Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenfallsstyrelsen - Vattenflottör - Vattenflugor - Vattenfoder - Vattenformor - Vattenfri guldklorid - Vattenfärgsmåleri - Vattenglas - Vattengeuser - Vattenglas - Vattenglasfärger (Silikatfärger) - vattenglaskitt - Vattenglasmålning - Vattenglass - Vattengran - Vattengråsugga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
driftverkmästare, bokhållare, mätartekniker, instrumentmakare,
öfvermontör, stationsmästare, ritare,
maskinmästare, kontorsskrifvare, verkstadsmästare,
reparationsmästare, förste maskinist, byggmästare,
brädgårdsmästare, schaktmästare, förste montör,
förrådsmästare, befälhafvare å bogserbåt,
slussmästare, muddermästare, fyrmästare, montör,
maskinist, kontorsbiträde, skogvaktare, kanalförman,
förrådsförman, vakt, expeditionsvakt samt kvinnliga:
kassör och bokhållare, ritare, kontorsskrifvare,
kanslibiträde och kontorsbiträde. Härtill komma
e. o., extra och tillfälliga tjänstemän i stort
antal. Totala antalet tjänstemän af olika slag vid
V. och statens vattenfallsverk beräknades i juni 1920
utgöra omkr. 1,140 och antalet anställda arbetare
omkr. 2,800, de senare till större delen sysselsatta
med nyanläggningar. Den ord. personalens löneförmåner
äro fastställda genom för statens kommunikationsverk
gällande aflöningsreglemente af 19 juni 1919,
hvartill dock f. n. (1920) komma dyrtidstillägg
enligt särskilda bestämmelser, öfverdirektören och
kraftverksdirektörerna, hvilka äro förordnade endast
på viss tid, åtnjuta enligt aflöningsreglementet viss
tantième på kraftverkens inkomster. Denna bestämmelse
eger ej motsvarighet vid något annat statens verk.
Fmn.
Vattenflottör, bot. Se Flottör.
Vattenflugor, Ephydridæ, zool., små grå eller
stundom blå- eller grönglänsande flugor, hvilkas
larver lefva i vatten, äfven salthaltigt. En art,
Ephydrida riparia, är allmän utefter hela Sveriges
kust, där dess larver lefva i små vattensamlingar på
skär och klippor. Andra arters larver lefva i starkt
salthaltiga sjöars vatten, t. ex. i saltsjöarna i
Utah, där de vissa årstider förekomma i sådana massor,
att de bilda centimeterhöga drifvor vid stränderna. De
insamlas där af indianerna, som förtära dem. Till
vattenflugorna hör också ättikflugan (se d. o.).
I. T—dh.
Vattenfoder, bot., ett sambladigt blomfoder, från
hvars insida vatten i riklig mängd afsöndras. Så
länge vattenafsöndringen pågår, äro foderflikarna
tätt slutna till hvarandra eller kronans nederdel,
och fodret förblir därför fylldt med vatten,
tills den inneslutna blomkronan vuxit ut eller
börjat vissna. Vattenfoder förekommer hos varma
länders växter, t. ex. hos bignoniacésläktet
Spathodea, solanacésläktet Jochroma m. fl.
G. L—m.
Vattenformor, bergsv. Se Forma, sp. 847.
Vattenfri guldklorid. Se Guld, sp. 579.
Vattenfärgsmåleri. Se Akvarell-måleri.
Vattengas, fys. Se Vattenånga. — Om vattengas och
halfvattengas i tekniskt afseende se Generatorgas,
sp. 917, och Lysgas, sp. 110. — Vattengasbrännare,
Vattengasglödljuset, tekn. Se Glödljus, sp. 1352, 1353.
Vattengeuser [-göser], politiskt parti. Se Geuser.
Vattenglas, kem. tekn., silikat af kalium eller
natrium, var kändt redan 1640 af van Helmont, men
framställdes i stor skala först 1826 af professor von
Fuchs (se d. o., sp. 77) i München. Det framställes
genom sammansmältning af kvartspulver med passande
mängder af pottaska eller soda eller med natriumsulfat
och något kol. Natronvattenglas beredes ofta
genom lösning af amorf kiselsyra (i form
af flintpulver, bergmjöl e. d.) i natronlut under
flera atmosfärers tryck. Vattenglas förekommer
i handeln stundom i fast form, såsom gråhvitt
pulver eller glasartade, grönaktiga till brungula
stycken, men oftast i lösning såsom en sirapstjock,
gul till brungul vätska, med en halt af 30—66
proc. fast vattenglas. Vid tillsats af en syra
till flytande vattenglas eller genom inverkan af
luftens kolsyra stelnar det till kiselsyregelé (jfr
Kiselsyra). Vattenglasets sammansättning motsvarar
icke, såsom ibland uppges, metasilikat af formeln
K2 SiO3 eller Na2 SiO3, utan det finnes
alltid ett stort öfverskott af kiselsyra, så att halten däraf vanligen
motsvarar 3 à 4 molekyler SiO2 på 1 molekyl K2 O eller
Na2 O. — Vattenglas används till att skydda trä, papp
och väfnader mot eld, till impregnering af trävirke,
till framställning af kitt och konstgjord sten, vid
freskomålning (stereokromi), i "fylld" tvål och såpa,
för konservering af ägg och för fixering af ultramarin
samt vissa tjärfärger på bomullstyg.
K. A. V—g.
Vattenglasfärger (Silikatfärger), färger,
för hvilka vattenglas används som bindemedel.
Härtill tjänliga färger äro bl. a. zinkhvitt (men ej
blyhvitt), ockror, kimrök, brunsten m. fl.; cinnober
ändrar färg genom vattenglasets inverkan. Vid
användning af vattenglasfärger på murytor måste
putsen vara porös, ej färsk, utan redan något hårdnad,
emedan annars putsens kaustika kalk sönderdelar
vattenglaset. Detta anses vara orsaken till
många misslyckade försök med vattenglasmålning
(se d. o.). Innan färgen påstrykes, måste väggen
förut dränkas med vattenglaslösning. Man bör alltid
använda kalivattenglas med blott ringa eller
ingen halt af natron, emedan natronvattenglas ger
anledning till utvittringar. Om vattenglasfärger
skola förvaras rifna, måste de noga skyddas för
lufttillträde, emedan vattenglaset sönderdelas af
luftens kolsyra under afskiljande af kiselsyregelé.
K. A. V—g.
Vattenglaskitt, tekn. Se Kitt, sp. 167.
Vattenglasmålning. Se Väggmålning.
Vattenglass är det slag af glass, som uppkommer
genom frysning af bär- eller fruktsafter. Man har
gett detta namn för att skilja denna sorts glass
från gräddglass, där grädde ingår som hufvudbeståndsdel,
och från skumglass (frusen kräm).
Vattenglassen är naturligtvis lösare än andra glasser.
Fruktsafter eller fruktpuréer blandas med tjock
sockerlag. Blandningen får stelna i en glassdosa
och sättes i en högre dosa, så att utrymme vinnes
att arbeta den, tills den är smidig, men dock fast.
Bland de olika slagen af denna rätt märkes glass
med sylt af ananas, apelsin, päron, melon, smultron
eller vanlig frukt. Hit höra äfven granit, sorbet
och spongada (se dessa ord).
Vattengran, bot. Se Hippuris.
Vattengråsugga, Asellus aquaticus, zool., är ett
till ordn. Isovoda bland kräftdjuren hörande
gråsuggeliknande djur, som är typen för en egen
familj, Asellina, stående nära de egentliga, på land
lefvande gråsuggorna. Hos Asellus äro
abdominalsegmenten sammanväxta till en sköldlik
svansregion; den har svansbihangen gaffelformiga,
kloleden icke klufven och de inre känselspröten
mycket kortare än de yttre. Vattengråsuggan är
allmän i dammar och har en längd af 12—14 mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
