Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Villalobos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Villaverde-Willdenow
520
under republiken och kejsardömet. 1819 utnämndes han
till vicearniral och 1837 till pär. W. författade en
god Dictionnaire de marine (1820-31). En adoptivson
till W. var den bekante amiralen Bouet-Willaumez
(se denne). (H. W-l.)
Villave^de [vilja-]. Raimundo Fernandez, spansk
politiker, f. 20 jan. 1848 i Madrid, d. där i
juli 1905. blef redan 1872 deputerad, verkade
under republiktiden 1873-74 ifrigt för en monarkisk
restauration, blef sedermera understatssekreterare i
finansministeriet och visade stor energi som prefekt
i Madrid 1884-85 och inrikesminister under Cáno-vas
en kort tid 1885. I)å de konservative 1890 åter
kommo till makten, blef V. i ministären Cáno-vas
först justitie- och därpå (1892) inrikesminister, af
gick 1892 med Cánovas och bildade då jämte Silvela en
oberoende moderatkonservativ partigrupp. Efter det för
Spanien olycksdigra kriget med Förenta staterna 1898
reorganiserade V. som finansminister 1899-1900 under
Silvela med stor skicklighet Spaniens skatteväsen
och bragte hjälplig reda i de af kriget förstörda
statsfinanserna. Under Silvela var han dec. 1902-maj
1903 ånyo finansminister och bildade, då ministären
föll på söndringen bland dess främsta ledamöter, juli
s. å. en ny konservativ ministär med sparsamhet och
finansreformer främst på programmet. Den störtades
redan dec. s. å., men efter general Azcarragas af
gång jan. 1905 blef V. ånyo konseljpresident, stödd
på den icke-klerikala flygeln af det i smågrupper
söndrade konservativa partiet. Motarbetad både af
Maura och af liberalerna, af gick han i juni och
dog plötsligt några veckor senare. Påbörjandet af
betydelsefulla finansreformer hade skapat hans
rykte som klok och framsynt politiker, men den
starka partisöndringen och kotteririvaliteten inom
cortes hindrade honom att till fullo genomföra dem.
V. S-g.
VillaveYde Fernarndez [vilja- -deth], José, spansk
komediförfattare, f. 1763 i Ciudad real, d. 1825
i Salamanca, skref ett antal loas och entremeses,
som icke utkommit i tryck. Vis komedier El bastardo
de Suecia, Zoraida, Alfonso VIII en Alarcos och El
carbonero de Ciudad real ha däremot publicerats och
gingo på sin tid ofta öfver scenen. Ad. H-n.
Villaviciosa [Yi’ljavithiå’sa], städer och
byar i Spanien. 1. V. de C ó r d o b a, stad i
prov. Córdoba, vid Guadalquivir, 23 km. n. ö. om
Cór-doba. 4,336 inv. (19GO). Vinodling. - 2. Hamnstad
i spanska prov. Oviedo, 21 km. s. ö. om Gijon. 22,018
inv. (1910). God fiskehamn, men som exporthamn vida
underlägsen Gijon, som står bättre i förbindelse
med inlandet. - 3. By i prov. Guadalajara, Nya
Kastilien. 85 km. n. ö. om Madrid. Omkr. 200
inv. (1900). V. är bekant genom den seger, som
franske marskalken hertigen af Ven-dóme där vann öfver
österrikarna under Starhem-berg 10 dec. 1710. Genom
denna seger tryggades Filiü V:s komingadöme.
1-3. A. N-d.
Villaviciosa rvi’ljavithiå’sa], José de, spansk skald,
f. 1589 i Siguenza, d. 1658 i Cuenca, där han blef
inkvisitor efter att ha aflaet jurisdoktors-examen och
blifvit prästvigd. V:s litterära bagage utgöres endast
af den parodiska hjältedikten La mosquea (5 uppl.),
som har till ämne en strid mellan myror och flugor,
hvilken skildras i 12 sånger. Dikten, som Y. skref
i sin ungdom, är
en eíterbildning efter Hcmeros’ "Batrachomyc-machia"
(striden mellan grodor och råttor) och anses som
en af de bästa burleska dikter på kastili-anska. Se
f. ö. "Ensayo de una biblioteca espa-nola de libros
raros y curiosos" (1889) och Kivade-neiras "Biblioteca
de autores espanoles", bd 17. Vis namn är upptaget i
Spanska akad.s "Catálogo de autoridades de la lengua".
Ad. H-n.
Villaviciosa [vi^javithiå^a], Sebastian de, spansk
komediförfattare, lefde i midten af 1600-talet. V. var
en af de mest uppfinningsrike och produktive
"entremesistas" på sin tid. Antalet af hans komedier
är stort; en del skref s i samarbete med Moreto,
Avellaneda och andra, men större delen har han
författat ensam. Som de förnämsta räknas La corte
en el valle, Cuantas veo tantas quiero, Amor hace
kablar á los mudos, El si y la almoneda, La tia y
la sobrina, La sortìja de Flor enda, El amor puesto
en razón, Honrado, noble y valiente, La chillona,
El ham-briento, Las visitas, El sacristán Chinela,
Los poetas locos, El santísimo sacramento (loa) och
La casa de vecìndad. V:s namn är upptaget i Spanska
akad.s "Catálogo de autoridades de la lengua".
Ad. H-n.
Villa Vicosa [vi’l9 viså’sa]. 1. Stad i portugisiska
distriktet Evora (Alemtejo), 22 km. s. v. om Elvas,
16 km. från Guadiana och spanska gränsen. Omkr. 3,900
inv. Marmorbrott. Odling af vin och oliver. I närheten
besegrade portugiserna under franske generalen
Schomberg spanjorerna 1665. - 2. Stad. Se Gam et
á. 1. A. N-d.
Villa-Vicosa-orden [vi’19 visade] 1. Concei-9 ä o-ord
en. Se Ordnar (Portugal), sp. 835.
Villberga. socken i Uppsala län, Trögds härad. 2,721
har. 1,202 inv. (1919). V. utgör ett pastorat i
Uppsala stift, Trögds kontrakt. Framdeles skall
pastoratet omfatta äfven Hacksta och Löt.
Willdenow [-å], Karl Ludwig, tysk botanist, f. 22
aug. 1765 i Berlin, d. där 10 juli 1812, en af sin
tids lärdaste och ledande män inom växtsystematiken,
aflade apo-tekarexamen 1785, blef 1789 med. doktor
i Halle, s, å. läkare i Berlin, 1798 professor
i naturhistoria vid me- IjjS^ °V J|iHHB"^%\
diko-kirurgiska kolle- /•»% .^•••.•r ’.$\ giet
och 1801 botanist vid vet. akad. i Berlin samt,
då Berlinuniversitetet 1809 inrättades, professor
i botanik och trädgårdsföreståndare vid detta. 1811
blef han filos. hedersdoktor där. W. skref Prodro-mus
florœ berolinensis (1787), Grundriss der kräu-terkunde
(1792; många uppl.) och Hortus berolinensis (1816,
med 110 kolorer. taflor, utg. af H. F. Link) samt
påbörjade utgifningen af Linnés "Species plantarum",
som han ökade mer än dubbelt (dock blott 5 dir,
1797-1810, utgörande detta verks 5:e upplaga, sedan
fortsatt af Link m. fl. 1821-30). W. var äfven mycket
verksam inom botanikens tillämpade områden. Han insåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
