Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wessenberg, Ignaz Heinrich Karl von - Wessex - Vessige, socken - Vessland, socken. Se Västland - Vesslarp, kronopark i Blekinge - Vessledjuren, Mustelidæ, zool. - Wessler, John Adrian - Vesslesläktet, Mustela, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
27
Wessex-Vesslesläktet
28
stadfästelse, och när han efter stiftet Konstanz’
upphäívande (1827) uppfördes på förslag till
ärkebiskop af Freiburg, förbigicks han på högre
ort. Lika litet ville Rom ingå på württembergska
regeringens önskan, att W. skulle utnämnas till
biskop af Kottenburg. W. drog sig nu undan till
privat-lifvet, med undantag af att han till 1833 var
led. af Badens Första kammare, samt lefde för sina
studier och för de sköna konsterna, hvilka i honom
egde en synnerligen varm vän och beskyddare. W. var
af ven verksam som skriftställare. Utom en
mängd smärre tillfällighetsskrifter utgaf han
ett större kyrkohistoriskt arbete, Die grossen
kirchen-versammlungen des 15. und 16. jahrhunderts
in beziehung auf kirchenverbesserung (4 bd; 1840),
äfvensom ett mera populärt filosofiskt verk:
Gott wnd die welt (2 bd, 1857), samt Sämmtliche
gedichte (7 bd, 1834-54). Särskildt inflytelserika
voro hans tidskrifter. Af ven från katolskt
håll erkännes numera, att hans reformarbete var
"utgånget från höga kristliga och sedliga ideal"
och att han trots sin kritik af Mariakult etc. ej
hemföll åt rationalismen. - Hans äldre broder J
o-hann Philipp, friherre von W.-Ampringen (f. 1773,
d. 1858), beklädde under de två första årtiondena
af 1800-talet åtskilliga poster af vikt inom den
österrikiska diplomatien. Han var 1830 -31 envoyé
i Haag samt juli-nov. 1848 konseljpresident
och utrikesminister. - Se L. K. Goetz, "W.s
reformgrundsätze" etc. (i "Deut-scher Merkur",
1908), och W. Schirmer, "J. H. von W., des
bistum Konstanz’ letzter oberhirt" (1910).
J. H. B. (Hj.H-t.)
Wessex [ωe’siks], äldre form Westsexe, "västsaxarnas
land", ett af de sju angelsaxiska rikena i England
(se d. o., sp. 603), uppges i Angelsaxiska krönikan ha
grundlagts 519 af Cerdic (d. 534) och hans son
Cynric (d. 560), som landstigit där redan 494 eller
495; som Cynrics efterträdare nämndes Ceawlin,
hvilken fördrefs 592 och dog året därpå. Krönikans
uppgifter om riket W:s grundläggning och första
konungar ha emellertid gjorts till föremål för kritik,
bl. a. på grund af kronologiska motsägelser dem
emellan. Bland senare konungar af W. märkas Cynegils
(d. 642), som förde krig mot Penda af Mercia, och
Ceadwalla (685–688), som eröfrade ön Wight
och lät döpa sig vid ett besök i Rom, Ina, som
afsade sig tronen 725, och Cynewulf, d. 786. W:s
öfvervälde öfver grannrikena vanns småningom
under strider med Mercia och befästes under Egbert
(se d. o.) 802–839. Han efterträddes i W. af sonen
Ethelwulf, efter hvars död riket delades mellan dennes
söner Ethelbald och Ethelbert. Vid Ethelbalds död
(858) blef Ethelbert ensam konung; han efterträddes
865 af brodern Ethelred och denne 871 af sin
broder Alfred (se d. o.), med hvars eröfringar W:s
historia vidgas och ingår i Englands. På 800-talet
omfattade W. de nuv. grefsk. Devon, Somerset, Dorset,
Wilts, Southampton och Berks samt ön Wight. Jfr
England, sp. 602–604. V. S-g.
Vessige, socken i Hallands län, Arstads
härad. 5,969 har. 1,129 inv. (1919). Y. bildar med
Askomo ett pastorat i Göteborgs stift, Halmstads
kontrakt. Pastoratet var intill 1900 ärftligt; se
därom K j er rulf 1.
Vessland, socken. Se Västland.
Yesslarp. kronopark i Blekinge revir af Södra
distriktet, Kristianstads län, har bildats genom
inköp af följande fastigheter. Enligt k. br. 17
juli 1885 köptes 13/i6 mtl Skällandstorp n:r l och
Vesslarp n.r 1; enligt k. br. 24 maj 1889 delar
af hemmanet Tomaboda n.r l; enl. k. br. 9 maj 1890
delar af hemmanet Kolstorp n:r l; enligt k. br. 9
maj 1890 och 20 jan. 1893 köptes hemmanen 3/s
mtl Hultet n:r l, x/2 mtl Ekhult n:r l och 61/256
mtl Eönneboda n:r 1. Jämlikt k. br. 26 jan. 1894
och 19 aug. 1898 inköptes slutligen hemmanen V»
mtl Nybygden n:r l och 9/256 mtl Rönneboda n:r l
med 3/s mtl Kolstorp n.r 1. Därjämte ha följande
f. d. militieboställen tillagts kronoparken,
nämligen 5/s mtl Bosakulla n:r l 1897, 3/4 mtl
Applehult n:r l 1900, 5/« mtl Hägghult n:r l 1911
och l mtl Ederna n:r l 1912. Areal 4,411 har (1915).
S-r.
Vessledjuren, Mustelidœ, zool., bilda en familj inom
rofdjurens ordn. och däggdjurens klass. Huf-vudet är
något utdraget, dock försedt med kort nos. ögonen äro
små, öronen korta och breda. Hörntänderna äro icke
rafflade, premolarernas antal växlande; en knöltand
finnes bakom roftanden både i of ver- och vanligen af
ven i underkäken. Alla fötterna ega 5 tår, med ofta
spetsiga och något indragbara klor. Dithörande djur
äro oftast smärta och långsträckta, med korta fötter;
några ha dock kort, tjock och klumpig kropp samt
trampa på en större eller mindre del af fotsulan. De
flesta vessledjuren äro lifliga, snabba och rofgiriga
samt lefva uteslutande af animalisk föda; somliga äro
dock mera tröga och förtära äfvenledes växtämnen. De
förra besitta stundom en synnerlig förmåga att klättra
och ligga icke i vinterdvala; de senare göra däremot
detta och äro i allmänhet skickliga gräf-vare. Do till
Sveriges fauna hörande släktena äro Maries, Mustela,
Gulo, Lutra och Meles. C. R. S.*
Wessler, John Adrian, tandläkare, f. 16 febr. 1864
i Stockholm, aflade mogenhetsexamen 1883 och
tandläkarexamen 1888 och är föreståndare för
Stockholms stads tandpoliklinik sedan 1894. Han var
sekreterare i Svenska tandläkaresällskapet 1889-91 och
1892-95 och utgaf på dess uppdrag Tandläkareväsendet
i Sverige (1894). Han var redaktör af "Odontologisk
tidskrift" 1913-17 och har dessutom utgett ett flertal
uppsatser i odontologiska ämnen samt utarbetat af
d. Tandläkare i "Svenskt porträttgalleri". W. har
uppfunnit åtskilliga tandtekniska preparat
(purpol. Sveaamalgam m. fl.) samt en allmänt
känd tandborste. Haneger en större samling af
odontologisk ikonografi (bilder, gravyrer o. d. med
tandläkarmotiv). M. S-dt.
Vesslesläktet, Mustela, zool., hör till
fam. vessledjur (Mustelidœ}, ordn. rof djur
inom däggdjurens klass. Kroppen är alltid
långsträckt, och extremiteterna äfvensom tårna
äro korta. Dithörande djur äro tågångare. Släktet
omfattar en mycket naturligt begränsad djurgrupp,
hvars representanter dock kunna skiljas i två
undersläkten, nämligen Maries och Mustela (i trängre
bemärkelse) 1. Putorius. Det förra, som omfattar de
vanligen som mår d ar betecknade djuren, har följande
utmärkande kännetecken. Kroppen är mindre smärt och
böjlig än hos den följande gruppen, öronen äro breda,
hårbeklädda på såväl in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
