Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Veselovskij, 1. Aleksandr Nikolajevitj - Veselovskij, 2. Aleksej Nikolajevitj - Veselovskij, 3. Jurij Aleksejevitj - Wesenberg, stad i Estland - Wesenberg-Lund, Karl Jörgen - Wesendonck, Mathilde. Se Wagner, W. Richard, sp. 303 och 308 - Weser, en af Tysklands hufvudfloder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
13
Wesenberg-Weser
14
paradiso degli Alberti, utkom i Bologna 1869. I
ryska tidskrifter publicerades på 1870-talet hans
gedigna studier om Dante, Giordano Bruno, Boc-caccio
m. fl. Af stort värde äro hans jämförande studier
öfver Salomo och Kitovras, om Morolf och Merlin,
Tristan, Alexander- och Trojasagan m. fl. medeltida
sagostoff och legender. Hans åsikter om den
komparativa folklore-forskningen sammanfattades
i skriften Sravnìtelnaja mithologia i j ej a
metod (1882). Sedermera koncentrerade han sina
studier på de andliga folkvisorna och den folkliga
epiken i Ryssland. 1894 trycktes hans grundliga
arbete om Boccaccio och 1904 om Petrarca. Af
ven om den nyare ryska litteraturhistorien har
han inlagt stor förtjänst genom mycket ingående
studier öfver Zjukovskij (1904) och Pusjkin samt
rörande poetiken. Efter hans död ha hans skrifter
börjat utges af ryska vet. akad. - 2. ALeksej
Nikolajevitj V., den föregåendes broder, f. 1843,
d. 1920. egnade sig företrädesvis åt den nyare
litteraturhistorien. Hans första studie gällde
musiken hos slaverna (1866). Bemärkt blef hans
arbete Deutsche einflüsse auf das alte russische
theater (1875). Mest bekant är Zapa-dnoje vlijanìe
v russkoj literaturje (1882; 4:e uppl. 1910), en
litteraturhistorisk undersökning om västerländska
litteraturströmningar i Ryssland. Dessutom skref
han grundliga studier om Gribojedov, Swift (1877),
Molière (1878), Byron (1902), Herzen (1909) m. fl. I
"Kultur der gegen-wart" författade han af delningen
om den ryska litteraturen. - 3. Jurij Aleksejevitj V.,
den föregåendes son, f. 1872, har utgett 2 bd essayer,
Literaturnye otjerki (1900, 1910), om västerländska
författare, däribland en studie om den moderna
litteraturen i Sverige, l-3. A-d J.
Wesenberg (estn. Rakwerre), stad i Estland,
22 km. från kusten, vid järnvägen Petrograd-•
Reval. 5,621 inv. (1900). Det var under medeltiden
en betydande handelsstad med en af Valdemar Seier
i Danmark 1223 uppförd borg, af hvil-ken endast
ruiner återstå. Svensk stad sedan 1580, då det
intogs af Pontus De la Gardie, förlorades det
till polackerna 1602, men återtogs och gafs af
Gustaf II Adolf 12 juni 1616 som friherreskap åt
holländaren Reinoud van Brederode, hufvudman för
den holländska beskickning, som tills, med Englands
sändebud förmedlade freden i Stolbova. I midten
af nov. 1700 samlades Karl XILs trupper i W. för
marschen mot Narva. 1703 brändes det af ryssarna.
(A. N-d. L. W:son M.)
Wesenberg-Lund, Karl Jörgen, dansk biolog, f. 22
dec. 1867 i Köpenhamn, blef student 1887 och magister
i zoologi 1893 samt var assistent vid k. Veterinær-
og landbohöjskolen 1894-1900. Sedan han med
penningbidrag från danska staten och Carlsbergfonden
fått upprättadt först ett mindre, sedermera (1911 och
1916) ett större. Köpenhamns universitet tillhörande
laboratorium för studiet af sötvattnets biologi och
blifvit denna institutions föreståndare, egnade han
sig h. o. h. åt sagda forskningsgren, till hvars
grundläggare och framgångsrikaste främjare han
räknas. Sötvattnets både djur och växter ha utgjort
föremål för hans undersökningar. 1900-08 samlades
hela hans verksamhet på den stora, af Carlsbergfonden
bekostade publikationen Planktonìnvestìgations of
danish lakes
(2 bd). Af hans of riga många arbeten må
särskildt framhållas Paarung und eiablagen der
süsswasser~ insecten-, wohnungen und gehäusebau
der süsswas-serinsecten (i "Fortschritte der
naturwissenschaft", 1912; 1913), Insektlivet i ferske
vande (1915), Furesöstudier (1917. tills, med flera
andra biologer), Contributions to the biology of the
danish Culi-cìdæ (1920), hvilket sistnämnda arbete
innehåller bl. a. en redogörelse för den nordiska
malarian och orsakerna till densammas försvinnande.
L-e.
Wesendonck [v?s-]. Mathilde. Se W a g-ner, W. Richard,
sp. 303 och 308.
Vesene, socken i Älfsborgs län, Gäsene härad. 3,290
har. 446 inv. (1919). Annex till Södra Björke, Skara
stift, Kullings kontrakt.
Weser (fnhty. Visuracha, lat. Visurgis), en af
Tysklands hufvudfloder, uppstår vid Münden af
Werras och Fuldas förening, flyter mot n. och
n. v. samt faller ut i Nordsjön vid Geestemünde,
ö. om Jadeviken. Under sitt of re och mellersta lopp
genom de nordvästtyska horstbergen upptar W. så godt
som uteslutande tillflöden från v.: Diemel, Nethe,
Emmer och Werre. Däremot komma de betydelsefullaste
bifloderna i det nedre loppet på det nordtyska
låglandet från h.: Aller (med Oker och Leine) samt
Wümme. Från v. är dock äfven den segelbara Hunte
anmärkningsvärd. Flodens längd från föreningen är 436
km., från Werras källor 716 km. Flodområdet ned till
Geestemünde är 45,548 kvkm. Mellan Münden och Minden
går floden genom de på växlande naturscenerier rika
Weserbergen, men sedan den genombrutit dessa of vanför
Minden och därigenom bildat den s. k. Westfaliska
porten (Porta vestphalica), bli stränderna flacka och
intresselösa. Vid Münden ligger W. 117,5 m. ö. h.;
störst är fallet mellan Karlshafen och Minden: 21
m. på omkr. 30 km. Flodens bredd är vid Karlshafen
40–60 m., vid Allermynningen omkr. 70 m., vid Bremen
220 m., vid Elsfleth 1,9 km. och vid mynningen
öfver 11 km. Som trafikled är W. af jämförelsevis
underordnad betydelse, dess flodområde har så att
säga blifvit inkräktadt af de båda grannfloderna Rhen
och Elbe. W. saknar äfven verkligt goda segelbara
tillflöden. Af dess källfloder är endast Fulda sedan
1895 kanaliserad och farbar för större fartyg till
Kassel. Eljest är endast Aller af större värde som
segelled, farbar som den är till Celle. Hunte är
segelbar till Oldenburg. Den vidgade flodmynningen
har 1887–95 genom omfattande arbeten blifvit
fördjupad, så att den lämnar tillträde åt fartyg
om 5 m. djupgående ända till Bremen. En planerad
kanalförbindelse mellan W. och Elbe har ännu icke
kommit att utföras, så att alltså mellan nämnda
floder en skarp gräns går mellan ett västtyskt och ett
östtyskt vattenvägssystem. Hvilken ringa vikt W. haft
för Bremens handel, framlyser af det förhållandet,
att 1909 endast 22 proc. af de bremiska hamnarnas
export tillförts den å denna led, äfvensom att
s. å. endast 14 proc. af importen distribuerats å
W. – Flodfarten på W. var förr underkastad många
hinder genom enskilda städers stapelrätt, genom
flodfartsgillenas privilegier samt genom de många
tullar, som de enskilda staterna upptogo (före 1866
växlade W. jämte Werra och Fulda egare 35 gånger
under sin väg till hafvet), tills strandstaterna 1823
upphäfde alla enskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
