Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 991-992 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vedrines, Jules Charles Toussaint - Vedro - Vedslip - Vedstam - Vedstege - Vedsteklar - Vedtrafve - Vedum - Vedut - Vedvirke - Vedväxter, Lignoser - Vedämne - Vedätare - Weech, Friedrich von - Weed, Thurlow - Weehawken - Weekend - Weeks island - Veen - Veen, Otto van (Vænius, Venius)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som kurir mellan Rom och Paris, 21 april 1919 vid
S:t Rambert-d’Albon i dep. Drôme. Han var först
ingenjör vid Gnôme-verken, erhöll certifikat som
flygare 1910, vann 1911 täflingen Paris—Madrid,
som han ensam fullbordade, blef s. å. 2:e man
i täflingen le circuit d’Angleterre, satte 1912
hastighetsrekord, som han ytterligare förbättrade,
då han s. å. vid Chicago vann Gordon-Bennett-pokalen
för flygning 200 km. på 1 timme 10 min. 1913 utförde
han bland andra märkliga flygningar flygningen
Paris—Wien—Konstantinopel—Beirut—Kairo (öfver 4,000
km.) — en dittills enastående prestation. Under
Världskriget tjänstgjorde han som underlöjtnant
vid flygtrupperna, hvarvid han som särskild uppgift
hade att nedsätta franska kunskapare (spioner) på
öde platser bakom de fientliga linjerna och sedan
åter hämta dem efter förrättadt uppdrag. V. var en
af Frankrikes äldsta, djärfvaste, skickligaste och
populäraste flygare.
H. J—dt.

Vedro, ryskt rymdmått för våta varor, = 1/40 botjka
(fat) = 10 krusjki = 12,3 liter. Jfr Botjka och
Krusjka.

Vedslip, skogsv., kälke för framforsling af ved.

Vedstam, bot. Se Vedväxter.


Vedstege, skogsv., träställning, som används vid
vedkörning för lassets fasthållande vid kälkarna. Den
består af en ram, som framtill och baktill
har rätt uppstående stolpar, öfver hvilka en med
två hål försedd slå kan trädas. Slån, som fastgöres
vid ståndarna, nedklämmes öfver veden, så att denna
kommer att ligga stilla.
W. E—n.

Vedsteklar, zool. Se Trästeklar.

Vedtrafve, skogsv., ordentligt upplagd ved. Den
bör då läggas på underlag och 1 m. — 1 famn hög,
allt efter de olika mått, hvari man mäter. Veden
lägges jämn i ändarna, och de olika vedstyckena
skola ligga parallellt. Vanligen läggas vedträna
med barken nedåt, då man tror, att uttorkningen
härigenom skall befordras, men på senare tiden
har man börjat lägga barken uppåt, hvarigenom
veden, särskildt under regniga somrar, skyddas.
W. E—n.

Vedum. 1. F. d. socken i Skaraborgs län, Kållands
härad, numera införlifvad med Järpås. — 2, 3. Socknar.
Se Kinne-Vedum och Laske-Vedum.

Vedut (it. veduta, fr. vue, eng. view, af
lat. videre, se), utsikt, landskapsmålning, som
framställer bestämda ställen, särskildt med byggnader
(jfr Arkitekturmåleri och Prospekt) i motsats till
det komponerade, "heroiska", "idylliska" landskapet
och till "stämningslandskapet", där luft- och
belysningsföreteelserna äro hufvudsak. Vedutmåleriet
blomstrade vid 1700-talets slut och 1800-talets början
samt användes mycket för dekorativa ändamål. Äfven
bords- och kaffeserviser m. m. dekorerades med
utsikter af märkliga platser.
Upk.*

Vedvirke. Se Virke.

Vedväxter, Lignoser, bot., växter med förvedad,
ofvanjordisk stam, vedstam, alltså träd
och buskar. Se Skott, sp. 1151, och Tecken.
G. L—m.

Vedämne, kem. Se Lignin, äfven i Suppl.

Vedätare, zool. Se Xylophaga.

Weech [vēch], Friedrich von, tysk historiker, f. 16
okt. 1837 i München, d. 17 nov. 1905 i Karlsruhe,
studerade i München och Freiburg im Breisgau, blef
1864 hofbibliotekarie i Karlsruhe, 1867 arkivråd vid
Badens Generallandesarchiv och 1885 dettas chef. Från
1885 var W. ständig sekreterare i badensiska
historiska kommissionen. Bland hans många skrifter
märkas Baden unter den grossherzögen Karl Friedrich,
Karl und Ludwig 1738—1830 (1863), Baden in den jahren
1852—1857 (1877), Die Zähringer in Baden (1881),
Badische geschichte (1890) och Karlsruhe, geschichte
der stadt (3 bd, 1895—1904). W. var äfven verksam
som utgifvare af historiska akter och källskrifter,
bl. a. af "Beschreibung des schwedischen kriegs von
Sebastian Bürster, 1630—1647" (1875) och af "Badische
biographien" (5 bd, 1875—1905).
V. S—g.

Weed [ωī’d], Thurlow, nordamerikansk tidningsman
och politiker, f. 15 nov. 1797 i Cairo, staten
New York, d. 22 nov. 1882 i New York, började sin
bana som lärling på ett tryckeri, öfvergick 1818
från typografyrket till tidningsmannabanan och
utgaf i staten New York efter hvartannat flera
landsortstidningar. 1830—63 var han utgifvare af
"Evening journal" i Albany, whigpartiets förnämsta
organ i staten och med åren alltmer inflytelserik i
de nordöstra staterna öfver hufvud. W. bekämpade
där energiskt negerslafveriet och hade ej ringa andel
i Lincolns seger vid presidentvalet 1860. Han sändes
1861 till Europa på en diplomatisk mission för att
söka hindra europeisk inblandning i inbördeskriget
till sydstaternas förmån. 1867—68 utgaf han i
New York tidningen "Commercial advertiser". Jfr
"The life of Th. W." (1884; innefattar dels hans af
dottern Harriet A. Weed utgifna själfbiografi,
dels en lefnadsteckning öfver W. af dottersonen
Th. Weed Barnes).
V. S—g

Weehawken [ωīhå’kn], förstad till New York, belägen
vid högra stranden af Hudson, midt emot Manhattan
och som en omedelbar nordlig fortsättning af
Hoboken. 11,200 inv. (1910). Flodstranden är
upptagen af omfångsrika varfsanläggningar.
A. N—d.

Weekend [ωī’ke’nd], eng. (eg. veckoslut), en liten
resa lördag middag med landtvistelse och återkomst
söndag kväll eller måndag morgon.

Weeks island [ωī’ks a͡ilənd]. Se Marcus island.

Veen. Se Venn, Hohes.

Veen [fēn], Otto van, mest känd under det latiniserade
namnet Vænius eller Venius (som han själf
ibland signerat sina arbeten), nederländsk målare,
f. 1558 i Leiden, d. 1629 i Bruxelles, var son till
en borgmästare i Leiden, måste 1572 med sin familj
af politisk-religiösa skäl fly till Liège, där
han under Lampsonius fortsatte de i Leiden började
konststudierna, hvilka han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>