Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varna - Varna kloster - Varnare, Elektriska - Varnbüler, Friedrich Gottlob Karl, von und zu Hemmingen - Warneck, Gustaf Adolf - Warnemünde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafvet, på den 3 km. breda landtunga, som skiljer
den långsmala Devna-limanen från hafvet. Moderna
hamnanläggningar ha i hög grad bidragit till stadens
uppsving, så att V. nu är den tredje staden i riket
(näst efter Sofia och Filippopel) och vid sidan
af Burgas den bästa hamnen mellan Donaumynningen
och Bosporen. 41,419 inv. (1910). V. är genom
järnväg förbundet med Russe vid Donau. Betydande
export af spannmål (majs och hvete) samt hudar
och mejeriprodukter. V. är säte för en grekisk
metropolit. — V. anses vara identiskt med det gamla
Odessus, en koloni från Miletos. Vid V. blefvo 10
nov. 1444 ungrarna under Hunyadi och Vladislav i
grund slagna af de omkr. tredubbelt manstarkare
turkarna, hvarvid Vladislav stupade. 1610 intogs
V. af kosackerna, men motstod 1773 ryssarnas
anfall. 11 okt. 1828 intogs staden efter en tre
månaders belägring af ryssarna. I maj 1854 erhöll
V. en engelsk-fransk-turkisk besättning af 20,000
man, och där inskeppade sig de till Krim bestämda
landstigningstrupperna. Sedermera förstärkte turkarna
V:s gamla befästningar — bastionerad enceinte med
några utanverk — genom att anlägga en af 5 verk
bestående fortgördel i n. från Devna-limanen till
kusten och en större befästning i s. vid Galata. Ehuru
V. 1878 delvis slopades som fästning, ha dock på
senare tid nya batterier byggts vid slottet Euxi och
vid fort Galata. Under Världskriget bombarderades
såväl V. som nämnda slott i slutet af okt. 1915
från ryska fartyg och flygare, och i slutet af
dec. s. å. utkämpades utanför V. en mindre sjöstrid
mellan bulgariska och ryska fartyg. Ryska torpedbåtar
växlade sedermera skott med batterierna vid V. 9 mars
1916 bombarderade tyska flygare en rysk eskader n. om
V., 25 aug. s. å. bombarderades därefter V. af ryska
och 29 af engelska flygare. 3 okt. 1918 besattes
V. af de allierade.
A. N—d. L. W:son M.
Varna kloster. Se Værne.
Varnare, Elektriska, fys. Det händer ofta, att en
process, som bör ega rum inom bestämda gränser af
någon mätbar kvantitet (temperatur, längd, elektrisk
ström m. m.), sträfvar att själfmant öfverskrida
dessa gränser. Ställer man då så till, att i detta
ögonblick en elektrisk ström, som sätter ett ringverk
i gång, slutes, så har man en elektrisk "varnare". Så
nyttjas i bryggerier, där jäsningen måste försiggå vid
bestämd temteratur, som särskildt ej får öfverstiga
en viss gräns, en termometer med två ledningstrådar,
den ena insmält i kulan, den andra slutande just vid
den gifna öfre gränsen. Når kvicksilfret till denna,
slutes ledningen genom kvicksilfret, och strömmen,
samt med den ringverket, kommer i gång. Likaså kan man
laga, att strömslutning eger rum, när temperaturen
sjunker under en viss gräns, och sålunda varna för
frost, exempelvis i en vinplantering. En elektrisk
varnare kan ock användas för att ge till känna, om
strömstyrkan i en gifven elektrisk ledning stiger
öfver eller sjunker under en viss gräns, o. s. v.
E. S.*
Varnbüler [fa’rn-], Friedrich Gottlob Karl,
frih. V. von und zu Hemmingen, württembergsk statsman,
f. 1809, d. 1889, studerade vid universiteten i
Tübingen och Berlin, egnade sig en tid åt praktiska
värf (bl. a. förestod han 1849—53 en fabrik i Wien). 1845 invald i
Württembergs Andra kammare, blef han snart ansedd
som auktoritet i ekonomiska frågor. Strax efter
konung Karls tillträde till regeringen (1864)
utnämndes V. till minister för utrikes ärendena,
det kungl. huset och kommunikationsanstalterna. Som
sådan fullföljde han den mot Preussen riktade politik,
som Württemberg i likhet med Tysklands öfriga stater
af andra rang fört under Österrikes och Preussens
täflan om suprematien i Tyskland, men V. var den
förste af de sydtyske ministrarna, som 1866 slöt fred
med Preussen. I bildandet af den nya tullförening,
som uppstod 1867 genom fördrag mellan det Nordtyska
förbundet å ena och de öfriga medlemmarna af den
gamla tyska tullföreningen å andra sidan, hade V. en
betydande andel, men motsatte sig sträfvandena att
utsträcka kompetensen hos det 1868 sammanträdande
tullparlamentet äfven till andra områden än
tullagstiftningens. 1870 afgick V. från sitt
ministerämbete och tillhörde 1873—81 tyska riksdagen,
där han slöt sig till det s. k. rikspartiet.
J. N.*
Warneck, Gustaf Adolf, tysk banbrytare för
missionsvetenskapen, f. 6 mars 1834 i Naumburg,
d. 26 dec. 1910, filos. och teol. d:r, blef 1871
missionsinspektor i Barmen, 1874 kyrkoherde i
Rothenschirmbach vid Eisleben och 1897 professor
i missionsvetenskap i Halle. Sedan 1874 utgaf han
tills. med professor Th. Christlieb i Bonn och
pastor R. Grundemann i Mörz m. fl. som medarbetare
"Allgemeine missionszeitschrift", den första
missionsvetenskapliga tidskriften, som inom hela
den protestantiska världen haft en betydelse,
som svårligen kan öfverskattas. Hans mest betydande
arbete är Abriss einer geschichte der protestantischen
missionen von der reformation bis auf die gegenwart
(1882; 10:e uppl. 1913, utg. af W:s son Johannes
W. m. fl., 7:e uppl. i svensk öfv. med ett tillägg
om "Sverige och hednamissionen under 19:e seklet"
af professor A. Kolmodin, 1903). Därjämte må nämnas
Evangelische missionslehre (3 bd, 1892—1903), Die
gegenseitigen beziehungen zwischen der modernen mission
und kultur (1879), Protestantische beleuchtung der
römischen angriffe auf die evangelische heidenmission
(2 bd, 1884—85), Die mission in der schule
(1889; 12:e uppl. 1902; "Missionen och skolan",
1894), Die stellung der evangelischen mission zur
sklavenfrage (s. å.), Missionsstunden, bd I "Die
mission im lichte der Bibel" (1878 i flera uppl.;
"Missionsföredrag, Missionen i Guds ords ljus",
1880—82), bd II "Die mission in bildern aus ihrer
geschichte" 1:a afd. "Afrika und die Südsee"
(1884, flera uppl., "Missionsföredrag öfver Afrika
och Oceanien", 1890; 2:a afd. "Asien och Amerika",
utarb. af R. Grundemann (1888). Till sv. är öfv. W:s
"Kristiana Kähler, en diakonissa på missionsfältet"
(1889) m. m. W. var P. P. Waldentröms och andra
missionsvänners kandidat 1909 till erhållande af
Nobelpriset i litteratur.
A. K.
Warnemünde, badort och hamn i Mecklenburg, beläget
vid mynningen af Warnow-strömmen 10 km. från
Rostock, åt hvilken stad det bildar hamnen. 3,400
inv. (1905). Meteorologisk station och station
för räddning af skeppsbrutna. W. är sedan 1903 i
ångfärjeförbindelse med Gjedser på Falster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
