Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Viborgska gatloppet - Viborgska smällen. Se Posse 1 - Viborgs län (fi. Viipurin lääni), Finland - Viborgsmanifestet, hist. - Viborg stift, Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viborgska smällen-Viborg stift
216
amiralens signal till Crown att förfölja svenska
örlogsflottan räddade det fartyg, på hvilket konungen
befann sig, att bli taget eller skjutet i sank
jämte en stor del af skärgårdsflottan. Visserligen
förföljdes den senare af den ryska skärgårdsflottan,
men denna led af stormen större förluster än
den svenska. Den svenska skärgårdsflottans
totalförlust var obetydlig: 18 bevarade fartyg
och 30 transportskepp. Den samlade sig 4 och 5
juli enligt konungens befallning vid Svensksund
- där dess förluster blefvo mer än ersatta genom
föreningen med Cronstedts eskader ifrån Pommern och
där den genom Gustaf IILs initiativ tog en lysande
hämnd 9 och 10 juli. hvilken afgjorde kriget.
A. H-ld. (A. M-e.)
Viborgska smällen. Se P oss e 1.
Viborgs län (fi. Viipurin lääni), Finland, omfattar
östligaste delen af landskapet Nyland, sydöstligaste
delen af Tavastland samt södra delarna af Savolaks
och Karelen; det gränsar i ö. och s. ö. till Ryssland,
i s. till Finska viken, i v. till Nylands län samt i
n. till S:t Michels och Kuopio län. Af de i Finska
viken belägna öarna räknas Högland, Tytterskär,
S e i t s k ä r och L a-vansaari till länet. Areal
43,229 har, hvaraf 27,4 proc. vatten. 564,460
inv. (dec. 1919), hvaraf 277,344 mankön och
287,116 kvinnkön, 17,o proc., af landets hela
folkmängd. Af befolkningen bodde 54,359 (9,e proc.) i
städerna. Folktätheten var 18,i på l kvkm. 1910 voro
af den närvarande befolkningen l,e proc. svensk-
och l,3 proc. rysktalande; 7,2 proc. tillhörde
grekiskkatolska kyrkan. Folkökningen uppgick 1917
till 7.9 pro mille och var 1991-10 i medeltal 21,4
pro mille. - Af länets hela areal utgjorde (1910)
7,7 proc. odlad jord, 3,s proc. naturlig äng och
88,8 proc. skogs- och impedimentmarker. Hemmanens
sammanlagda mantal var (1918) 1,964,20,
hvaraf 1,689,84 skatte, 84,72 krono och 180,64
frälse. Antalet brukningsdelar var (1910) 38,577,
hvaraf 34,834 (91,s proc.) på egen och 3,743 på
arrendejord. 8,038 (17,2 proc.) hade mindre åkerareal
än 0,5 har och 64 (0,2 proc.) större åkerareal än ICO
har. Totala åkerarealen var för brukningsdelar på egen
jord 224,362 har (94,o proc.) och för brukningsdelar
på arrendejord 14,337 har. Torpens antal uppgick
(1912) till 1,553 och landbolägenheternas till 53;
dessutom innehades 13,606 backstuguområden på arrende,
hvaraf 4,234 (31 proc.) voro belägna inom täta
bosättningsgrupper. Af torpen hade 45,2 proc. en odlad
areal understigande 3 har, 40,? proc. en areal på 3-10
har, 10,e proc. en areal på 10-25 har och 3,5 proc. en
areal öfverstigande 25 har; af backstuguområdena
hade 76,s proc. en odlad areal under ö,s har. Till
torpen och landbolägen-heterna hörde 4,129,2 har åker
och 3,073,i har äng, d. v. s. inalles 7,202,3 har
odlad jord; i medeltal per torp och landbolägenhet
kommo 4,? har odlad jord. Legoafgifterna stego
till 218,341 mark, d. v. s. 142 mark per torp och
landbolägenhet. Af jordbruksprodukter skördades
(1917) 3,895 hl. hvete, 532,837 hl. råg, 135,618
hl. korn, 1,045,097 hl. hafre, 9,149 hl. blandsäd,
745 hl. bohvete, 982,715 hl. potatis samt 172,476
hl. rotfrukter af andra slag; härutöfver skördades
1,289 deciton lin och hampa samt 3,008,278 deci-
ton hö. Antalet hästar öfver 3 år utgjorde
(1917) 44,288 och antalet nötkreatur öfver 2 år
149,297. I länet funnos (1917) 31 mejerier, som
tillverkade 122,000 kg. smör. Inom länet arbeta 3
landtbruks-sällskap; där finnas l landtmannainstitut,
9 jordbruks- och landtmannaskolor, 4 skolor för
trädgårdsskötsel och huslig ekonomi samt 4 häst-
och kreatursskötarskolor. - Kronoskogarna upptogo
(1917) en areal af 249,515 har med omkr. 50
mill. stammar stockskog. - De industriella
arbetsställenas antal var (1917) 675 med 17,505
arbetare och ett tillverkningsvärde af 257 mill.
mark. Länets industri har koncentrerat sig dels
i Kymmene älf-dal, där å ena sidan Kotka stad med
omgifningar, å den andra Valkeala socken, utgöra
viktiga industricentra, dels vid Vuoksenflodens of
re lopp. - Till länet höra östra delen af järnvägen
Helsingfors-Kiihimäki-Petersburg, från Kymmene
älf till Systerbäck, vidare södra delen af
Karelska banan, Terijoki-Björkö och Hiitola-Rautu
järnvägar i sin helhet äfvensom östra delen af
banan Nyslott-Elisenvaara. En viktig trafikled
utgör Saima kanal (se d. o.). Antalet postanstalter
är
(1918) 423. I 14 sparbanker i städerna och 41
sådana å landsbygden voro (1919) insatta 64 mill. mark
på 38,647 motböcker. I städerna funnos
(1919) 144 folkskolklasser med 3,901 elever
(221 svenska); undervisningen meddelades af 34
lärare och 112 lärarinnor, och utgifterna stego
till 11,3 mill. mark; på landsbygden åter
arbetade 621 folkskolor med 30,832 elever (158
svenska); antalet lärare var 502 och lärarinnor
462; utgifterna stego till 7,6 mill. mark. I länet
finnes ett folk-skollärarseminarium (i Sordavala);
5 folkhögskolor verka på landsbygden. Antalet
personer understödda och underhållna af den
kommunala fattigvården uppgick (1919) till 15,498
(2,7 proc. af länets hela folkmängd); kostnaderna
för fattigvården stego till 9.2 mill. mark. -
Residensstad är Viborg; dessutom ligga inom länet
städerna Kotka, Fredrikshamn, Villmanstrand. Kexholm
och Sordavala. Af öfriga täta bosättningscentra
märkas Terijoki samhälle, till största delen
(före Världskriget) bebodt af ryska sommargäster,
Voik-ka, Kuusankoski, Enso och Ingerois
fabrikssamhällen, Kouvola stationssamhälle samt
Kronoborgs handelsby. Administrativt är
länet deladt i 9 härad, tills, utgörande
45 länsmansdistrikt. I judiciellt aíseende
lyder länet under Viborgs hof-rätt och är deladt
i 9 domsagor med 38 tingslag; i städerna finnas 6
rådstufvurätter. I ecklesiastikt hänseende hör länet
till Nyslotts stift och är deladt i 8 stads- och
55 landsförsamlingar (ev.-luth.); dessutom finnas
bl. a. 24 grekisk-katolska församlingar. För val
af riksdagsmän är länet deladt i 2 valkretsar;
vid 1919 års val íunnos 433 röstningsområden med
246,323 röstberättigade personer (114,902 män och
131,421 kvinnor). O. B-n.
Viborgsmanifestet, hist., en af omkr. 200 ledamöter i
den första ryska riksduman mot dess upplösning från
Viborg 23 juli 1906 utfärdad protest-förklaring. Se
Ryssland, sp. 1500.
Viborg stift. Danmark, omfattar största delen
af Viborg amt (9 härad) samt södra delen af
Aal-borg amt, med undantag af staden Aalborg (7
härad). Areal 4,595 kvkm., med 175,600 inv. (1916).
E.Ebg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
