Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Verhout, Constantin - Ver Huell, Carel Hendrik - Verhulst, Johannes Josephus Herman - Veria - Verificera, Verifiera - Verism - Wer ist’s? - Veritabel - Veritas (mytologi) - Veritas l. Bureau Veritas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Verhout [fərha’ut], Constantin, holländsk
målare, var enligt Houbraken figurmålare i Gouda och
i sex år lärare åt Jan Voorhout d. ä. Han var verksam
på 1660-talet, hvilket bevisas af signaturen på en väl
utförd tafla i Stockholms Nationalmuseum, Insomnad
student (1663). Arbeten af V. äro högst sällsynta.
C. R. N.*
Ver Huell [holl. utt. fərhȫl, franskt utt. värö’j],
Carel Hendrik, grefve, holländsk-fransk sjöofficer,
f. 4 febr. 1764 i Doetinchem (Gelderland), d. 25
okt. 1845 i Paris, utmärkte sig under sjökriget mot
engelsmännen på 1780-talet, särskildt i slaget vid
Doggerbank (1781), och hade avancerat till kapten,
då Hollands förvandling till Bataviska republiken
(1795) till följd af fransmännens infall nödgade
honom draga sig undan till privatlifvet. Men då
ställningen ändrades äfven i Bataviska republiken
efter Bonapartes statskupp af 18 brumaire år VIII
(1799), befordrades V. 1803 till schoutbynacht och
skickades s. å. till Paris att rådslå med Förste
konsuln om en landstigning i England och utrustade
en batavisk kanonslupsflottilj, hvilken han 1804—05
förde till Boulogne under lifliga strider med engelska
skepp, bl. a. vid Kap Grisnez (18 juli 1805). Han
utnämndes till viceamiral och ställdes i spetsen för
bataviska marindepartementet. 1806 var han en af dem,
som arbetade för, att Napoleons broder Ludvig blef
konung af Holland, samt utnämndes som belöning därför
till marskalk och sändebud i Paris. Vid engelsmännens
misslyckade anfall på Holland 1809 förde V. befälet
öfver flottan i Maas och Schelde samt upphöjdes
därefter till grefve. Efter Hollands införlifning
med Frankrike (1810) kom V. i fransk tjänst,
fick 1811 näst Davout uppsikten öfver kejsardömets
flottetablissemang i Norden med säte i Hamburg och
1812 befälet öfver Texel-flottan; han försvarade,
äfven efter Napoleons fall, Helder t. o. m. mot egna
landsmän, tills han i maj 1814 enligt order från
Paris nödgades lämna folk och skepp i holländarnas
händer. Han lät naturalisera sig i Frankrike samt
blef generalinspektör öfver flottan (1814) och pär
(1819). Se Z. M. R. Ver Huell, "Het leven en karakter
van C. H. graaf Ver Huell" (2 dlr).
Verhulst [fərhy’lst], Johannes Josephus Herman,
holländsk musiker, f. 1816 i Haag, d. där 1891,
studerade vid konservatoriet i Haag och sedan
för J. Klein i Köln samt blef på Mendelssohns
rekommendation dirigent för "Euterpes" konserter
i Leipzig 1838. Efter återkomsten till hemlandet,
1842, blef han hofmusikdirektör och 1848 anförare
för "Maatschappij tot bevordering van toonkunst" i
Rotterdam och var 1860—66 anförare för "Felix meritis"
i Amsterdam samt Ceciliakonserterna där äfvensom
"Diligentia" i Haag. V. var en ryktbar dirigent. Hans
kompositioner (symfonier, uvertyrer, stråkkvartetter,
sånger, kyrkomusik, särskildt ett mycket omtaladt
Rekviem för manskör), äro föga kända utom hans eget
land.
A. L.*
Veria, stad. Se Verria.
Verificera, Verifiera (fr. vérifier, it. verificare,
af lat. verus, sann, och facere, göra), bekräfta,
intyga, medelst bilagda skriftliga handlingar bestyrka
riktigheten af. — Verifikation, intygande af en saks
riktighet; bestyrkande bilaga till en räkning.
Verism (it. il verismo, af lat. verus, verklig), i Italien
beteckning på naturalism eller realism i litteratur,
bildande konst och operamusik. Jfr Italienska
litteraturen, sp. 1098, och Mascagni, sp. 1151. —
Adj. Veristisk.
Wer ist’s?, ty., biografisk uppslagsbok. Se
Who’s who?
Veritabel (fr. véritable, af lat. veritas, sanning),
verklig, äkta, oförfalskad; sannskyldig.
Veritas (lat., sanning), grek. Aletheia,
grek. rom. myt., väsenslös romersk personifikation
af sanningen, uppges vara dotter af Zeus eller Kronos
och moder till Dygden samt amma åt Apollon.
Veritas (lat., sanning) l. Bureau Veritas
[byrå], det näst största af världens
fartygsklassificeringsinstitut (se
Klassificeringssällskap). Det har form af ett
aktiebolag, grundades i Antwerpen 1828 under namn
af Bureau de renseignements pour les assurances
maritimes, antog namnet Bureau Veritas 1829 och
flyttades 1832 till Paris, där det alltsedan
haft sitt säte. Namnet Veritas antog man för
att ange, att bolaget eftersträfvade större
tillförlitlighet, än den dittills enarådande
engelska klassificeringen erbjöd. Grundandet af
Bureau Veritas gaf f. ö. impulsen till det engelska
klassificeringsväsendets omorganisation och bildandet
af Lloyd’s register of british and foreign shipping
(se d. o.). Bureau Veritas tog från början kraftig
utveckling, och ett bevis på det erkännande det vunnit
är, att det 1890 officiellt erkändes af engelska Board
of trade och därefter inrättade en underafdelning i
England med säte i London. I själfva verket kan Bureau
Veritas nu sägas ha en internationell karaktär, då
i dess af 7 personer bestående centralstyrelse sitta
flera icke-fransmän. Dess verksamhet är synnerligen
omfattande. Det har en eller flera representanter
(inspektörer, experter, agenter) på öfver 300 olika
platser i världen; i Sverige har det ett 20-tal
representanter. Enligt senaste uppgifter voro i
Bureau Veritas klassade 7,860 fartyg (17,9 proc. af
totalantalet fartyg i världen — 19,056 segelf.,
1,064 segelf. med hjälpmaskin om 50 brutto-reg. ton
och däröfver samt 23,278 ångf. och motorf. om 100
brutto-reg. ton och däröfver) om tills. 6,499,789
brutto-reg. ton (13,1 proc. af världstonnaget —
49,496,237 brutto-reg. ton 1920). I Lloyd’s register
voro s. å. klassade 9,587 fartyg (9,126 ångf. och
461 segelf.) om tills. 25,018,919 brutto-reg. ton. Af
svenska fartyg voro enligt senaste uppl. af "Sveriges
skeppslista" (1919) i Bureau Veritas klassade 215
ång-, 53 motor- och 261 segelfartyg, sammanlagdt 18,6
proc. af antalet svenska handelsfartyg 1 juli 1919
(2,833 fartyg, registrerade pråmar inräknade) om
243,784 brutto-reg. ton (187,840 för ångf., 12,858
för motorf. och 43,086 för segelf.), d. v. s. 22,2
proc. af svenska handelsflottans bruttotonnage
(1,097,728 reg. ton). I Lloyd’s voro s. å. 295
svenska fartyg klassade (265 ångf., 15 segelf. och
15 motorf.) om 561,795 brutto-reg. ton (492,523 för
ångf., 48,662 för motorf. och 20,610 för segelf.),
d. v. s. 10,4 proc. af antalet och 51,2 proc. af
bruttodräktigheten af Sveriges handelsflotta. De af
Bureau Veritas använda hufvudklassbeteckningarna
för järn- och stålfartyg äro: I 3/3 1, 1; II 3/3 1,
1; III 3/3 1, 1, hvarvid de romerska siffrorna afse
materialdimensioner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
