Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vindfällen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
659
Vindiska bondeförbundet-Vindros
660
de persiska kilskrifterna (i "Münchener gelehrte
anzeigen"). 1. s~e-
2. K. F. J.
Vindiska bondeförbundet. Se Bondekrig, sp. 1103.
Vindiska mark, geogr. Se Krain.
Vindkall (isl. Vindkaldr, "kall som vinden"),
isl. myt., är det namn den unge Svipdag antog vid sitt
samtal med Fjolsvinn (se Fjolsvinnsmal).
Ad. N-n.
Vindkerns grufvor. Se Vintjärn.
Vindkittel. Se Pump, sp. 586.
Vindland. Se Vender.
Vindler (äfven skrifvet Vindhlær
och Vindglær), isl. myt., är enligt
Snorres Edda ett binamn till Heimdal.
Ad. N-n.
Vindliòne, isl. myt. Se Vindsval.
Vindmotorer. Se Vindhjul.
Vindmätare, meteor. Se Anemometer och Vind.
Vindnötta stenar, geol. Se Vindslipade stenar.
Vindobona, stad. Se Wien, sp. 303 och 312.
Vind och vask, kam. Se Byggningshjälpen.
Vindomen, sjö i Norra Tjusts härad, i nordligaste
delen af Kalmar län. V., hvars 15 kvkm. stora areal
sönderdelas i en mängd vikar och sund, är bekant för
sin naturskönhet. Sjön bildar i stort en vinkelböjd
figur med spetsen mot n., har en längd af 13 km. och
en största bredd af 3 km. samt afrinner genom den
15 km. långa Vindån till Kaggebofjärden af
Östersjön. Höjd ö. h. 25 m., vattenområde omkr. 300
kvkm.
J. V. E.
Vindonissa, romersk stad, nu byn Windisch,
i schweiziska kantonen Aargau, vid Keuss’ inflöde i
Åar. Staden, som urspr. var ett militärläger, blef,
därför att den utgjorde knutpunkt för en hel del
vägar, af stor betydelse. Anlagd under den tidigare
kejsarperioden, befästes den på 300-talet, men
uppgafs af romarna omkr. 400. Där finnas ruiner af
en amfiteater, Schweiz’ största romerska minnesmärke,
samt dessutom lämningar af ett Marstempel m. m. Jfr
bl. a. Hauser, "V." (1904), och Heuberger, "Aus der
baugeschichte V:s" (1910).
J. C.
Vindragare, benämning på ett i Stockholm förefintligt
privilegieradt arbetslag, som där betjänar allmänheten
med s. k. våta varors emottagande, sortering och
förflyttning från fartyg eller järnvägsvagn under
lossning äfvensom inläggning i eller uttagning från
varuegares källare eller magasin. För arbetets
utförande ega vindragarna uppbära ersättning
enligt särskild taxa, som numera fastställes af
Öfverståthållarämbetet. Den f. n. gällande taxan
(af 29 nov. 1919) afser följande varor i flytande
eller halfflytande tillstånd: desinfektionsmedel,
fernissor, kemiska produkter, malt- och läskedrycker,
maltextrakt, oljor, tran, sirap, honung, kulör,
melass, sprit, spritdrycker och spritlösningar,
syror, olein, djurfett, mineral-, gas-, pomeransblom-
och rosenvatten, viner och safter samt ättika. Taxan
upptar fasta belopp för kolli, varierande mellan 14
öre och 3 kr. 60 öre; minsta afgift utgör dock i
allmänhet 25 öre för kolli. Därutöfver må emellertid
under vissa förutsättningar utkräfvas ersättning
för gång- och väntetid m. m. Samtliga de utgifter,
som vindragarna till äfventyrs kunna få vidkännas
för utförande af i taxan
omnämnda arbeten, skola de själfva
bekosta. Vindragarna äro en kvarlefva från
skråväsendets tid. Man förmodar, att institutionen
utvecklat sig ur dragarskrået i Stockholm,
för hvilket 22 nov. 1502 eller 1503 den första
skråstadgan utfärdades. Vindragarna blefvo emellertid
först 1606 fastare organiserade under benämningen
vindragarämbetet. De äro fortfarande sammanslutna
till ett skrå, vindragarlaget, styrdt af en ålderman
och två bisittare. Laget har ännu sina handlingar
förvarade på samma sätt, som föreskrefs i en 23
sept. 1621 för skråväsendet i allmänhet utgifven
förordning, nämligen i en med för olika personer
tillgängliga lås stängd kista ("skrålåda"). Det håller
vidare ett å alla söckendagar öppet "härbärge". Detta
är beläget i huset n:r 6 Stora Hoparegränd sedan
slutet af 1700-talet, då det af vindragarskrået
inköptes. Därvid torde ha blifvit öfver porten till
huset inhugget ett där ännu
 |
| Portöfverstycke å vindragarlagets hus. |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
