Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westminstersynoden - Westmitteldeutsch, ty. Se Fornhögtyska - Westmoreland, baron af. Se Clifford, sp. 441 - Westmorland, grefskap i nordvästra England - Westmorland, earler af. Se Fane och Neville, sp. 875 - Vestnes, norskt härad - Veston, fr., kavaj - Weston, sir Richard - Westonelement, fys. - Weston-super-mare, stad och badort - Westphal, Joachim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
79
Westmitteldeutsch-Westphal
minsterkonfessionen, som i 31 artiklar i klart och
kraftigt språk sammanfattade den väsentligen skotska
kalvinismen i moderat anda. "Confession of faith"
(den vanliga beteckningen) antogs af parlamentet
1648 och har blifvit alla presbyterianska kyrkors
enhetsbekännelse; genom den kom skotsk uppfattning att
i mycket bestämma anglo-ameri-kansk kristendom. Föga
mindre betydande blefvo de båda af synoden utarbetade
Larger och Shorter catechism 1647, den senare
trots sin logiskt stränga anläggning liffull och
folklig. De antogos ock af parlamentet 1648. Med sin
ädla fromhetsanda ha de länge öfvat stort inflytande i
skilda engelska läger. - Svåraste punkten för synoden
var kyrkoorganisationen, på grund af den växande
motsättningen mot Cromwells independentism. Redan
1644 hade Propositions concerning Church government
framlagts, 1645 kompletterade med "Practical
directory for church government", som häfdade den
presbyterianska kyrkoformens gudomliga rätt. Med
afvisande af sistnämnda sats vann synodens förslag
parlamentets bifall genom Form of government 1647
-48, biskopsämbetet af skaffades officiellt, och det
påbjöds, att alla församlingar i riket skulle ordnas
presbyterianskt. Så syntes synoden ha nått sitt mål;
den presbyterianska kyrkan var Englands lagliga
statskyrka. Men Cromwells fulla seger störtade inom
kort nästan hela dess verk i England öfver ända; dess
arbete efter 1648 blef utan resultat, och efter sin
l,163:e (febr. 1649) sammankomst upplöstes synoden
utan något formellt beslut (en sista sammankomst
hölls 1653). Alla de af synoden uppsatta dokumenten,
"Directory", "Confessio", "Catechisms", "Form"
och en metrisk version af psalmerna för kyrkobruk,
godkändes däremot af Skottlands generalförsamling
och parlament, med uppoffring af Skottlands
egna reformatoriska dokument, och egde där
bestånd. Westmin-sterdokumenten ha alltid förblifvit
skotska kyrkans och dennas dotterbildningars
auktoriserade "standards". Resultaten af synodens
arbete fingo sitt verkliga hem och största
historiska räckvidd i Skottland. Dokumenten finnas
i Schaff, "Creeds of chri-stendom", III (1878),
och E. F. K. Muller, "Be-kenntnisschriften
der reformierten kirche" (1903). Litt.:
A. F. Mitehell. "The Westminsterassembly" (2:a
uppl. 1897; den grundligaste kännaren, har ock
utgett en rad dokumentsamlingar), W. Bewerid-ge,
"Short history of the Westminster assembly"
(1904), W. A. Shaw, "History of the english church
during the civil war" (2 vol., 1900), G. B. Tatham,
"The puritans in power" (1913), och Hj. Holmquist,
"Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka" (1916).
Hj. H-t.
Westmitteldeutsch [-döjtj], ty. Se F o r n h ö
g-ty ska.
Westmoreland Oe^mokmd], baron af. Se C l i f-f or d,
sp. 441.
Westmorland [ωe’smələnd], grefskap i nordvästra
England, omges af Cumberland, Lancashire, York och
Durham och når med en liten flik ned till hafvet
vid Morecambe bay. 2,027 kvkm. W. är till största
delen ett vildt berglandskap med långsträckta kala
höjder, ett hedarnas och betesmarkernas land. Västra
delen uppfylles af Cumbriska bergen (högsta topp:
Helvellyn 950 m.), östra delen af den lägre Penninska
bergryggen.
Mellan de nämnda bergen ligger Edens dalgång, det
lägsta och fruktbaraste området i grefskapet. Ett
karaktärsdrag för Cumbriska bergen äro de smala,
natursköna dalgångarna, ofta uppfyllda af sjöar
(tarns). De största af dessa äro Windermere (se
d. o.) på gränsen mot Lancashire, Ullswater (se
d. o.) på gränsen mot Cumberland samt Grasmere och
Haweswater. Den enda segelbara floden är Kent, som
faller ut i Morecambe bay. Klimatet är efter bredden
mildt, men mycket fuktigt, i synnerhet i Cumbriska
bergen, där man mätt ända till 3,500 mm. årlig
nederbörd. Regnmängden aftar dock mot ö. Till följd
af nämnda karaktärsdrag kan åkerbruket inta endast en
underordnad plats i näringslifvet, endast 690 kvkm. af
totalarealen är åker. Mest odlas hafre. Däremot
är både får-, svin-, häst- och nötkreatursafveln
betydande. Bergshandteringen ger grafit, marmor och
skiffer, och något kol, järn och bly finns. Industrien
är föga utvecklad; viktigast är ylleindustrien i
en eller annan form, papperstillverkningen torde
ha goda framtidsmöjligheter. Befolkningen har
visat tendens att minskas, 1891 utgjorde den ännu
66,098 pers., men 1911 63,575. Hufvudstad är
Appleby vid Eden (1,736 inv. 1911). Största
staden är Kendal vid Kent (14,033 inv. 1911).
A. N-d.
Westmorland [ωe’smələnd], earler af. Se Fane och
Neville, sp. 875.
Vestnes, norskt härad, omfattande V. och Fiksdal
socken af V. pastorat på sydsidan af den yttre
Romsdals fjord s. om Molde. 158,31 kvkm. med
2,681 inv. (1918). Jordbruksdistrikt. Naturskönt.
K. G. G.
Veston [-å7], fr., kavaj.
Weston [Wstn], sir ß i c h a r d, från 1633 earl
af Portland, engelsk statsman, f. 1577, d. 13
mars 1635, blef 1601 led. af parlamentet, erhöll
knightvärdighet 1603 samt sändes 1620 och 1622
af Jakob I i diplomatisk mission till Eruxelles
för att söka rädda Pfalz åt Jakobs mag, kurfurst
Fredrik. W. blef 1621 skattkammarkansler och 1628
riksskattmästare (lord high treasurer) samt upphöjdes
1628 till baron W. och 1633 till earl af Portland. Han
var i hemlighet katolik och motarbetade dels därför,
dels af sparsamhetsskäl och motvilja mot att begära
bevillningar af parlamentet all mot Spanien riktad
krigspolitik. W., som efter Buckinghams död 1628 var
Karl I:s förnämste rådgifvare, genomdref fredsslutet
med Spanien 1630 och motarbetade allt stöd åt
Gustaf II Adolf. Han var en skicklig ämbetsman, men
hans statskonst gick förnämligast ut på att genom
för-halning för stunden undvika svårigheterna. V. S-g.
Westonelementet [Wstn-]. fy s., konstrueradt 1892 af
nordamerikanske ingenjören Frederick Weston. Se Gal
va ni sk t element, sp. 668.
Weston-super-mare [ωe’stn sjōpə (l. sōpə) mäə’],
stad och badort i engelska grefsk. Somerset, vid
Bristolkanalen, 20 km. s. v. om Bristol. 23,235
inv. (1911). Tillverkning af lergods. Staden,
hvilken delvis är uppförd på sluttningen af en
höjd, som ger densamma skydd mot östliga vindar,
är af modern uppkomst och har vunnit sin betydelse
genom sin lämplighet som badort.
A. N-d.
Westphal, Joachim, en af den lutherska
reformationskyrkans stridbaraste teologer, f. 1510
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
