Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varg i veum - Wargla (Ouargla) - Varglon - Vargmjölk - Vargnät - Vargskär - Vargspindlar - Vargsund - Vargtandsormar - Vargålandet - Vargö - Vargöfallen - Wargön (Wargönan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tempelskändare (fsv. vargher betyder likaledes både
varg och våldsverkare, förstörare). Jfr Fågelfri.
Wargla (Ouargla), fransk, till Algeriet
hörande oas i Sahara, ligger omkr. 120 m. ö. h.,
där de båda depressionerna Wadi Mzab och Wadi
Mia sammanlöpa. Omkr. 10,000 inv., till större
delen en blandning af negrer och berber. Till
följd af den rika vattentillgången — förutom
andra vattencisterner finnas öfver 400 artesiska
brunnar — har dadelkulturen kunnat antaga ganska
stor omfattning; dadelträden ha uppskattats till
600,000. W. har haft och har sina kommersiella
förbindelser med oasen Biskra i n. Under medeltiden
var W. ett betydande centrum för karavanhandeln,
men har sedan dess råkat i förfall. Fransmännen,
som 1857 togo oasen i besittning, ha där anlagt en
liten europeisk koloni; det ekvatorial-afrikanska
missionssällskapet har där en station. W. är
utgångspunkt för alla operationer — vetenskapliga
eller militära — inåt Sahara och är afsedt att bli
en station på den planerade järnvägslinjen genom
Sahara. A. N—d.
Varglon, zool. Se Lodjuret.
Vargmjölk, bot. Se Mycetozoa, sp. 1493.
Vargnät. Se Varggård.
Vargskär. Se Sveaborg.
Vargspindlar, Lycosa, zool., tillhöra de s. k.
jaktspindlarna, som ej fånga sitt rof i nät, utan jaga det. Honorna
bära äggsäcken fäst vid spinnvårtorna. En af
våra vanligaste arter är L. amentata, som är
allmän på åkrar och i trädgårdar. Arten är omkr. 7
mm. lång, olivbrun med mörka ringar på benen, ett
ljust, framtill bredare band längs framkroppen
samt två rader svarta punkter på bakkroppen.
I. T—dh.
Vargsund. Se Altenfjord.
Vargtandsormar, Lycodontidæ, zool., en familj bland de icke giftiga ormarna. De ha trind eller svagt sammantryckt kropp, aflångt hufvud
och plattad nos. Den främsta tanden ofvan och nedan
är förlängd; ingen tand är fårad eller genomborrad af
någon kanal. Af släktet Lycodon finnas representanter
i Ostindien. De lefva af kräldjur och mindre däggdjur.
L—e.
Vargålandet, kronopark i Fredrika revir af Härnösands
distrikt, Västerbottens län, har bildats af f. d.
stockfångstskogen V. Denna hade enligt k. bref 15
okt. 1870 tilldelats Håknäs sågverk i ersättning för
privilegierad stockfångst å kronans skogar. Genom aftal
23 juli 1888 mellan staten och Håknäs sågverks
a.-b. återföll skogen till kronan och afsattes
sedan till kronopark. Areal 4,337 har (1915).
S—r.
Vargö, befästning. Se Sveaborg, fig. 2.
Vargöfallen, i Göta älf, omkr. 2 km. nedom dess utlopp ur
Vänern. Fallhöjden utgör 3,0 m. och 9-mån. effekten
vid oreglerad vattenföring omkr. 15,000 turbinhkr samt
normala lågvatteneffekten efter Vänerns reglering
omkr. 12,000 turbinhkr. Fallen tillhöra staten, men
arrenderas af Wargöns a.-b., som för träsliperi,
cellulosa och papperstillverkning tillgodogör
sig elektriskt 650 kilowatt och medelst direkt
drift 1,660 turbinhkr. Framdeles komma fallen
att utbyggas rationellt af Vattenfallsstyrelsen,
hvarvid kraftverkets dammbyggnad samtidigt kommer
att tjänstgöra som regleringsdamm för Vänern.
C. K.
Wargön (Wargönan), bruksegendom i Västra
Tunhems socken, Älfsborgs län, vid Göta älf, nära dess
utlopp ur Vänern, 1/8 mtl, eges af Wargöns a.-b.,
som där drifver industriell verksamhet, papperstillverkning,
elektrisk smältning m.m. Pappersbruket anlades 1868—72
af bröderna Karl och Verner Ericsson, som då egde Rånnums säteri,
men inköptes liksom hela egendomen W. 1874 af det
då bildade Wargöns aktiebolag. Årstillverkningen,
som 1874 utgjorde endast omkr. 500 ton,
uppgick 1917 till omkr. 9,000 ton. Efter en
förödande eldsvåda (juni 1918) skedde
en grundlig ombyggnad (fullb. 1920), hvarefter
pappersbruket befinner sig i tidsenligt skick
med 4 pappersmaskiner och har en årlig tillverkning
af omkr. 20,000 ton papper (hufvudsakligen ensidigt
glättadt och oglättadt, rent och slipblandadt
sulfitpapper samt tidningspapper). I st. f.
ett äldre träsliperi (beläget tvärs öfver
älfven), som nedbrann i jan. 1918, har
uppförts ett nytt. Till pappersbruket höra
äfven sulfitfabrik, kolångpannehus och en
elektrisk ångcentral, den första fullt genomförda
anläggningen af detta slag i Sverige. Sedan
W:s a.-b. 1908 till staten försålt allra största
delen af sina vattenrätter i Göta älf (däribland de
ganska betydande Nyebro och Hufvudnäsöfallen) och
i samband därmed kontraherat om leverans för längre
tid af en ansenlig mängd elektrisk energi från
statens kraftverk i Trollhättan, byggdes
för utnyttjande däraf W:s elektriska smältverk,
som med 4 ugnar pådrogs 1912. Efter successiva
utvidgningar var smältverket 1920 i drift med 9
ugnar med en årlig tillverkningskapacitet af omkr.
20,000 ton legeringar (hufvudsakligen kiseljärn,
kiselmangan, ferromangan och kiselaluminiummangan).
1918 kombinerades smältverket med en karbidfabrik,
som vid full drift har en kapacitet af omkr. 30,000
ton kalciumkarbid per år. Såväl pappersbruket
som smältverket stå medelst bredspårig
elektrisk järnväg i förbindelse med Vargöns
järnvägsstation (före 1916 kallad Rånnum) vid
Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnväg 5 km.
från Vänersborg. För transport sjöledes är
sörjdt genom stora kajanläggningar i Göta älf
med moderna lastnings- och lossningsanordningar;
de största ångare, som befara Göta älf, kunna
inlöpa i hamnen. W:s a.-b. eger äfven de i
brukets närhet belägna Stora Lindås egendom,
Rånnums säteri, Sandgärdets egendom och Önafors
egendom. Genom köp af aktiebolagen Älfvestorp
(1912), Hellefors bruk (1915), Sikfors bruk (s.
å.), Hohult-Späxeryds mangangrufvor (s. å.),
Gravendal (1916), Willingsberg, Valåsen (s. å.),
Saxö bruk (s. å.), Laxå bruk (1917),
Strömman & Larsson (s. å.) och Niels R. Parelius
(1918), de båda sistnämnda i Göteborg, med betydande
snickeri- och lådfabriker samt stora hamn-
och upplagsplatser i Göteborg har W:s
a.-b. kommit i besittning af stora skogsdomäner och
betydande grufvor, hyttor, järnverk, cellulosa-
och trämassefabriker, sågar och kraftstationer
i Örebro, Värmlands, Kopparbergs m. fl.
län. Sammanlagda skogsarealen uppgick 1920 till
omkr. 400,000 tld. Tillverkningskapaciteten vid
bolagets ofvannämnda förvärfvade bruksbolag uppgick
1919 till omkr. 30,000 ton järn- och stålprodukter,
13,500 ton sulfit- och sulfatmassa samt 6,000
ton slipmassa. Den för järnverkens behof
erforderliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
