Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vertumnus l. Vortumnus, rom. myt. - Verulam. 1. Stad. Se Albans, S:t - Verulam. 2. Baco of V., lord. Se Albans, S:t, och Bacon 3 - Verum, socken - Verus, Lucius Aurelius, romersk kejsare - Verv - Verwée, Alfred Jacques - Ver Vellth, D. Se Ver Wilt - Verviers, stad i belgiska prov. Liège - Verwijs, Eelco - Ver Wilt l. Ver Vellth, Dominicus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verulam-Ver Wilt
yngling eller en kraftig, mogen man med en krans
af ax eller gröna löf om tinningarna, rika frukter
i sitt förskinn och en fruktknif i handen. Man
tillade honom äíven förmågan att byta skick och
gestalt i likhet med grekernas Proteus. "Han
är en blek afbild af grekisk mytologi" (M. P:n
Nilsson, "Olympen", 1919). - V. antas i allmänhet
ha varit af etruskiskt ursprung; hans bild var
uppställd i Yicus Tuscus i Kom. Han synes dock
ha dyrkats jämväl hos latinerna och sabi-iierna.
E. Tdh. (J. C.)
Yerulam [ve^juläm]. 1. Stad. Se A l han s, S: t. -
2. Baco of Y., lord. Se A l b a n s, S : t, och
Bacon 3.
Verum, socken i Fristianstads län, Västra Göinge
härad. 7,757 .har. 1,359 inv. (1919). Annex till
Yisseltofta, Lunds stift. Västra Göinge kontrakt.
Verus, Lucius Aurelius, romersk kejsare, d. 169
e. Kr., var son till Lucius Æ l i u s V., hvilken
136 adopterades af kejsar Ha-drianus, men afled
redan 138. V. blef jämte M. Aurelius adopterad af
kejsar Antoninus Pius, efter hvars död (161) han
som med-regent till sin adoptiv-broder bekläddes
med kejserliga purpurn och kort därpå förmäldes
med M. Aurelius’ dotter Lucilla. V. motsvarade
icke de förhoppningar hans adop-tivfader och
hans broder ställt på honom. Han var en lågsinnad
väl-lusting, som icke ens förmådde upprätthålla det
rykte för krigisk duglighet, som han vunnit. Mot
parterna vunnos visserligen framgångar under
hans öfverbefäl, 162-165, men förtjänsten däraf
tillhörde hans underbefälhafvare, särskildt Avidius
Cassius. Han dog under kriget mot markoman-nerna.
ß- Tdh.*
Verv (fr. verve, af lat. vervex, bagge; jfr "kapris",
af lat. caper, bock), urspr. nyck; inbillningskraftens
eld och lif, fart, "schvung".
Verwée [-v?], AlfredJacques, belgisk målare, f. 1838,
d. 1895, var son till djurmålaren Louis Pierre
V., påverkades af Courbet, men hufvudsakligast af
W. Koelofs, målade flandrisk natur och kreatur med
hårdnackad sträfvan efter sanning, med impulsiv
kraft, bredt och kärnfullt. Hans motiv voro Kor
på hafsstranden, Solsken of ver dynerna, Scheldes
mynning, Tjurarna, Oxar för plogen o. d. V. är godt
representerad i belgiska museer (Bruxelles, Liège
m. fl.). G-s N. VerVellth, D. Se Ver Wilt. Verviers
[-vi?], stad i belgiska prov. Liège, på ömse
sidor om Ourthes biflod Vesdre, 10 km. från tyska
gränsen. 44,853 inv. (1917). Medelpunkt för en
storartad klädestillverkning (kaschmir), hvar-till
komma ullspinnerier, färgerier och andra i samband
med klädestillverkningen stående industrigrenar. I
närheten zinkgrufvor. För att íörse de många
fabrikerna med vattenkraft byggdes 1869
Kejsar Verus’ bild på ett romerskt kopparmynt.
-78 en vattenreservoar om 82 har (Étang de la
Gileppe), som rymmer 12 mill. kbm. A. N-d.
Verwijs [farveds], Eelco, holländsk filolog, f. 1830
i Deventer, d. 1880 i Arnhem, studerade där och i
Groningen teologi och som lärjunge af Jonckbloet
och De Vries nederländsk litteraturhistoria och
filologi, var en tid gymnasielärare och arkivarie
i Friesland och sedan 1868, eíter L. A. To Winkel,
medredaktör i Woordenboek der Ne-derlandsche taal
(se Vries, De, och Winkel). V. utgaf, utom en serie
filologiska editioner af 1600-talets holländska
författare, "Nederlandsche klassieken" (1862-69),
bl. a. Jacob van Maer-lants "Wapene Martijn"
(1857), den första dok-torsafh. i Holland of ver
ett ämne ur den holländska litteraturen (ny uppl.:
J. v. Maerlants "Stro-phische gedichten", 1880),
Spieghel historiael (tills, med M. De Yries 1863),
Der naturen bloeme (1878), "Gedichten van Willem van
Hildegaers-berch" (1870), "Die Rose van Heinric van
Åken" (nederländsk bearbetn. af "Roman de la rose",
1868). Tills, med J. Verdam utgaf V. (1882 ff.) början
af Middelnederlandsch woordenboek, tills, med
P. J. Cosijn tidskr. "Taal- en letterbode" (1870-75),
med Cosijn och H. Kern "Taalkundige bijdragen"
(1877-79). Biogr. af Verdam (1880) och Jonckbloet
(1881). Hj. P-r.
Ver Wilt (Verwi’lt) L Ver Vellth [far-], Dominicus,
nederländsk målare, kom till Sverige mot slutet af
Gustaf Vasas regeringstid, sannolikt hösten 1556, och
namnes ofta intill 1566, då hans namn sista gången (18
febr.) förekommer i räkenskaperna. Före ankomsten till
Sverige omtalas han 1555 som mästare i Lukasgillet
i Ant-werpen. En yngre Dominicus Verwilt omnämnes
1600 i Antwerpen som målarlärling. - "Dominicus
målare" uppbar 6 jan. 1557 en summa penningar i
k. räntekammaren, och han tyckes sålunda ha arbetat
för konung Gustaf; men följande år vistades han hos
hertig Erik i Kalmar och var verksam vid den inre
dekorationen af dennes praktfulla furstebouing å
Kalmar slott. 1559 målade han ett större "contrafej",
till hvilket lärft utlämnades ur förrådet, och
i aug. s. å. reste han i sin herres ärenden till
England. Efter Eriks tillträde till regeringen växte
hans inflytande och inkomster: han uppbär 1,000 mark i
lön, utom varor af olika slag, samt disponerar eller
eger ett hus i Stockholm. En samtida granskare af
1561 års räkenskap har dock i margen antecknat, att
han "gör intet skäl för denna beställning med mindre
han arbetar styckeverk". En mängd arbeten af hans
hand omtalas emellertid under de närmaste åren. Han
målade då flera hufvudbaner och en häroldskjortel,
en "arcus triumphalis" och "porten vid Jerntorget",
en "pelare betäckt" och en "epitaphie beskrifven i
ett bord" (d. v. s. på en brädskifva). Bland mera
rent konstnärliga arbeten namnes "frökens conterfej
af Hessen", vare sig därmed menas ett porträtt af
prinsessan Kristina, till ^vilken konung Erik friade,
eller det porträtt af konungen, som skickades till
henne. Därjämte omtalas "prospektiv" (utsikter)
samt "guldväfvarepatroner", d. v. s. kartonger
till de tapetväfnåder, som vid denna tid utfördes i
Sverige. Af de tre särskildt omnämnda: "kung Sveno",
"Magog" och "Ubbo", finnas de två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
