Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilkinasagan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
507
Villa Albani-Willaerts
508
bröt därför förföljandet samt återförde jan. 1917
sina trupper till Förenta staterna. V. blef sålunda
ostraffad och huserade under de närmast föjande åren
efter behag i provinserna Chihuahua och Oaxaca,
tid efter annan levererande små skär-mytslingar
med regeringstrupperna, hvarjämte hans band då
och då (t. ex. i juni 1919) ånyo utsträckte sina
ströftåg in på amerikanskt område. Sommaren 1920
talades efter Carranzas fall om försoning mellan
Y. och den nya mexikanska regeringen, och Y. torde
därefter, åtminstone tills vidare, ha upphört att
uppträda som oberoende fribytare och maktpretendent.
V- S-g.
Villa Alb?ni. Se Albani 3.
Villa bella [vi’lə], förutvarande hufvudstad i
brasilianska prov. Matto grosso, vid Madeiras biflod
Guaporé, ej långt från gränsen mot Bolivia. På
1700-talet var V. en rörlig grufstad; nu har den
gått tillbaka, delvis på grund af sitt osunda läge,
och räknar endast omkr. 1,000 inv.
A. N-d.
Villa Belmonte [-må’nte]. Se Palermo, sp. 1305.
Villa Bõa de Goyaz [vi’lə bå’ə də goja’th], stad. Se
Goyaz 2.
Villa Borghese [bårgēse]. Se Borghese 2,
sp. 1182–83, och Rom, fig. 38.
Villacarillo [viljakari’ljå], stad i spanska
prov. Jaén, 69 km. n. ö. om staden Jaén, vid
bergskedjan Lima de Ubeda, mellan Guadalquivir
och Guadalimar, 786 m. ö. h. 9,785 inv. (1900). I
närheten ligga två öfver 40 m. höga vattenfall
i Guadalquivirs vänsterbiflod Aguacebas och nära
dennas strand de kalla svafvelkällorna vid Saladillo.
E. A-t.
Villa Carlotta. Se Cadenabbia.
Villach (slov. Belak, "hvita staden"), stad i Kärnten,
Österrike, tätt intill gränsen mot Jugoslavien
och nära sammanflödet af Drava och dess biflod
fr. h. Gail. 21,896 inv. (1920). Blyverk samt
tillverkning af mönja, trämassa, papper och papp,
läder m. m. I närheten badorten Warmbad med
svafvelkälla (29° C.). V. var i många århundraden,
innan det 1759 genom köp kom till Österrike,
Kärntens förnämsta handelsplats och en yiktig länk
i handelsförbindelserna, särskildt mellan Tyskland
och Venezia.
A. N-d.
Villa Clara [vi’lja-], stad. Se Santa Clara.
Villa da Praia [vi’lə də prai’ə], stad. Se Porto
Praia.
Villa de Cura [vi’lja de ko’ra], stad. Se Cura.
Villa de la Concepción [vi’lja]. stad. Se Concepción
5.
Villa del Pilar [vi’lja], hamnstad i sydligaste delen
af sydamerikanska staten Paraguay, vid Paraguayfloden,
ej långt från gränsen mot Argentina. Förstörd under
kriget mot Argentina 1870, har staden återuppbyggts
och hade 1919 (enligt måhända öfverdrifven
beräkning) med kringliggande distrikt 10,000 inv.
A. N-d.
Villa de Punta [vi’lja de po’nta]. Se Punta Arenas 2.
Villa de San Juan Bautista de Tabasco [vi’lja - choán
-], stad. Se Tabasco 2.
Villa d’Este. Se Tivoli, sp. 164 o. fig. 2.
Villa do Rio Pardo [vi’lə do rio pa’rdo], stad i
brasilianska staten Rio grande do Sul, vid Jucuhy,
förnämsta tillflödet till lagunen dos Patos, 125 km.
v. om Porto Alegre. Med kringliggande distrikt har
V. en befolkning af omkr. 40,000 inv. Odling af kaffe,
ris, socker, tobak och bomull. A. N-d.
VFIIadsen, Peder, dansk biskop, í. 1610 i Viborg,
d. 1673, blef sockenpräst i Slagelse 1640 och sedan
prost där, tillhörde prästerskapets representation
vid riksdagen i Köpenhamn 1660. V. gjorde sig bemärkt
som klok och verksam medhjälpare åt biskop Svane vid
enväldets införande och erhöll till lön biskopsstolen
i Viborg 1661. Hans son var historieskrifvåren Niels
Slange. E. Ebg.
Willaert [-lärt], Adrian, flandrisk tonsättare,
f. omkr. 1480-90 i Bruges eller Eoulers,
d. 7 dec. 1562 i Venezia, studerade juridik i
Paris, var lärjunge af Jean Mouton. kom 1516
till Kom. där han fick höra en af sina motetter
uppföras i Josquins namn. vistades därpå i Ferrara
och hos konungen af Ungern och Böhmen samt blef
1527 utnämnd till kapellmästare vid Markuskyrkan
i Venezia. Föranledd af denna kyrkas inredning
med två midt emot hvarandra liggande orglar,
uppfann W. det dubbelköriga kompositionssättet,
som framgent blef ett utmärkande drag i den af honom
grundlagda, epokgörande venezianska skola n (se vidare
d. o. 2). W. var äfven medupphofs-man till den nyare
madrigalen (se d. o. 2 b) och till den konstfulla
instrumentala arten ricercar (se d. o.), och hans
madrigaler ha bäst ihågkommits af eftervärlden, ehuru
hans samtid satte mera värde på hans flerköriga
psalmer och hymner samt 4-7-stämmiga motetter
och särskildt ett Magnificat för tre körer. Som
"drickbart guld" betecknade vene-zianerna \V:s
glansfulla kyrkliga körverks klang-verkningar. Han
förmedlade öfvergången från ne-derländarnas
rent kontrapunktiska vokalstil till en ackordisk
stil. W. blef fullt italianiserad, och hans toner
afspegla Venezias soliga och färgskimrande majestät.
A. L. (E. F-t.)
Willaerts [-l?rts] 1. W il l ar t s, flamska
målare. 1. Adam W., f. 1577 i Antwerpen, d. tidigast
1665 i Utrecht, där han 1611 blef medlem af
Lukasgillet och från 1620 flera år var dekan, målade
mest kustbilder, ibland med upprördt haf. först grönt,
sedan vanligen grått i tonen, t. ex. Holländska skepp
i en klippbukt (1620, i Dresden), ibland en låg eller
en klippig kust, med rikt och brokigt, väl måladt
staffage, såsom Klippkust med fartyg och figurer
(1627, i Nationalmuseum, Stockholm, signerad). -
2. Abraham W..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
