Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 1015-1016 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Weibullsholm - Weichbild - Weichsel (flod) - Weichsel (botanik)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anseende för jämn och god beskaffenhet samt lämplighet
för svenska förhållanden. Vid fröodlingen infördes ett
allt strängare urval af fullt typiska och välformade
rötter, och denna urvalsmetod utvecklades vidare efter
vetenskapliga grunder, sedan sonen Valter Weibull
(f. 1874, d. 1911) efter botaniska studier vid Lunds
universitet och besök vid utländska fröodlingsanstalter efter
midten af 1890-talet öfvertagit ledningen af
fröodlingen. Anstalten försågs med vetenskaplig
utrustning och ställdes under vetenskapligt utbildade
ledare och ett år för år utvidgadt urvalsarbete,
grundadt på jämförande odling af afkomman efter
enskilda plantor (pedigreemetoden; se Mendel,
sp. 95). F. n. ledas anstalten och affären af
andre sonen till grundläggaren, Harry Valfrid
August Weibull (f. 1875), och växtförädlingen är
uppdelad på 4 afdelningar, hvar och en under en
vetenskapligt utbildad ledare, bland hvilka filos.
doktor Birger Cajanus och docenten filos. doktor Nils
Heribert-Nilsson gjort sig kända genom vetenskapliga
arbeten på ärftlighetslärans område. De till anstalten
hörande jordarealerna utgöra 1,823 har, fördelade
på 6 jordbrukskomplexer, hvaraf 3 i närheten af
Landskrona, de öfriga i olika trakter af Skåne.
H. J. Dft.

Weibullsholms växtförädlingsanstalts institutionsbyggnad.

Weichbild [va’jchbilt], ty. (af mhty. wach, stad,
och fhty. *bilida, rätt), stadsrätt, stadsrättsområde,
stadsområde.

Weichsel [va’jksel], po. Wisla, lat. Vistula,
största floden i Östersjöns vattenområde,
upprinner på norra sluttningen af Väst-Beskiderna
(Karpaterna), omedelbart ö. om Jablunkapasset,
genom föreningen af tre källfloder, Biała, Molinka
och Czerna. Dess öfversta lopp är riktadt mot n. till
staden Schwarzwasser, där floden antar östlig och
nordöstlig riktning genom det öppna slättlandet mellan
Polska höjdryggen med Lysa Gora å ena sidan och
Karpaterna å den andra. På denna sträcka (hufvudort
Krakau invid W.) upptar floden fr. v. bifloderna
Przemsza och Nida samt fr. h. Raba, Dunajec, Wisłoka
och San. Kort ofvanför Sans mynning, ung. vid orten
Sandomierz, antar W. rent nordlig riktning till staden
och fästningen Ivangrod vid mynningen af bifloden
(fr. h.) Wieprz. Under sitt fortsatta nordvästligt
riktade lopp genom Polen upptar W. fr. v. Pilica och
Bzura och fr. h. Narew. Bzura står genom en naturlig
dalgång (en "urströmdal", bildad under istiden vid det stora
istäckets afsmältning) i förbindelse med Warthe
och Oder, sålunda åstadkommande en väst—östlig
kommunikationsled, som pekar in mot Polens
kommersiella medelpunkt, Warschau. Omkr. 35 km.
nedanför Thorn gör floden vid mynningen af Brahe en
skarp krök mot n. ö. och n. Det nedre stycket
af Brahe utgör en del af en ny "urströmdal",
som öfver Netze och Warthe för fram till Oder
(Brombergkanalen mellan Brahe och Netze).
Nedanför Mewe begynner flodens deltaland (Werder),
ett bördigt, men trots de ända till 8 m. höga dammarna
för öfversvämningar utsatt område, som har en
areal af nära 2,000 kvkm. och en bredd mellan Danzig
och Elbing af 53 km. Den första flodförgreningen
egde fordom rum 10 km. nedanför Mewe, men genom
flodregleringsarbetena 1845—57 blef den åt
höger flytande armen Nogat afspärrad och
W:s vatten först 4 km. längre ned ledt öfver till
nämnda arm genom Weichsel—Nogat-kanalen. Nogat-armen
var i äldre tider obetydlig, men ökades senare, så
att den omsider förde mer vatten än W., hvarigenom
stridigheter mellan Danzig och Elbing uppkommo.
Den 52 km. långa Nogat, som nu i sin öfre del
knappt är segelbar, går förbi Marienburg, står
genom Kraffohl-kanalen (6 km. lång) i förbindelse
med Elbing och faller genom ett tjugutal mynningar
ut i Frisches haff. Västra armen, egentliga W.,
delar sig nedanför Dirschau, vid det s. k. Danziger
haupt, åter i två grenar, en östlig, Elbinger W.
(25,2 km. lång), som utfaller i Frisches haff med
ett tiotal mynningar, af hvilka Königsberger och
Elbinger fahrt äro de betydelsefullaste, samt
en västlig, Danziger W., äfven kallad Tote W.
(33,6 km. lång och i genomsnitt 2,6 m. djup),
hvilken flyter förbi Danzig och utmynnar i
Östersjön vid Neufahrwasser. 1840 bröt sig
W. till följd af isspärr en ny, kortare väg till
hafvet öfver strandremsan vid Neufähr. En tredje
mynning erhöll W. 1896, då vid Siedlersfähr,
2 km. nedanför afgreningen af Elbinger W.,
en ny förbindelse med hafvet åstadkoms genom det
s. k. Einlager durchstich. Denna arm tjänar
emellertid ej i vanliga fall som sjöfartsled,
utan har till uppgift att om vintrarna uppta
den ofta till hotande massor upptornade flodisen. —
W:s hela längd utgör 1,076 km., dess flodområde
uppskattas till 198,510 kvkm. Som farled är
W. endast af underordnad betydelse. Dess låga
stränder, som på polskt område äro fullständigt
oskyddade mot högflod, öfversvämmas hvarje år, så
att floden följaktligen får en högst variabel bredd.
Många sandbankar bidraga till att göra flodfarten
osäker. Förutom som flottningsled användas
därför W. och dess bifloder mest till att frakta
spannmål, potatis o. s. v., äfvensom byggnadsstenar
och trä, i mindre grad däremot kol och järn m. m.
A. N—d.

Weichsel [va’jksel], bot., namn på en art körsbärsträd,
Prunus Mahaleb, inhemsk i Syd-Europa, särskildt
på dess raka, kraftiga skott, som uppskjuta, då
den skäres ned till basen. Dessa skott ha en af
kumarin välluktande ved, och af dem förfärdigas,
företrädesvis i Vogeserna, allmänt omtyckta
pipskaft och cigarrmunstycken (weichselrohre,
"weichselrör"). Om Ostheimer weichsel se Körsbär,
sp. 691. Jfr Prunus.
O. T. S. (G. L—m.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>