Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wekerle, Sándor (Alexander) - Vekil - Vekkelaks - Vek-kol - Vekosjö - Vektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som är knuten till W:s namn. Med bibehållande af
finansministerposten efterträdde han 14 nov. 1892
Szápáry som ministerpresident och genomförde
trots häftigt motstånd en rad frisinnade
kyrkopolitiska lagreformer (om obligatoriskt
civiläktenskap, civilståndsregister m. m..; se
Ungern, sp. 1046). Misstro från konungamaktens sida
förmådde W. att afgå, 22 dec. 1894, och han stod
sedermera länge utanför de dagspolitiska striderna,
särskildt sedan han 1897 blifvit president i den
nyupprättade förvaltningdomstolen i Budapest. Då den
stormiga "ex-lex-perioden" (se Ungern, sp. 1047—48)
skulle efterföljas af uppgörelse mellan kronan och de
allierade oppositionsgrupperna, kallades W. (9 april
1906) till chef för den nya koalitionsministären,
öfvertog ånyo finansportföljen och kvarstod under
växande svårigheter (se Ungern, sp. 1048) till 17
jan. 1910, då han aflöstes af Khuen-Héderváry. W. blef
ånyo ministerpresident 20 aug.
1917 som efterträdare till grefve Moritz
Esterházy och med genomförandet af en
omfattande rösträttsreform som hufvuduppgift.
Han rekonstruerade jan. 1918 sin ministär och sökte i rösträttsfrågan uppnå
kompromiss med den i parlamentet alltjämt mycket
inflytelserike och mot verkligt genomgripande
rösträttsreform obenägne grefve Stefan
Tisza. Därjämte gjorde han en misslyckad
ansats att midt under kriget få till stånd
en lösning af nationalitetsfrågan inom armén.
Då centralmakternas nederlag i Världskriget hösten
1918 blef oundvikligt, genomdref W. kejsar Karls
godkännande af, att Ungern skulle förklaras fullt
själfständigt, endast i personalunion förenadt med
Österrike (okt.). Några dagar senare aflöstes W.
som ungersk ministerpresident af grefve Károlyi
(30 okt.), hvarpå revolutionen omedelbart tog sin
början. W. hölls under Béla Kúns bolsjevikvälde
(21 mars—1 aug. 1919) i hårdt fängelse, och ogrundade
rykten om att han afrättats vunno spridning.
Efter Béla Kúns fall återfick han friheten, men
har därefter icke framträdt i det politiska lifvet.
V. S—g.
Vekil (plur. vükela, lånord från arab. wekil,
plur. wukala’, ombud, ställföreträdare), turk.,
ställföreträdare, t. ex. i vekil-i-mutlak,
befullmäktigadt ombud, vekil-i-chardj, hofmästare
(hos en furste), da‘va vekili, advokat; vanlig
beteckning för "minister" (pluralformen vükela
kan användas äfven om en): basch vekil,
statsminister, hej’et-i-vükela, kabinett
(samtliga ministrar), medjlis-i-chas-i-vükela,
speciellt ministersammanträde, konselj.
H. S. N.
Vekkelaks (n. Vehkalahti). Se Fredrikshamn.
Vek-kol. Se Båglampa, sp. 800.
Vekosjö, längdmått. Se Vika.
Vektor (lat. vector, "förare"), mat., mek. och
fys. I fysiken skiljer man på två slags storheter:
skalarer och vektorer. En skalar är bestämd genom
sitt talvärde, som anger dess förhållande till en
öfverenskommen enhet. Skalarer äro t. ex. temperatur,
täthet, massa, energi o. s. v. En vektor har ej endast
talvärde, utan äfven en bestämd riktning och pekar åt
ett bestämdt håll. Vektorer äro t. ex. en stel kropps
förflyttning utan vridning, hastighet, acceleration,
kraft m. m. En vektor kan företrädas af en punkt A:s
förflyttning till en punkt B, eller genom en rätlinig
sträcka AB — själf en vektor —, som är parallell med vektorns
riktning och pekar åt samma håll samt hvars längd
är lika med vektorns talvärde, mätt i en lämplig
enhet. Vi beteckna en vektor med en stor bokstaf,
tryckt med fetstil, t. ex. U, V o. s. v. eller om vi
vilja framhålla, att dess begynnelsepunkt är A och
dess ändpunkt B, med AB (fig. 1).
Två sådana vektorer, AB och CD, anses vara lika, om
de äro parallella, peka åt samma håll och ha samma
längd. Begynnelse- eller ändpunktens läge är alltså
af ingen betydelse. — Vektorläran eller vektoranalysen
ger de räkneregler, som gälla för vektorer och
skalarer. Åtskilliga af dem ha stor betydelse för
såväl fysiken och mekaniken som geometrien.
 |
| Fig. 1. |
|
| Fig. 2. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
