Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenståndsförutsägelser (Vattenståndsprognoser) - Vattenståndsmätare - Vattenståndsprognoser - Vattenstämpel l. Filigran - Vattensvinet och Vattensvinsläktet - Vattensvullnad - Vattensystem - Vattentak - Vattentorn - Vattentrampning - Vattentryckmaskiner - Vattenturbin - Vattentäta skott - Vattentäta tyger - Vattentätt stenkitt - Vattenuppfordringsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regelbundna fluktuationer hos de svenska sjöarnas
vattenstånd, dels öfver sambandet mellan nederbörds-
och magasineringsförhållandena under en föregående
tid och vattenstånden i en följande. Prognoser af
sistnämnda slag kunna också afse en tidrymd af blott
några få dagar. Genom en undersökning af en öfver
100-årig serie af vattenståndsiakttagelser i Vänern
påvisade A. Wallén 1910, att denna sjös märkliga
variationer kunde förklaras därigenom, att de voro
sammansatta, utom af en relativt svag årlig variation,
af speciellt tvenne längre periodiska variationer, en
fåårig med en genomsnittslängd af omkr. 30 månader,
en 11-årig, som dock uppvisar tvenne maxima och
minima under de 11 åren. Liknande mer eller mindre
utpräglade fluktuationer ha af Wallén påvisats också
från ett stort antal andra vattendrag, och på dem
har grundats ett prognosförfarande, som visat sig ge
ganska goda resultat under de omkr. 10 år, som det
försökts. Det består liksom prognoser i allmänhet af
en extrapolation, i detta fallet af de periodiska
fluktuationerna efter deras medelförlopp med
utgångspunkt från de senast kända maxima och minima
af fluktuationerna samt sammansättning af dessa till
en resulterande vattenståndskurva. Som ett komplement
till och stöd för dessa kunna de förutsägelser anses,
som grundats på korrelationsundersökningar öfver
sambandet mellan en föregående tids meteorologiska
förhållanden och vattenstånden en senare tid,
t. ex. de af Wallén studerade sambanden mellan
å ena sidan sommar- och höstnederbörden och
novembervattenståndet i Siljan, å den andra sidan
vinterlågvattenmängden i Dalälfven vid Älfkarleö. —
Litt.: H. Engels, "Handbuch des wasserbaues" (1914),
A. Wallén, , "Vänerns vattenståndsvariationer" (i
"Medd. fr. Hydrografiska byrån", 1910), "Fleråriga
variationer hos Mälarens vattenstånd, nederbörden
i Uppsala och lufttemperaturen i Stockholm"
(ibid. 1913), "Vattenståndsförutsägelser"
(i "Tekn. tidskr." 1915—20), "Nederbördens och
temperaturens inflytande på Dalälfvens vårhögvatten
och vinterlågvatten" (i "Hyllningsskrift till
J. G. Richert", 1917) och "Les prévisions des niveaux
d’eau et des débits en Suède" (i "Geogr annaler",
1919). A. Wallén.
Vattenståndsmätare, hydrogr. Se Vattenstånd.
Vattenståndsprognoser, hydrogr. Se
Vattenståndsförutsägelser.
Vattenstämpel l. Filigran (ty. wasserzeichen,
fr. filigrane, eng. water-mark), i papper anbragta
genomskinliga teckningar, siffror, bokstäfver e. d.,
som synas tydligt, först när man håller papperet
mot ljuset. Om stämpelns frambringande se Papper,
sp. 1500. Vattenstämplar tjäna å banksedlar,
stämpelpapper, frimärken o. d. som kännemärke på
äktheten, å brefpapper ofta som prydnad, å annat, i
synnerhet svenskt fabrikat, som fabrikens skyddsmärke,
som tillika erbjuder köparen en viss garanti för
papperets höga kvalitet. — Vattenstämpeln var från
början antagligen fabriksmärke; efter stämpeln fingo
åtskilliga papperssorter sitt namn, t. ex. imperial
(kejsarkrona), regal (konungakrona). Alltsedan
1280-talet har bruket af vattenstämpel
förekommit. Bland märken må nämnas ankare, glob,
drufklase, enhörning, narrkåpa, posthorn, bikupa
(från slutet af 1700-talet), lejon,
enskildas och korporationers vapen, en bokstaf,
ett årtal (1742). Den veterligt äldsta svenska
vattenstämpeln (tre kronor) förekommer i ett 1567
utfärdadt plakat. Regenternas namnchiffer (måhända
redan under Johan III:s, men säkert fr. o. m. Gustaf
II Adolfs tid) och vapen nyttjades ofta. Äfven
enskilda personer eller ätter (Brahe, Oxenstierna,
De la Gardie) hade redan under 1600-talet sina
vapen som vattenstämpel i likhet med våra dagars
monogram. Vattenstämpeln kan vara af vikt, då det
gäller att bestämma ett tvifvelaktigt dokuments
äkthet eller en kopias ålder. Också har studiet af
vattenstämplar (särskildt af 1300- och 1400-talens)
på flera håll antagit en rent vetenskaplig
karaktär. I svenska arkiv och bibliotek anställde
öfverkammarherren grefve A. Lewenhaupt (se d. o. 7)
forskningar och samlade afritningar (förvarade
på Sjöholm) af öfver 5,000 olika vattenstämplar
(hufvudsakligen tillhörande Nord-Europa). Litt.:
Midoux och Matton, "Études sur les filigranes
des papiers" (1868), och C. M. Briquet, "Les
filigranes. Dictionnaire historique des marques du
papier dès leur apparition vers 1282 jusqu’en 1600"
(4 bd, med 16,112 afbildningar af vattenstämplar,
Genève, 1907).
Vattensvinet och Vattensvinsläktet, zool. Se
Hydrochoerus.
Vattensvullnad, med. Se Ödem.
Vattensystem, flodsystem. Se Flod.
Vattentak, bygnk. Se Tak, sp. 302.
Vattentorn. Se Vattenledning, sp. 874.
Vattentrampning, idrottst., benämning på ett
simsätt, vid hvilket enbart benen användas för
simtagens utförande. Benen röras antingen växelvis
upp och ned såsom vid velocipedåkning eller också
liksidigt, på samma sätt som bentaget utföres vid
bröstsimning. Om kroppen lutas framåt, kan en rätt
god fart framåt uppnås genom vattentrampning.
E. B—ll.
Vattentryckmaskiner, mek. Se Vattenpelarmaskiner.
Vattenturbin, mek. Se Turbin.
Vattentäta skott, skpsb. Se Skott.
Vattentäta tyger, tekn. Se Waterproof.
Vattentätt stenkitt. Se Kitt, sp. 167.
 |
| Archimediska skrufven. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
