Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 1201-1202 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vercelli - Vercelli book - Verchne-Isetsk l. Verchisetsk - Verchne-Udinsk - Verchne-Uralsk - Verchnij-Tjirskaja - Verchojansk - Verchojanska bergen - Verchoturje - Vercingetorix - Werckmeister, Andreas - Vercolje - Verda - Verdaguer, Jacinto

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

katedral från 1500-talet, hvars bibliotek
innehåller ett antal sällsynta manuskript. I
omgifningen odlas majs och ris, för hvilka
produkter V. är en betydande marknad. Dessutom intar
sidenindustrien en framstående plats. — Vercellæ
var i forntiden hufvudort för en ligurisk folkstam
i Transpadanska Gallien och blef senare romerskt
municipium. S. ö. om V. lågo Campi Raudii (se d. o.).
A. N—d.

Vercelli book [vətʃe’lī bu’k; lat. codex
vercellensis], en 1822 i Vercelli, Piemont, upptäckt
fornengelsk handskrift från 1000-talet, hvilken
innehåller flera poetiska och ett prosaarbete. En
faksimileupplaga utgafs 1894 af R. Wülker. Se dennes
"Grundriss... der angelsächsischen literatur".
R—n B.

Verchne-Isetsk l. Verchisetsk ("öfre Isetsk"),
fabriksort i ryska guv. Perm på vänstra stranden
af Iset (en biflod till Tobol), 1 km. nedanför
Jekaterinburg. Omkr. 6,000 inv. De största bergverken
i Ural med gjuterier och valsverk.

Verchne-Udinsk ("öfre Udinsk"), stad i Transbaikalien
(Sibirien), vid Udas förening med Selenga,
omkr. 100 km. ö. om Baikalsjöns strand och vid
Transsibiriska järnvägen. Omkr. 20,000 inv. (5,881
inv. 1897). V. har flera kyrkor och synagogor,
gymnasium, bibliotek och en årlig, mycket besökt
marknad i februari. Hufvudnäringar äro garfverier,
såpsjudning och ljusstöpning. En postväg för från
V. åt s. öfver Selenginsk, Kiachta-Maimatschin,
Urga och Kalgan till Peking. V. är säte för
bergsförvaltningen i västra Transbaikalien.
E. A—t.

Verchne-Uralsk ("öfre Uralsk"), stad i Ryssland på
östranden af Uralbergen och vid den lilla Urliads
inlopp i Uralfloden. 11,100 inv. (1900), hvaraf 1/4
baschkirer. Garfverier. Anlagd 1734 under namnet
Vercho-Jaitsk, led staden mycket af baschkirernas
uppror 1755 och utbytte 1775, efter Pugatjevs uppror,
sitt förra namn mot det nuv.
A. N—d.

Verchnii-Tjirskaja. Se Nizjnij-Tjirskaja.

Verchojansk (jakut. Boronuk), stad
i Öst-Sibirien, prov. Jakutsk, vid
Janafloden på 67° 34’ n. br. Omkr. 350
inv. (1900). I V. har den lägsta temperaturen
på jordytan blifvit uppmätt. Se Köldpoler.
A. N—d.

Verchojanska bergen, en västlig utlöpare af
Stanovojbergen, ö. om Lena och dess biflod Aldan. Höjd
1,420 m. ö. h. På 1,250 m. leder en klöfjeväg från
Jakutsk till Verchojansk.
A. N—d.

Verchoturje, stad i ryska guv. Perm, på östsidan
af Ural, vid Tobols biflod Tura. Omkr. 3,200
inv. (1900). Betydande utvinning af järn och guld.
A. N—d.

Vercingetorix, en galler af arvernernas stam,
ställde sig redan som ung man i spetsen för den
stora resningen mot Julius Cæsar år 52 f. Kr. Det
patriotiska partiet i Gallien, förbittradt öfver den
romerska våldsmakten, slöt sig med stor ifver till
V., som utkorats till arvernernas konung. Cæsar,
som under vintern vistats s. om Alperna, skyndade
sig emellertid tillbaka till Gallien för att kväfva
upproret. Efter åtskilliga strider knöt sig kampen
kring staden Alesia (se d. o.), där V. belägrades
af Cæsar, hvilken i sin ordning utifrån anfölls af
en stor gallisk styrka. Sedan dennas anfall blifvit
tillbakaslaffet, gaf sig V. Fem år därefter fördes
han i Cæsars triumftåg genom Roms gator och blef
därpå afrättad. T. framställes som en
ridderlig och högsint man, hvars hjältemod och
fosterlandskärlek dock, till följd af förhållandena
inom den splittrade och svaga galliska nationen,
måste duka under för Cæsars öfverlägsna ledning och
romarnas krigskonst. Se C. Jullian, "Histoire de la
Gaule" (1707—09).
R. Tdh.

Galliskt mynt, slaget för Vercingetorix, med hans bild på åtsidan.

Werckmeister [-maj-], Andreas, tysk organist och
musikskriftställare, f. 1645, d. 1706 i Halberstadt
som organist vid Martinskyrkan där, författade
bl. a. Orgelprobe (1681; 2:a utvidgade uppl. 1689)
och Musikalische temperatur (1691), den första skrift,
som med bestämdhet påyrkade och på ett grundläggande
sätt utredde den liksväfvande temperaturen som
metod för orgel- och klaverinstruments stämning
(se Temperatur 2).

Vercolje, målare. Se Verkolje.

Verda (ty. wer da?), hvem där! (tillrop från
skyltvakter åt personer, som närma sig). Jfr Anrop
och Qui-vive?.


Verdaguer [-gēr], Jacinto, katalansk skald,
f. 17 maj 1843 i byn Folgaroles nära Vich, d. 10
juni 1902 i Valvidriera, tillhörde en fattig familj
och måste redan tidigt själf förtjäna sitt bröd genom
lektioner och annat arbete. Han blef efter studier vid
seminariet i Vich prästvigd 1870 och innehade sedan
till sin död anspråkslösa prästerliga befattningar. På
grund af sjukdom tog han 1876 och 1877 plats som
skeppspräst på en Cubaångare, och de intryck han
mottog under sina resor öfver Atlanten blefvo af
utomordentlig betydelse för hans författarskap. Han
hade redan förut framträdt som skald och prisbelönts
vid "blomsterspelen" i Barcelona, men nu skref han det
verk, som med ens gjorde hans namn till den katalanska
litteraturens främsta och skaffade honom berömmelse
öfver hela den litterära världen. Detta verk var
La Atlántida, ett epos bestående af inledning, 10
sånger och afslutning, hvari han poetiskt behandlar
sagan om landet Atlantis’ försvinnande i hafvet och
sätter den i förbindelse med Columbus’ upptäckt af
Amerika. En viss formlöshet i kompositionen förtar
icke det starka intrycket af detta storslagna verk,
som präglas af sällsynt mäktig fantasi, särskildt i de
praktfulla naturbeskrifningarna, och som alltigenom
bäres af en upphöjd idealitet. V., som här visade
sig som en mästare i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>