Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vingad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Winge
676
W. återvände till Stockholm 1863. Han fullbordade
1866 Ingeborg väntande Hjalmars återkomst
(Göteborgs museum) och s. å. Hjalmars af sked aj
Orvar Ödd efter striden på Samsö (inköpt af Karl
XV. som målat landskapet i taflan, nu i Vänersborgs
museum; en i färgverkan intressant skiss finns i
Nationalmuseum). 1868 målade han Olof Tryggvesson och
Sigrid Storråda i Konghäll (likaså inköpt aí Karl XV,
i Örebro museum), och
Fig. 2. Tors strid med jättarna, oljemålning af
Winge. (Nationalmuseum, Stockholm.)
1872 fullbordades Tors strid med jättarna (utförd
på beställning af konungen, Nationalmuseum). W:s
mest populära verk (fig. 2). Han påbörjade sedan en
målning i ännu större format, Asarnas invandring i
Sverige, och deras möte en solig vårdag i en björkhage
med landets urinvånare, åt hvilk«a främlingarna
erbjuda vapen, smiden och smycken. Denna tafla
blef emellertid aldrig fullt af slutad. En mindre
målning med fornnordiskt motiv var Signe påtänder
sin jungfrubur (1876). Flera andra ämnen ur den
gamla nordiska myten och forn-historien stannade vid
kartongteckning Långt senare deltog W. i taflan om
väggmålningar för trapphuset i Nationalmuseum och
vann 1889 ett 2:a pris för skisserna Efter slaget
vid Fyrisvall och Erik den heliges relikskrin bäres
omkring Uppsala domkyrka (Nationalmuseum). Till den
gammalnordiska motivkretsen får man ock räkna flera
hafs- och strandmotiv med vikingaflottor under segel
eller strandade skepp. I Sanders Edda-upp-laga deltog
han som tecknare. W. målade af ven flera altartaflor,
bland dem 2 i Malmö, Uppståndelsen med Petrus och
Johannes som sidostycken
(i Caroli kyrka 1880) och Förklaringen med Johannes
döparen och Paulus (i Pauli kyrka 1882). På ett
helt annat område var han inne i några dekorativa
kompositioner med allegoriska barngrupper. De
fyra årstiderna (medaljonger, takmålningar i
Kulla-Gunnarstorps slott 1874) samt tio barnmotìv,
målade af W. och hans hustru i Eolinderska huset i
Stockholm 1881.
I sitt släktled af svenska målare var W. en af
de få, som visade monumentala ansatser. Han förde
"den götiska skolan" till dess relativa höjdpunkt,
antagligen af ven till dess slutpunkt. Med ungdomlig
hänförelse brottades han oförskräckt med stora
ämnen. Fantasien kunde föra honom längre, än vingarna
buro, men den var dock full af tro och djärfhet. "Det
är i framställningen af den häftiga affekten, som
W. eger kanske sin största styrka såsom konstnär. Tre
af hans mest monumentala gestalter, Loke, Olof
Tryggvesson och Tor, befinna sig i ett tillstånd
af utomordentlig förbittring och vrede, och W. har
förstått att gifva en fullt konstnärlig och nobel
form åt de kraftiga uttrycken härför. Karakteristiskt
är ju också, att bränningen är det naturmotiv, som
lifligast slår an på honom. Den manliga gestalten har
städse lyckats bättre för honom än den kvinnliga; hans
kvinnotyp är stundom rent konventionell. En svag punkt
i hans konstnärskap är färgen, som ofta är tung och
brunaktig, men den kraft och det patos, som finnas
i hans skapelser, äro tillräckliga att skänka dem
konstnärligt värde" (K. Wåhlin). W. blef 1864 led. af
konstakademien, 1865 vice professor och var 1867-90
lärare i teckning i antikskolan. Konstakademien eger
hans s j älf porträtt (1896).
3. Hanna Matilda W., född Tenge-1 i n, den föregåendes
hustru, målarinna, textil mönsterriterska, f. 4
dec. 1838 i Stockholm, d. 9 mars 1896 i Enköping,
blef elev i Boklunds privata målarskola för kvinnor
1859 och vid konstakademien 1863. Hon målade små
genrer ur folk-lifvet, oftast ur barnlifvet. Hennes
förnämsta insats i vårt konstlif var likväl stiftandet
af sällskapet Handarbetets vänner 1873, som från en
ringa början under hennes ledning höjde sig till stor
betydenhet. Hon utförde många mönsterritningar till
altarkläden, mattor o. a. Om de af henne komponerade
s. k. reformdräkterna se Dräktreform-föreningen,
sp. 945. 2-3. K.W-n. (G-gN.)
Winge, Otto Daniel, pianist, f. 2 maj 1810 i Sko
socken, där fadern var organist, d. 16 jan. 1886 i
Stockholm, blef 1831 elev vid Mus. akad., tog där
organist- och kantorsexamen samt tjänstgjorde 1833-40
i A. F. Lindblads pianoinstitut och 1860-78 som
lärare i musikteori vid akad:s läroverk. Dessemellan
vistades han hela 18 år utrikes, dels i Paris,
där han studerade piano för Moscheles, Thalberg,
Neukomm och Herz, dels i Berlin, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
