Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudstäder. De flesta ligga vid eller i närheten af
Ringstrasse, som tillsammans med Franz Josefs-kajen
utmed Donaukanalen omsluter hela den inre staden
och säkerligen är en af de ståtligaste gator någon
stad kan uppvisa. Utgående från norra ändan af
kajen, kommer man först till Börsen (fig. 25;
C 3) t. v. (byggd i renässansstil af Tietz och
dansk-österrikiske arkitekten Hansen 1872–77),
innehållande jämväl ett museum för folklore; därefter
till den nya Votivkyrkan l. Heilandskirche (BC 3; se
pl. XIX till art. Byggnadskonsten), byggd 1856–79 af
Ferstel till minne af kejsarens räddning ur mördarhand
1853 ; universitetet (fig. 10; C 3), likaledes af
Ferstel 1873–84, i ungrenässans, öppnadt 1886, en
väldig fyrkant, som upptar en yta af 21,412 kvm.;
stadshuset l. "rådhuset" (Rathaus; fig. 13 o. 14;
B 4), en rikt utsmyckad gotisk byggnad, uppförd
1872–82 af Fr. v. Schmidt (se denne), gotikens
främste bärare i W., liksom Hansen och Semper äro
ledare för de klassiska och renässansstilarna. Öfver
byggnaden, som äfven innehåller det 1856 grundlagda
stadsbiblioteket, med omkr. 66,000 bd, och stadens
historiska museum, reser sig ett 107 m. högt torn,
krönt af en i koppar drifven banerförare. Midt
emot rådhuset på inre sidan af Ringstrasse ligger
Burgteatern (fìg. 12; C 4; i senrenässans, af Semper
och Hasenauer, öppnad 1888). På yttre sidan ligga
längre fram riksråds- l. parlamentsbyggnaden (B 4;
Reichsratshaus, se fig. 20 och 21 samt helvy af
byggnaden å pl. XX till art. Byggnadskonsten),
i grekisk stil, af Hansen (1883), som jämte
stadshuset, i v., och universitetet, i n.,
begränsar den med åtta marmorstatyer prydda ståtliga
stadshusparken; justitiepalatset (fig. 11; B 4, 5),
i tysk-italiensk renässans, af Wielemans (1875–81);
samt midt emot Hofburg och Burgtor, på ömse sidor om
Maria-Theresienplatz (C 5; med kejsarinnans sittande
staty af Zumbusch, 1888; fig. 16), hofmuseerna
(C 5; i n. v. det naturhistoriska – fig. 4 –,
i s. ö. det konsthistoriska museet), två till det
yttre hvarandra fullt lika byggnader i italiensk
högrenässans, byggda 1872–81 af Hasenauer, delvis
med begagnande af Sempers planer; och längre bort de
bildande konsternas akademi (C 5; i renässansstil,
af Hansen, 1872–76) och på Ringstrasses inre sida
Operahuset (fig. 15; C 5; byggdt 1861–69 i fransk
ungrenässans af van der Nüll och v. Siccardsburg),
hvars lika rika som smakfulla inre dekoration täflar
med operans i Paris. Utmed Ringstrasses östra del
ligga stadsparken (D 5), anlagd 1863, med kursalong
och flera statyer; österrikiska museet för konst
och industri (D 4) och Kunstgewerbeschule (E 4),
byggda 1868–77 i italiensk renässans af Ferstel;
samt längst i n. ö. krigsministeriet, byggdt 1909–12
af L. Baumann, med Radetzkys ryttarstaty, af Zumbusch
1892, framför.
Äfven stadsdelarna utanför Ringstrasse
ega många framstående moderna byggnader. I Landstrasse
ligger lustslottet Belvedere (fìg. 19; D 6, 7), två
jämförelsevis låga byggnader i barockstil (uppf.
1713–16 för prins Eugen af Savojen); den södra (Oberes
B.) var 1776–1904 kejserligt tafvelgalleri och blef
sedermera till 1914 tronföljarens residens, den norra
(Unteres B.) inneslöt till 1889 antikviteter, kuriosa
och vapen (Amras-samlingen) och inrymmer sedan 1903
österrikiska statsgalleriets tafvelsamling samt
åtskilliga marmorfynd från Efesos. I Wieden ligga
tekniska högskolan (C 6), Teresianska riddarakademien
(D 7; fordom k. k. lustslottet Favorite) samt den
af J. B. Fischer v. Erlach 1715 påbörjade, 1737
fullbordade och 1910 restaurerade, med en väldig kupol
krönta Karlskyrkan (S:t Karl Borromæus, fig. 7;
D 6), hvars midtparti prydes af två 33 m. höga,
efter Trajanuspelaren i Rom imiterade, som klocktorn
använda kolonner, en på hvardera sidan om den af
sex korintiska pelare utåt begränsade förhallen till
hufvudingången. I Favorite märkas den ofantliga
arsenalen (fig. 22; E 8) med museum, kadettskola
och verkstäder af olika slag; i Josefstadt:
Militärgeografiska institutet (A 4), Czerninska
palatset (B 4, med tafvelgalleri); i Alsergrund:
allmänna sjukhuset (B 3), ett af de största i Europa
(det upptar en areal af 10 har och har 2,224 sängar,
1914), Josefinum (B 2; den medicinsk-kirurgiska
Josefsakademien, stiftad 1785 af kejsar Josef II),
med ett 1812 uppr. anatomisk-patologiskt museum,
samt Liechtensteinska tafvelgalleriet (BC 1, 2), det
största enskilda i W.; i Fünfhaus distriktets gotiska
kupolkyrka (synlig å fig. 2), byggd 1867–75 efter
ritningar af Fr. v. Schmidt, hvilken utöfvat stort
inflytande på yngre kyrkoarkitekter i staden. Utom
redan nämnda statyer finnas i W. monumentala
sådana resta öfver Haydn, Mozart (fig. 17),
Beethoven (fig. 18), Schubert, Brahms, Bruckner,
J. Lanner–J. Strauss, Goethe, Schiller, Grillparzer,
Raimund, Anzengruber, M. v. Schwind, Canon, Makart,
Schindler, G. R. Donner, Fr. v. Schmidt, Velazquez,
Gutenberg, uppfinnaren Ressel, K. Schwarzenberg
(ryttarstaty) och amiral Tegethoff m. fl. Staden
är dessutom särdeles rik på skulpturalt smyckade
springbrunnar.
Undervisningsväsen. W. är ett af
Europas viktigaste bildningscentra. Dess universitet
stiftades 1365, har 4 fakulteter (teol., rätts-
och statsvetenskaplig, med. och filos.) samt
720 lärare och 10,441 studenter (1914). Dit höra
bl. a. det 1775 stiftade universitetsbiblioteket,
med 969,539 bd (1918), hvaraf 1,033 handskrifter och
664 inkunabler; rektoratsbiblioteket, inr. 1911 som
fackbibliotek för universitetshistoria; ett stort
antal naturvetenskapliga och medicinska institut;
flera berömda kliniker; en mängd samlingar inom olika
vetenskaper; en 1775 anlagd botanisk trädgård (E 7),
med ett 1904 byggdt botaniskt institut, samt ett 1878
af Fellner och Helmer byggdt observatorium. Andra
högskolor äro: tekniska högskolan (CD 6),
byggd 1818 af Schemerl, som innehåller stora
facksamlingar och 1914 hade 217 lärare samt
2,976 ord. studerande (hvaraf 294 utländska);
Konsularakademien (före 1898 kallad Orientaliska
akademien ; B 2); landtbrukshögskolan (Hochschule für
bodenkultur), upprättad 1872, med 95 lärare och 194
studerande (s. å.); evangelisk-teol. fakulteten;
israelitisk-teol. läroanstalten; de bildande
konsternas akademi (C 5), grundlagd 1692 af Leopold
I, med 21 lärare och 233 elever (1914); musikaliska
akademien (Akademie für musik und darstellende
kunst), upprättad 1817 som musikkonservatorium
och 1909 ombildad till akademi, med 93 lärare
och 946 elever (1914); en akademisk specialskola
för medaljörskonst, st. 1905; veterinärhögskolan
(Tierärztliche hochschule; E 5), st. 1777, som till
1919 var förbunden med en då upplöst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
