Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Whitefield-Althén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Whitney-Whitstable
186
1860-74 var han statsgeolog för Kalifornien, och
1865 blef han professor i geologi och metallurgi
vid Harvard university i Cambridge, Mass. Hans
arbeten behandla ge/ologi och mineralogi samt icke
minst metallurgi och grufgeologi, där han var en af
vetenskapens pionjärer i de västra staterna. Hans
första utgifna arbete (1845) var en öfv. till engelska
af ßerzelius’ arbete "Om blåsrörets användande i
kemien och mineralogien".
2. WilliamDwight W., den föregåendes broder,
språkvetenskapsman, universitetslärare, f. 9
febr. 1827 i Northampton, Massachusetts, d. 7
juni 1894, studerade sanskrit vid Yale college i
New Haven samt 1850-53 i Tyskland, förnämligast i
Berlin (för Weber) och Tübingen (för Roth). 1854
blef han professor i sanskrit och 1870 tillika i
jämförande språkvetenskap vid Yale college. Han var
en tid bibliotekarie och "corresponding se-cretary"
i American oriental society och blef 1884 dess
president. Därjämte var han president i American
phi-lological association och led. af flera europeiska
vet. akad. och andra lärda samfund (bl. a. Vet. soc. i
Uppsala, sedan 1878). - W. utöfvade stort inflytande
på indologiens och (speciellt den allmänna)
språkvetenskapens utveckling ej blott i Amerika, utan
äfven i Europa. Han kan sägas vara upphofsmannen till
den s. k. amerikanska skolan inom språkvetenskapen,
hvars kanske mest utmärkande egenskap är den exakt
statistiska metoden inom grammatiken. Inom den
allmänna språkvetenskapen (språkfilosofien) var
W. bland de inflytelserikaste förkämparna för den
åsikt, som (emot den naturvetenskapliga, representerad
genom Schleicher o. a.) i likhet med Madvig häfdar
språkets karaktär af att i främsta rummet vara
en af den mänskliga intelligensen framkallad cch
utbildad konstprodukt, språkvetenskapen sålunda
en historisk vetenskap. En annan sak - något, som
väl ej heller W. förnekar och som torde vara den
yttersta och riktiga grundtanken i Schleichers och
M. Mullers åsikter - är, att denna konstprodukt,
sedd i samband med den mänskliga utvecklingen
i det hela, icke väsentligt, utan endast till
graden skiljer sig från den i hela naturen gällande
utvecklingsprincipen. W:s förnämsta arbeten på det
indologiska området äro särdeles omfattande. Tills,
med Koth utgaf han "Atharvaveda-samhita" (I, Berlin,
1855; del II hann aldrig utkomma; jfr den af Lanman
utg. öfv. af Atharvaveda, nedan). Härtill sluta sig
närmast Alphabetisches verzeichniss der versanfänge
der Atharva samhita (i Webers "Indische studien",
bd 4) samt hans edition med öfv. och kommentar af
Atharva-veda-pr?tipàkhya i bd 7 och Index verborum
to the published text of the Atharva-veda i bd 12 af
"Journal of the American oriental society". I denna
tidskrift finnas dessutom af honom flera större och
mindre arbeten, bland hvilka må nämnas On the history
of the vedic texts (bd 4, 1854), On
| the Avesta, or the sacred scriptures of the
zoro-astrian religion (bd 5, 1856), viktiga noter
och tillägg till samt slutlig redaktion af Ebenezer
Burgess’ Translation of the S?rya-siddh?nta (ett
indiskt astronomiskt verk, bd 6, 1860) och The
T?ittiriya-pr?tip?khya, with its commentary etc.,
text, translation and notes (bd 9, 1871). Flera
uppsatser såväl af indiskt filologiskt som af
mera allmänt språkvetenskapligt innehåll har han
offentliggjort i "Transactions of the American
philo-logical association" (1869-90) samt lämnat
bidrag till den s. k., Petersburgs-ordboken
af Böhtlingk och Roth. Hans kanske förnämsta
arbete på sanskrit-området är Sanskrit grammar
(Leipzig, 1879; 3:e uppl. 1896), hvartill sluter
sig (som bihang) The roots, verb forms and primary
derivatives of the sanskrit language (Leipzig,
1885). Af allmänt språkvetenskapligt innehåll
äro Language and study of language (1867) samt en
kortare sammanfattning däraf: Life and growth of
language (1875; "Språket, dess lif och utveckling",
öfv. af C. G. Stjern-ström 1880). Flera af W:s
tidigare smärre, urspr. i ofvannämnda tidskrifter
eller annanstädes offentliggjorda afhandlingar äro
samlade (delvis omarbetade) i 2 bd: Oriental and
linguistic studies (1875 -77), hvari de bekanta,
för M. Muller högst besvärande kritikerna af några
hans arbeten förekomma. Efter W:s död utgaf Lanman -
med tillägg - en öfv. af "Atharvaveda" med kritisk
och exegetisk kommentar i 2 bd af "Harvard oriental
series" (vol. VII-VIII, 1905). - Äfven på det
språkpedagogiska området inom de moderna språken var
W. verksam: German grammar Q869), German reader with
notes and vocabulary (1870), Essentials of english
grammar (1877) och Frcnch grammar (1886). W. var
hufvudredaktör för det monumentala (till en del
encyklopediska) lexikaliska verket "The century
dictionary of the english language" (6 bd).
3. William Collins W., politiker och finansman, f. 15
juli 1841 i Conway, Massachusetts, d. 2 febr. 1904
i New York, var advokat i New York, tog framträdande
del i stadens kommunala lif och inlade som sjöminister
under Cleve-lands första presidentskap 1885-89 stor
förtjänst om amerikanska flottan, särskildt genom att
främja inhemsk pansarplåttillverkning. W. ogillade
1896 den demokratiske presidentkandidaten W. J. Bryans
agitation för "fritt silfver" och stödde därför ej
dennes kandidatur. 1. K. A. G. 2. K. F. J. 3. V.Sr-g.
Whitney, Mö un t [máù/nt <uiini], berg. Se Nevada,
sp. 855.
Whitney [<üi’tni], Adelina D u 11 o n, född T ra i n,
nordamerikansk författarinna för ungdom, f. 1824 i
Boston, d. 1906, gift med Seth W. 1843, skref i samma
anda som Louisa Alcott Mother goose for grown folks
(1860; 2:a uppl. 1882), Faith Gartneifs gìrlhood
(1863; "Ungdomsdrömmar", 1880), W e girls (1870;
"Vi flickor", 1874, 2:a uppl. 1885), Homespun yarns
(1886) och många andra berättelser äfvensom några
diktsamlingar.
Whitstable [o^tstobl], hamnstad och badort i engelska
grefsk. Kent, på södra sidan af Thames-mynningen,
9,5 km. n. om Canterbury. 7,982 inv. (1911). Staden
är hamnstad till Canterbury, med hvilken den kom i
järnvägsförbindelse redan så tidigt som 1830 (en af
de första järnvägarna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
