- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
193-194

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Whitsunday ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

193

Via Egnatia-Vianen

194

dukter af järn eller af järnbetong, t. ex. den
76 m. höga Saaneviadukten vid Freiburg,
järnvägs-viadukter i New York, Chicago, Berlin,
viadukten

öfver bangården i Malmö (se fig.) och nya Skuru-bron
(se art. Skurusund och fig. däri). Af ven förekomma
storartade viadukter af trä, men sådana äro föga
varaktiga och ganska eldfarliga, hvarför de numera
ombyggas af bättre ämnen, såsom järn, sten och betong.
Fr. E.

Via Egna’tia, en gammal romersk färdeled på
Balkanhalfön, ledde från det gamla Apollonia (nu
Avlöna) till Kypsela (nu Ipsala) vid Maritza ej
långt från dess mynning i Egeiska hafvet. Namnet
härleder sig troligen från staden Gnathia 1. Egnatia
i Apulien, där vägen från Beneventum till Brundusium
nådde hafvet. Äfven af namnet får man alltså en
antydan om vägens karaktär af förbindelseled
mellan Rom och Orienten öfver Syd-Italien.
A. N-d.

Via ho’stibus, qua fu’giant, munieìida, lat.,
"åt fiender, som vilja fly, bör man bygga en bro",
citatjrån Vegetius, "Epitome rei militaris", 8, 21.

Vi?l, bot. Se Lathyrus.

Vial [-a7!!], Paulin Francois Alexan-dre, fransk
sjöofficer och ämbetsman, f. 16 april 1831 i
Grand Lemps, dep. Isère, d. 3 juni 1907 i Voiron,
genomgick sjökrigsskolan i Brest och deltog i
Krimkriget. 1861-74 var han anställd vid förvaltningen
af Kochinkina och bidrog verksamt till utvidgningen af
franska väldet i Indien. 1874 -85 var han generalagent
för rederibolaget Com-pagnie transatlantique i Le
Havre. 1885 blef han fransk öfverresident i Tonkin
och var från 1886 till sin död medlem af högsta
kolonialrådet i Paris. Y. skref bl. a. Premières
années de la Cochinchina (2 bd, 1874), VAnnam et
le Tonkin (1886) och un voyage au Tonkin (1887).
E- A-t.

Via Labic?na. Se L a b i c a n a.

Via mala (lat., "farlig väg") kallas Hinter-rheins
(se K h e n, sp. 81) dalklyfta i Graubünden mellan
Schamsdalen och den nordligare och lägre liggande
Domleschg. På ömse sidor om den djupa, trånga
klyftan, på hvars botten strömmen brusar, resa sig
svartgrå skifferklippor nästan lodrätt till 400-500
m. höjd. Den gamla handels- och pilgrimsvägen, som
var i bruk redan under romar-

Tryckt den 23/s 21

tiden och som tyska härar följde på sina Rom-tåg,
gick högt öfver bergen vänster om dalen från Thusis
till Sufers i Rheinwald och är ännu delvis skönjbar.

Den kallades "den goda vägen" i motsats till den
lägre vägen genom förträngningen, som var utsatt
för ödeläggelse genom laviner. Småningom drog sig
trafiken dock längs strömmen; en gångstig anlades
genom V., och denna utvidgades 1738-40. Den nuv. 7
m. breda postvägen, som anlades 1822 -34, har till
stor del åstadkommits genom sprängning i klippan
och skyddas delvis genom gallerier och tunnlar mot
laviner och stenras. A, N-d.

Viäna, stad i spanska prov. Navarra, 8 km. n. ö. om
Logrono. 2,920 inv. (1905). På grund af sitt
strategiskt betydelsefulla läge på en bergshöjd öfver
en fruktbar slätt har V. ofta varit ett omstridt
mål för fälttåg i Nord-Spanien. Staden, som en tid
var ett familjen Pimentels markisat, är historiskt
bekant bl. a. genom Cesare Eorgias död (1507) utanför
dess murar. A. N-d.

Vianen [fi?nøn], stad i nederländska
prov. Syd-Holland, vid Leks vänstra strand, midt emot
den punkt, där den s. k. Vaartsche Rijn afgrenar sig
mot n. till Utrecht. Omkr. 3,500 inv. Garf-verier.
A. N-d.

Vianen [fi?non], Paulusvan, holländsk guldsmed,
gravör och målare, f. i senare hälften af 1500-talet
i Utrecht, d. före 1620, var lärjunge af sin fader,
Willem Eerstensz från Vianen, en liten ort s. om
Utrecht, utbildade sig vidare i Italien, gick i kejsar
Eudolf II:s tjänst och stod högt i dennes gunst. Han
har blifvit kallad den nederländske Eenvenuto och
förtjänar att jämföras med den italienske mästaren
genom sina arbetens fulländade komposition,

32 b. 7

Viadukt (af järnbetong) öfver bangården i Malmö.

P. van Vianen, själfporträtt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 26 22:55:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free