökonomie (I: 1, 1848, I: 2, 1853, II, 1857, III,
ofullständig, 1859; nya uppl. 1884-86 och 1898).
Del I innehåller en historisk-kritisk inledning i
ekonomien, del II en systematisk framställning af
ekonomiens element och del III utkastet till
"arbetsorganisation". Schäffle (se denne) betecknade
i "Kapitalismus und socialismus" (1870) verket
som ignoreradt trots dess "djupa vetenskapliga
allvar, omfattande lärdom, nykterhet och
själfständighet gentemot både kommunistisk-socialistisk och
liberal charlatanism". Armodets upphörande
förutsatte enligt W. en måttfullare folkökning, som
kunde garanteras genom ålders- och
förmögenhetsbetingelser för rätt att stifta äktenskap. Jorden
och jordbruket borde kollektiviseras, handeln och
kommunikationerna förstatligas och industrien
organiseras i federativa produktivorganisationer under
yrkesrepresentationer och på grundvalen af fri
yrkesskolundervisning. Ett dylikt kollektivistiskt
samhällsekonomiskt system skulle tillförsäkra
enhvar rätten till arbete och till arbetets fulla
afkastning, möjliggöra genomförd socialförsäkring
och arbetstidens begränsning samt rättvis
beskattning med progressiva inkomst- och
förmögenhetsskatter, men omöjliggöra alla privatmonopol och
på sådana grundade arbetsfria inkomster. Den
tyska socialdemokratien ställde sig alldeles
oförstående till en dylik "borneradt småborgerlig"
socialism, hvars lärda grundlighet utlänningar i
arbeten öfver nationalekonomiens och socialismens
historia däremot funnit karakteristisk för
författarens nationalitet. - Se Biermann, "K. G. W."
(1909).
E. F. K. S-n.
Winkelbom, skogsh., två stockar förenade med
hvarandra i ena ändan och försedda med ett
öfverslag, som ligger tvärs öfver stockarna.
Vinkelbommen får därigenom formen af en snöplog. Den
utlägges i en ström för att leda virket i en
flottled och hänges vanligen i en bom, så att
vattnet fritt kan påverka vinkelbenen. Genom
förändring af själfva vinkeln och vinkelbenen kan
virket ledas i olika grad. Genom att hänga
flera vinkelbommar efter hvarandra kan bommens
verkan ökas.
W. E-n.
Vinkelfräsar, Vinkeländfräsar, mek.
tekn. Se Fräs, sp. 44.
Vinkelhake. Se Boktryckarkonst, sp.
983 och illustrationssida 2, och
Ritinstrument, sp. 481 o. fig. 7.
Vinkelhastighet, mek., en roterande kropps
hastighet på längdenhetens afstånd från
rotationsaxeln. Betecknas vinkelhastigheten, räknad pr
sek., med w och omloppstalet pr min. med n, så
är w = pi n / 30. Väljes metern som längdenhet, blir
w uttryckt i m. pr sek. Tages däremot kilometern
som längdenhet, erhålles w angifven i km. pr sek.
På analogt sätt ställer sig saken, om andra
längdenheter komma till användning.
O. E. W.
Winkel Horn [hå;rn], Frederik, dansk
författare, f. 19 juli 1845, d. 17 nov. 1898, tog 1868
magisterkonferens och 1878 filos. doktorsgrad med
en afh. om Peder Syv, studerade först förhistorisk
arkeologi och utgaf Mennesket i forhistorisk tid
(1878), men egnade sig sedan åt litteraturhistoria
och skref Den danske litteraturs histoire (1-2,
1881) och Grundtvigs liv og gerning (1883). Han
öfversatte Den ældre Edda på vers (1869), utgaf en
serie isländska sagor, Billeder af livet paa Island
(1-3, 1871-76), Nordiske heltesagaer (1876),
Saxo Grammaticus, Danmarks historie (1896-98),
Ludvig Holbergs levnedsbreve (1897), E. Bellamy,
"Anno 2000-1889" (1889) och flera andra
romaner. Sedan 1892 var han redaktör af Hagerups
"Illustreret konversationslexikon". Hans första
hustru, Anna W., var en flitig
öfversättarinna.
E. Ebg.
Vinkelhäfstång, mek. Se Häfstång, sp. 75.
Vinkel i segmentet, mat. Se Segment 1.
Vinkeljärn, metall. Se Fasonjärn, sp. 1425.
Vinkelknä, skpsb. Se Knä 2.
Vinkelkramla. Se Kramla.
Vinkelkran, mek. Se Kran, sp. 1200.
Vinkellinjal, en vanligen af tunt trä tillverkad
linjal, försedd med ett tjockare tvärstycke, som
tjänar att styra linjalen mot ritbrädets vänstra
kant, hvarigenom linjalen bekvämt och säkert kan
förflyttas parallellt med sig själf. (Se
Ritinstrument, fig. 1.) Tvärstycket utföres vanligen
i två delar, en fast i 90° vinkel mot linjalen och
en vridbar kring en fästskruf, hvarigenom linjalen
kan inställas i hvilken vinkel som önskas i
förhållande till ritbrädets kant.
Fmn.
Winkelmann, Eduard, tysk historiker, f. 1838
i Danzig, d. 1896 i Heidelberg, blef docent vid
Dorpats universitet 1866 samt professor i historia
1869 i Bern och 1873 i Heidelberg. 1883 vardt
han ordf. i Badens historiska kommission och
utnämndes 1886 till juris hedersdoktor och
geheimehofråd. Bland hans större historiska verk må
nämnas det prisbelönta Geschichte kaiser
Friedrichs II. und seiner reiche (2 bd, 1863-65), det
förträffliga Bibliotheca Livoniæ historica
(systematisk förteckning öfver källor och hjälpmedel till
Estlands, Livlands och Kurlands historia, 1870;
2:a, tillökta uppl. 1878), Philipp von Schwaben
und Otto IV. von Braunschweig (2 bd, 1872-78)
och Kaiser Friedrich II (bd I, 1889-97, omf.
tiden till 1233, forts. af Hampe). Han utgaf
därjämte bl. a. "Acta imperii inedita seculi XIII
et XIV" (2 bd, 1880-85) och "Urkundenbuch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
