Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro. Vinum Chinœ ferratum, kinavin med järn, beredt
på Citras ferrico-chinicus, l proc.; V. glycyrrhize
opi?tum, Eoséns bröstdroppar (se d. o.); V. Rhei
am?rum, rabarbervin, innehållande rabarberrot (10
dir), gentianarot (2 dir) och kardemumma (l d.);
samt V. stibiatum, kräksaltvin, innehållande 0,4
proc. kräksalt (se Kräkvinsten). - Ytterligare
omnämnes i litteraturen ett stort antal medicinska
viner, såsom V. am?rum 1. V. aura’n-tii compofsitum,
innehållande pomeransskal och diverse andra bittra
och aromatiska droger Ckard-benedikt, gentiana,
kanel, malört, kaskarillbark m. fl. i växlande
mängder); preparatet kallas äfven Elixir viscer?le
Hoffma’nni 1. Elixir Aurarntii com-porsitum. - Om
F. antimoni?le 1. F. emefticum se Vinum stibiatum
of van. – V. aromàticum, innehållande talrika
aromatiska droger (pepparmynta, timjan, lavendel,
kryddnejlikor, kubeber, salvia, mej-ram, rosmarin
m. m.). - F. camvhoratum, en med gummislem beredd
emulsion på kamfer i hvitt vin. – F. chalybeätum,
ett sammansatt järnvin. – V. Digitalis composilum,
beredt på digitalisblad, sjölök och enbär. -
F. diur?ticum, innehållande sjölök jämte flera
andra urindrifvande och bittra droger, men
utan digitalisblad. - F. ferratum 1. marti?tum,
en lösning af järnammo-niumcitrat i sherryvin. -
F. Opii 1. F. opii aro-ma!ticum, beredt på opium (10
proc.), kanel och kryddnejlikor. - F. opii croc?tum,
förr officinelit i Pharmac. suecica, innehöll, utom
de nämnda beståndsdelarna i V. opii, äfven saffran
och motsvarade närmast den nu officinella Tinctura
opii crocata. - Därjämte förekomma många medicinska
viner, beredda genom maceration af vissa enkla droger
eller preparat med vin, såsom F. Cafscaræ sagradœ,
F. Chinœ, F. Cocæ ímed kokablad; se Erythroxylon
och Kokain), F. Colœ (med kolanötter; se C öl a),
F. Colchici, F. Columbœ (Columbo), F. Condurango,
V. Eucalypti, F. Fra’n-gulœ, F. Genti?nœ,
V. Ipecacuafnhæ (kräkrotvin, förr officinelit),
F. Kreosoti, F. Pepsini (med saltsyra) m. fl.
C. G. S.
Winandermere [oi^ändomíe]. Se Win d e rme re.
Vinaróz [-arå7th], stad i nordöstligaste delen af
spanska prov. Castellón de la Plana, vid Medel-hafvet,
38 km. s. om Tortosa. 8,625 inv. (1900). Vinodling;
handel med fisk och salt.
A. N–d.
Vinass (fr. vinasse, svagt vin, länk), dränk.
Vinaya, Vinayapitaka. Se Tipitaka.
Vinberg. Se Vinrankan, sp. 712.
Vinberg, socken i Hallands län, Faurås härad. 3,843
har. 1,677 inv. (1919). V. bildar med Stafsinge ett
pastorat i Göteborgs stift, Falkenbergs kontrakt.
Vinberg, friherreskap. Se Friherre, sp. 1421.
Winberg, Hugo Leonard Ossian, agronom, f. 15 juni 1844
i Kristianstad, blef student 1863, filos. kandidat
och doktor 1870 i Lund och vnr elev vid Alnarps
landtbruksinstitut 1870-72. Efter att ha arrenderat
Fosie boställe (1873-77) och Bjellerup (1877-86) blef
han föreståndare för Alnarps landtbruksinstitut och
professor 1886 samt lärare i agronomi och husdjurslära
s. å. och var lektor och rektor där 1902-11. W. har
haft en mängd förtroendeuppdrag och intagit en
framstående ställning inom landtbrukets ledning,
särskildt inom Skåne. Han har skrifvit öjversigt af
de vigtig aste företeelserna vid urtima riksdagen
i Örebro 1812 (akad. af h. 1871), Landtbruks- och
mejeriinstitutet i Alnarp under tiden 1862-1912
(1913) samt en mängd uppsatser i landtbruks-ämnen,
offentliggjorda framför allt i "Tidskrift för
landtmän", som W. utgaf 1880-1905 tills, med
N. "Engström och därefter till 1917 med M. Weibull.
H. J. Dft.
Winbergs plantage. Se Lorensberg.
Vinbergssnäckan, zool. Se Helix.
Winblad. Ulla, en af de mest bekanta
"Bellmansfigurerna", hette i verkligheten Maria Kristina
Kiellström. Se Bellman 2, sp. 1290, och A. Nordén,
"Ulla Winblad i Norrköping" (i "Samlaren", XXXV, 1914).
Vinblomme-eter. tekn. Se Konjak 1.
Winbom, universitetslärare. 1. Anders W., f. 14
mars 1687 i Främmestads socken, Västergötland,
d. 22 okt. 1745 i Uppsala, student där 1710,
kallades, ehuru ograduerad, 1722 till docent och
1723 till adjunkt i filos. fakulteten samt blef
1731 logices och 1735 teol. professor, med, efter
några år. Gamla Uppsala pastorat som prebende. Han
var ärkestiftsprästerskapets fullmäktig vid
riksdagarna 1741 och 1743 och stod flera gånger
på biskopsförslag. Han ansågs vara god lärare.
– 2. Johan W., den föregåendes brorson, f. 1 okt. 1746
i Timmele församling, Västergötland, d. 29 okt. 1826
i Uppsala, blef 1768 student där, 1776 filos. doktor,
1778 teol. kandidat och 1782 licentiat, förestod många
år professurer inom teol. fakulteten och blef 1795
ord. teol. professor samt 1805 förste teol. professor
och domprost. Vid 1800 års riksdag var han led. af
bevillnings- och ecklesiastikutskotten.
– 3. Jonas Arvid W., den föregåendes son, f. 27 sept. 1791 i
Uppsala, d. 15 mars 1841 i Tierp, blef 1805 student
i Uppsala, 1815 filos. doktor (primus) och docent
i allmän histora, 1818 teol. kandidat och docent
inom teol. fakulteten, upprätthöll flera terminer
föreläsningarna i exegetik och kyrkohistoria samt
fick 1828 teol. professors n. h. o. v. Från 1823 var
han därjämte notarie hos domkapitlet. 1831 utnämndes
han till kyrkoherde i Tierp.
Winborg, Johan Teodor, ingenjör, f. 4 febr. 1832
i Kansberg, Skaraborgs län, d. 20 okt. 1918 i
Stockholm, blef student i Uppsala 1851 och aflade
s. å. kameralexamen samt var uppbördsskrifvare på
kronofogdekontor 1852 -56. Han genomgick 1857-60
Teknologiska institutet på dess kemisk-tekniska
afdelning. 1861-1900 dref han i eget namn en
ättiksfabrik i Stock-, holm, som utvecklats till en
mångsidig teknisk fabrik, och 1900
ombildades affären till A.-b. Th. Winborg
c:o, som växte till ett betydande företag. Tills.
med ingenjören H. Palmcrantz (se denne) bildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
