Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenbyggnadsbyrån - Vattenbyggnadskonst (Hydroteknik) - Vattenbåt (Vattenskuta) - Vattenbäfning - Vattencistern - Vattendelare, Vattendelningslinje - Vattendomstol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Örebro, Borås’, Karlstads m. fl. vattenaflopp. 1903
erhöll byrån vid den internationella täflingen
för Petersburgs kanalisation det enda utdelade
priset. Vid Göteborgs stads internationella
täfling 1904 för ny hamnplan erhöll byrån första
priset. Ytterligare hamnförslag ha utarbetats för
Malmö frihamn, Kristianstad, Karlstad m. fl. platser
och utomlands bl. a. för Schang-hai och Åbo,
samt kanalplaner för sträckan Vänern—Uddevalla och
Glan—Norrköping m. fl. Vattenbyggnadsbyrån, som jämte
ett systerföretag Byggnadskonstruktionsbyrån står
under ledning af f. n. 8 "konsulterande ingenjörer"
och vanligen sysselsätter 25—40 civilingenjörer, är
Sveriges och sannolikt världens största konsulterande
ingenjörsfirma inom vattenbyggnadsfacket.
C. K.
Vattenbyggnadskonst (Hydroteknik, se d. o.),
den gren af byggnadskonsten, som sysselsätter sig med
utförande af "vattenbyggnader". Under denna benämning
har man af ålder brukat sammanfatta en ganska
olikartad samling af byggnadsarbeten, hvilka till
stor del icke ha något annat gemensamt med hvarandra
än vattnets närvaro. Under 1700-talet räknade
man sålunda ännu till vattenarkitekturens område
mycket, som numera anses tillhöra maskinväsendet,
såsom anläggning af vattenkvarnar och sågverk,
tillverkning af pumpar och brandsprutor m. m. Äfven
brobyggnadskonsten betraktas och behandlas numera som
en själfständig gren af byggnadskonst, hvilken icke
lämpligen kan innefattas i vattenbyggnadskonsten, då
den egentligen karakteristiska delen af densamma är
oberoende af vattnet. Icke dess mindre omfattar dock
vattenbyggnadskonsten fortfarande ett stort antal
ganska olikartade byggnadsarbeten. Med afseende på
ändamål och beskaffenhet kunna dessa arbeten indelas
i två hufvudklasser. De till den ena klassen hörande
ha fått namn af vattenbyggnader, endast därför
att de utföras uti eller i närheten af vatten,
i sjöar och rinnande vattendrag eller vid deras
stränder. Dit höra hufvudsakligast hamnanläggningar
med alla därvid förekommande specialarbeten,
såsom kajbyggnader, strandskoningar, vågbrytare,
lastnings- och lossningsbryggor, skeppsdockor
m. m. Dit kunna äfven räknas landfästen och pelare
för broar öfver vattendrag samt, på grund af arbetets
beskaffenhet, jämväl mycket djupgående grundläggningar
till byggnader af hvad slag som helst. Däremot
karakteriseras vattenbyggnader af den andra klassen
däraf, att de ha själfva vattnet till föremål för sin
verksamhet för att i afseende på detsamma åstadkomma
någon förändring i för handen varande förhållanden
eller för att förebygga sådana förändringar. Dessa
arbeten kunna därför i mera speciell mening benämnas
vattenbyggnader. Dit böra t. ex. flodregleringar,
sjösänkningar, vattenaftappningar, utdikningar
och torrläggningar af alla slag, hvilka ha till
ändamål att i möjligaste mån afhjälpa de skador och
olägenheter, som vattnets närvaro i vissa fall för med
sig. De företagas vanligen i jordbrukets intresse och
till dess förkofran samt utgöra i våra dagar föremål
för landtbruksingenjörernas verksamhet. Men äfven
städernas kloakledningar utgöra vattenbyggnader af
detta slag. En annan grupp af dithörande arbeten har
däremot till ändamål att afhjälpa vattenbrist eller
fylla det behof af vatten, som å vissa orter
kan förefinnas. Konstgjorda ängsvattningar och
vattenledningar för städer äro ofta förekommande
anläggningar af detta slag. En tredje grupp af
vattenbyggnader, som äfven tillhöra den senare
klassen, har till uppgift att åstadkomma konstgjorda
vattenvägar eller förhöja de naturliga vattendragens
användbarhet till båt- och segelfart. Dit höra
hufvudsakligen kanal- och slussbyggnader i förening
med dammbyggnader och strömrensningar. Slutligen
äro att märka sådana vattenbyggnader, som afse
vattnets användning till mekanisk drifkraft och
åstadkommande af därtill erforderliga vattenmagasin,
nämligen vattenkraftanläggningar (se Vattenkraftverk),
sjöregleringar och därmed sammanhängande byggnader.
P. V. A. (Fmn.)
Vattenbåt (Vattenskuta), sjöv., båt eller
fartyg, på senare tid äfven maskindrifna, som
antingen direkt i lastrummet eller i stora cisterner
medför dricksvatten, hvarmed andra fartyg (eller
platser i land) skola förses. För detta ändamål är
båten utrustad med pumpar och långa slangar.
Jfr Trängfartyg.
R. N.*
Vattenbäfning, geol. Se Jordskalf, sp. 167.
Vattencistern, Se Vattenledning.
Vattendelare, Vattendelningslinje. Se Flod, sp. 593.
Vattendomstol, jur., en specialdomstol för
handläggning af vattenmål. Den är första domstol i
sådana mål, och dess verksamhetsområde, som icke
är inskränkt till afdömande af tvister rörande
vattenfrågor, utan äfven omfattar vidsträckt
förvaltningsrättslig befogenhet, bestämmes i
Vattenlagen. Om vattendomstols sammansättning
stadgas i denna lags kap. 11. Man har sökt
inom domstolen bereda tillgång till nödig
sakkunskap på skilda områden för domstolens
verksamhet. Vattendomstol består af 1 lagkunnig,
i domarvärf förfaren vattenrättsdomare som ordf.,
förordnad af konungen för viss tid, och som
öfriga ledamöter 2 vattenrättsingenjörer och 2
vattenrättsnämndemän. Vattenrättsingenjörerna skola
vara i vattenfrågors tekniska behandling sakkunniga
och erfarna män, den ene särskildt beträffande
byggnad i vatten, den andra särskildt i fråga
om torrläggning af mark. Äfven dessa förordnas af
konungen på viss tid, dock att, om ej lämplig person
finnes att tillgå, villig åtaga sig dylikt uppdrag,
konungen eger uppdraga åt vattensrättsdomaren
att tills vidare för hvarje mål till led. inkalla
person, som af konungen förklarats behörig mottaga
sådan kallelse. Vattendomstolen kan vara beslutför
med allenast den ene af vattenrättsingenjörerna,
om fråga är om vattenmål, som ej kan ha nämnvärd
inverkan på vattenförhållandena och hvaraf ej heller
motstående intresse af någon betydelse beröres. Till
tjänstgöring inkallas för sådant fall den af
vattenrättsingenjörerna, som företrädesvis eger
sakkunskap i det ämne, hvarom fråga är. Hvad angår
vattenrättsnämndemännen inkallas af vattenrättsdomaren
till tjänsteöring 2 för hvarje mål bland dem, som
utsetts till vattenrättsnämndemän från det län,
som beröres af målet. Vattenrättsnämndeman utses
för sex år, en för hvarje domsaga, eller i Norrland
samt i Värmlands och Kopparbergs län, för hvarje
tingslag. De skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
