Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wells, Herbert Georg - Wells, G. - Wells’ försök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjänstgjorde som teaterkritiker i Pall Mall gazette"
1895. S. å. utgaf han sina första böcker: Select
conversations with an uncle, The stolen bacillus
and other stories ("Den stulna bacillen och andra
berättelser", 1897) och The time machine, hvilket
senare vann en afgjord framgång. W. har sedan
utvecklat en mycket stor produktion och är nu en af
samtidens mest lästa och uppskattade författare. Han
är en rationalist, som, genomträngd af den moderna
evolutionslärans uppfattning, lidelsefullt och
varmhjärtadt kritiserar det nuv. samhällstillståndets
brister och missförhållanden och samtidigt utmålar
ett framtidstillstånd, där mänskligheten hunnit
längre i intelligens och humanitet. Hans arbeten
kunna indelas i tre grupper: fantastiska romaner,
verklighetsskildringar och essayer. Han vann först
framgång med sina fantastiska romaner, i hvilka de
nyaste naturvetenskapliga och tekniska upptäckterna
användas för att belysa hans sociala och politiska
synpunkter. De utmärkas genom lefvande åskådlighet
och logisk öfvertygande trovärdighet. Själfva maneret
erinrar om vissa af E. A. Poes berättelser och om
Jules Vernes romaner, men egendomligt för W. är
den sociala synpunkten. Till denna grupp höra den
ofvannämnda "The time machine" (1895), The wonderful
visit (s. å.), The island of Dr. Moreau (1896), The
invisible man (1897; "Den osynlige mannen", 1914),
The war of the worlds (1898; "Världarnas krig",
1906), When the sleeper wakes (1899; "När den
sofvande vaknar", 1908; sedan 1911 i en genomsedd
och förändrad uppl. under titeln The sleeper awakes),
The first man in the moon (1901), The see lady (1902),
The food of the gods (1904), In the days of the comet
(1906), The war in the air (1908), en af hans bästa
böcker, The world set free (1914; "Hur världen blef
fri", 1918). Till dessa större romaner ansluter sig
flertalet af W:s mindre berättelser, som ha samma
fantastiska karaktär. De bästa af dem äro samlade
under titeln The country of the blind and other
stories (1911). Dessa större och mindre fantastiska
berättelser tillhöra utan tvifvel det bästa W. utfört;
som verklighetsskildrare står han däremot knappast
så högt. Han har icke någon större förmåga att teckna
karaktärer af mera typisk innebörd, och han antingen
idealiserar eller satiriserar för mycket, idealiserar
ingenjörer och naturvetenskapsmän, satiriserar alla
andra samhällsklasser. Trots dessa brister äro dessa
verklighetsskildringar från flera olika synpunkter
af icke ringa intresse. De flesta af dem uppbäras af
sociala tendenser. De äldsta af dessa noveller äro The
wheels of chance (1896; "Herr Hoopdrivers semester",
1920), Love and mr Lewisham (1900; "Herr Lewisham och
kärleken", 1920). Därefter dröjer det några år, innan
han fortsätter i denna genre med Kipps (1905) och The
history of mr Polly (1910). Höjdpunkten inom denna
genre betecknas af följande berättelser: Ann-Veronica
(1909; "Anna Veronica", 1910), Tono-Bungay (1909;
"Tono-Bungay", 1912), säkerligen hans bästa, The new
Machiavelli (1910), Marriage (1912; sv. öfv. "Gift
folk" af Karin Jensen, 1920), The passionate friends
(1913), The wife of sir Isac Harman (1914) och Bealby
(1915; "En tjufpojke på äfventyr", 1918). Slutligen har
W. äfven skrifvit många uppsatser, i hvilka han
direkt framlägger sina åsikter om sociala och
politiska förhållanden, alla burna af lefvande
humanitet och varmhjärtad optimism, parad med
skarp kritik af bestående förhållanden. Sådana
skrifter äro Anticipations (1901), The discovery
of the future (1902), Mankind in the making (1903),
A modern Utopia (1905), The future in America (1906;
"Amerika och framtiden", 1919), The misery of boots
(1907; "Funderingar öfver skodon", 1915), First and
last things (1907) och New worlds for old (1908; "Nya
världar i stället för de gamla", 1910). The outline of
history, I (1920) utgör en öfversikt af mänsklighetens
historiska utveckling från prehistorisk tid upp
till våra dagar. Det är tydligt, att en natur, så
rationell och så humanistiskt anlagd som W:s, lifligt
skulle känna sig upprörd öfver Världskriget. Han har
också under dessa sista år varit i liflig verksamhet
för att från olika synpunkter i romaner och essayer
belysa det, såscm framgår af följande öfversikt:
An englishman looks at the world (1914), The war
that will end war (s. å.), The peace of the world
(1915), Boon (s. å.; under pseudonymen Reginald
Bliss), The research magnificent (s. å.), What is
coming? (1916), Mr Britling sees it through (s. å.;
"Mr Britling kommer till klarhet", 1917), The elements
of reconstruction (1916, under pseudonymen D. P.),
War and the future (1917), God the invisible king
(s. å.; "Gud den osynlige konungen", s. å.), The
soul of a bishop (s. å.; "En biskops själ", 1918),
In the fourth year (League of the nations) (s. å.),
Joan and Peter (s. å.), The undying fire (1919;
"Den osläckliga elden", s. å.). Se J. D. Beresford,
"H. G. W." (1915).
J. M.
Wells [ωe’lṡ], G. Se Biskötsel, sp. 495.
Wells’ försök [ωe’lṡiṡ-]. William Charles Wells
(f. 1757 i Syd-Carolina, praktiserande läkare i
London sedan 1785, d. 1817) utgaf i London 1814
en afh. om dagg (se d. o.) och flera närbesläktade
företeelser (An essay on dew, and several appearances
connected with it; 2:a uppl. 1815), hvari en på
noggranna iakttagelser och rön grundad riktig
teori för dessa dittills orätt tolkade företeelser
framställdes. Wells’ teori har blifvit fullständigt
bekräftad genom senare forskares (särskildt Mellonis)
arbeten. Före Wells ansågo fysikerna antingen,
att daggen faller som ett fint regn ur luften (en
åsikt, som uttalades redan af Aristoteles och som
funnit sitt uttryck i det ännu allmänna talesättet
"daggen faller") eller att den uppstiger ur jorden
eller att daggbildningen på ett föremål framkallas af
elektrisk laddning hos detsamma. Wells vederlägger
genom sina försök steg för steg alla dessa åsikter
och visar, att daggbildning på ett föremål beror
därpå, att detta genom värmeutstrålning mot den
kalla rymden vid klar himmel nattetid afkyles
till eller under den omgifvandet luftens daggpunkt
(se Dagg), som stundom ligger flera grader under
luftens temperatur. Att olika ämnen, som på lika
sätt utsättas för natthimmelen, likväl i olika mån
beklädas af dagg, visar han bero på dessa ämnens
olika afkylning till följd af olika strålnings- och
ledningsförmåga. Vidare visar han, att äfven luften
afkyles genom värmeutstrålning, ehuru vida mindre
hastigt än fasta och flytande kroppar. Han vederlägger
den på hans tid gängse åsikten, att daggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
