Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Williamson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Villiers-Villinska skolan
550
Villiers [v^lios], Fr e d er i c, engelsk
krigskorrespondent och tecknare, f. 23 april 1852
i London, idkade konststudier vid Koyal academy
i London, var 1876 i Serbien "krigstecknare" åt
"Graphic" och följde i samma egenskap ryska armén
under rysk-turkiska kriget 1877. Därefter var
han "Graphics" korrespondent i Afganistan 1878,
under egyptiska fälttåget 1882, vid expeditionen
för undsättning åt Gordon i Kartum 1884, i
serbisk-bulgariska kriget 1886, i Burma 1887, med
japanska armén i kriget mot Kina 1894, med grekiska
armén i kriget mot Turkiet 1897, med Kitcheners
expedition till Omdurman 1898 och med brittiska armén
1899-19CO i Boerkriget. V. åtföljde japanska armén i
kriget mot Ryssland 1904-05 och var närvarande vid
belägringen af Port Arthur, åtföljde spanska armén
i Marokko 1909, den italienska under Tripoliskriget
1911, den bulgariska under första Balkankriget
1912-13 samt brittiska och franska arméerna på
västfronten 1914-17 under Världskriget. Dessemellan
har han företagit föreläsningsturnéer i de brittiska
kolonierna, förenta staterna. Japan o. s. v. V. har
utgett de med pennteckningar rikt illustrerade
arbetena Pictures oj many wars (1902), Port Arthur
(1905) och Peaceful personalities and war-riors böld
(1907). V. S-g.
Vüliers de Lisle-Adam [vili? do lil adä’], Jean P h
i l i p p e, stormästare af johannitorden, f. 1464,
d. 1534, var till börden fransman, blef 1521 vald
till ordens stormästare och gjorde sig berömd genom
sitt hjältemodiga försvar af Rhodos. 1522 i juni
landstegopåön2CO,OCÖ turkar, som började belägringen
af Rhodos och snart förstärktes af 103,003 man. Sedan
turkarna förlorat of ver 100,CÖO man och V. ej fått
någon undsättning, nödgades han i dec. s. å. uppge
staden och fästningen. Sedermera utverkade han af
kejsar Karl V åt orden öarna Malta och Gozzo.
Villiers-SUr-Marne [vili? syr ma’rn], ort i
franska dep. Seine-et-öise, 2 km. från Marnes
vänstra strand. Slott. Fort tillhörande Paris’
yttre befästningslinje, ömkr. 2,500 inv. Omkring
V., Cham-pigny och Brie, belägna i Marnes floddal,
utkämpades 30 nov.-2 dec. 1870 det häftiga slag, då
general Ducrot med en af Parisarméerna förgäfves sökte
slå sig ut ur den af tyskarna inneslutna fästningen.
C. O. N. WFIIigis, tysk prelat af nedersachsisk
adel, d. 1011, kom till kejsar Otto II, som
gjorde honom till kansler (971) och ärkebiskop
af Mainz (975). Under Otto II:s sons, Otto III:s,
omyndiga år förde W. jämte kejsarinnorna Theofano
och Adel-heid styrelsen samt hade äfven sedermera
såväl under Otto IILs som Henrik II:s regering
stort inflytande. W. var en stor vän af bildningen
och gjorde sig mycket förtjänt om skolväsendet. Se
A. Hauck, "Kirchengesahichte Deutschlands",
III (4:e uppl. 1906), och J. Schmidt, "W." (1911).
(IIj.H-t.)
Vill.kala, gård i Finland, Perno härad,
mellan Elimä och Anjala. 15 febr. 1793
fastställdes ritning till en fästning vid V.,
till hvars påbörjande medel s. å. anslagits,
inen redan 1794 inställdes allt arbete därpå.
L. W.son M.
Williman, Claudio, president i Uruguay (se d. o.,
sp. 69).
Viílinge, bebodd, skogklädd ö i Stockholms skärgård,
12 km. ö. s. ö. om Dalarö. Nämdö socken, Stockholms
län. Längd i n. och s. 2 km., största bredd omkr. l
km. G. Ergrn.
Vilüngen [fi’11-], stad i södra Baden, vid
Donaus källflod Erigach, på östra sluttningen
af Schwarz-wald, 45 km. ö. om Freiburg. 10,924
inv. (1910). V. är en af hufvudorterna för
urtillverkningen i Schwarzwald, det har
därjämte klockgjuteri, mekaniska verkstäder,
tegelbruk och sågverk. I närheten bcrgruinerna
Türneck och Warenburg. Staden, som namnes
redan 817, spelade en roll under bondekriget,
under Trettioåriga kriget, då den belägrades
tre gånger 1633 och 1634. samt under Spanska
tronföljdskriget. Sedan 1806 har den tillhört Baden.
A. N-d.
Viümger [fi;ll-], Hermine, tysk författarinna,
f. 1849 i Freiburg, d. 1917, var besatt i
Karlsruhe, gjorde sig känd genom ett mycket
stort antal romaner och noveller, behagligt och
okonstladt, konventionellt affattade. Friskast
cch ursprungligast äro hennes schwabiska
folklifsskildringar och skol-flicksberättelser
(Aus dem kleinleben 1885, 5:e uppl. 1911, Aus
meiner heimat 1887, Schwarz-u’aldgeschichten 1892,
Schulmädelgeschichtenl.893, Unter bauern 1894
m. fl.). Själfbiografìsk är Aus der jugendzeit 1904;
hennes brefväxling med en väninna utgafs 19C6.
R-n B.
Villingsberg. herrgård i Knista socken, Örebro län,
nära gränsen till Karlskoga socken, vid Valan mellan
sjöarna Norén och Våtsjön, med lämningar efter ett
1646 af Hans Mönich anlagdt järnbruk. V. kem sedan
genom gifte till grefve K. G. Rehn-sköld, hvarefter
det länge innehades af von Hof-stenska släkten, tills
bruksegaren St. Erl. v. Räfsten 1856 sålde det till
bruksegaren K. J. Yng-ström. V. eges sedan 1916 af
Wargöns a.-b. och förvaltas af \V i 11 i n g s b e
r g s a.-b., som omfattar landt- och skogsegendomar
inom Karlskoga, Hidinge, Knista, Kvistbro, Tysslinge,
Nysunds och Vikers sccknar af Örebro län samt inom
Annehärads socken, Skaraborgs län. Till bolaget
höra äfven Yalåsens masugn samt Mobråtens sågverk,
i Nysunds socken, Värmlands län/Fastigheternas
sammanlagda areal är omkr. 25,’GÖQ har med 3,337,050
kr. tax. värde (1918). Bolaget bildades 1885, då
Yngström till detsamma öfverlät sina under de fyra
hufvudgårdarna V., Valåsen, ölsboda och Norra Saxån
sammanförda fastigheter. 1907 frånsåldes Saxån, och
1916 öfverlätos bolagets återstående fastigheter till
Wargöns a.-b. E. A-t.
Viilinska skolan i Göteborg är en egenartad slöjdskola
för träarbete och smide med någon boklig undervisning,
som påbyggnad till folkskolans tre första klasser
(inträdesåldern är nämligen 12 år). Skolan är
ett internat, där 30 gossar, fördelade på tre
ungefär lika stora ettåriga afdel-uingar, åtnjuta
konfirmationsundervisning före af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
