Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 411-412 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vale (mytologi) - Valée, Sylvain Charles - Valença - Valençay - Valence (stad) - Valence, släkt - Valencia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

163. — 2. En son af Loke och Sigyn samt broder till
Nare (se denne).
1—2. Th. W. (B—e.)


Valée [-lē], Sylvain Charles, grefve, fransk marskalk,
f. 1773, d. 1846, deltog i revolutionskrigen och
utmärkte sig särskildt i Spanien (1808—14) som
artilleriofficer. Han blef 1811 divisionsgeneral och
upphöjdes 1814 af Napoleon i grefligt stånd. Ludvig
XVIII utnämnde honom s. å. till generalinspektör
öfver artilleriet, en plats, som han fick behålla,
äfven sedan han 1815 slutit sig till Napoleon
under "hundra dagarna", och på hvilken han
1815—28 gjorde mycken nytta genom att förbättra
artillerimaterielen. 1830 fick V. pärsvärdighet. 1837
begaf han sig till Algeriet, kommenderade artilleriet
vid Constantines belägring och öfvertog efter
Damrémonts död (12 okt. s. å.) befälet öfver
hären samt tvang dagen därpå staden att ge
sig. Han belönades med marskalksstafven och
generalguvernörskapet öfver Frankrikes afrikanska
besittningar. V. företog flera lyckade expeditioner in
i Algeriet. 1840 lämnade han sin plats åt general
Bugeaud. Hans staty har rests i Constantine.
(H. J—dt.)

Valença [vəlẽ’sə]. 1. Stad i brasilianska staten Rio
de Janeiro, 100 km. n. om hufvudstaden, förbunden
med denna genom järnväg. 25,000 inv. (1914). —
2. Stad i brasilianska staten Bahia, belägen vid
Todos os Santosbukten i ett distrikt med bomulls-
och kaffeodling. Textilindustri, järnverk
och skeppsbyggen. Omkr. 30,000 inv. (1914).
1—2. A. N—d.

Valençay [-lãsä], stad i franska
dep. Indre. Omkr. 3,500 inv. Vackert, under 1500-talet
byggdt slott, som 1803 förvärfvades af Talleyrand;
konung Ferdinand VII (prins af Asturien) vistades
där 1808—14 som Napoleons fånge. För Talleyrands
räkning blef V. 1829 upphöjdt till hertigdöme. Den
rikhaltiga samlingen af taflor, möbler och konstsaker
skingrades 1900.
A. N—d.

Valence [-lã’s], hufvudstad i franska dep. Drôme,
fordom hufvudstad i landskapet Valentinois i Dauphiné,
vid vänstra stranden af Rhône, strax nedanför
Isères mynning. 28,100 inv. (1906). Tillverkning af
siden och olja (oliven når vid V. sin nordgräns i
Rhônedalen). Staden är omgifven af gamla fästningsverk
från Frans I:s tid. En ny präktig bro byggdes 1902—05
öfver floden. Den berömdaste af stadens kyrkor är
katedralen S:t Apollinaris, invigd 1095 af påfven
Urban II, restaurerad i början af 1600-talet,
med monument öfver påfven Pius VI, som från 1798
satt som fånge i V. och dog där 1799. Staden
eger botanisk trädgård, offentligt bibliotek samt
museum med fornlämningar och taflor. Biskopssäte
sedan 300-talet. — Valentia Colonia Julia,
Valentia segalaunorum urbs l. Civitas valentinorum,
segalaunernas hufvudstad, blef romersk koloni under
Augustus och var under Valentinianus I en viktig
stad. Sedan det efter hvartannat tillhört frankernas
rike, Burgund och Arelat, grefsk. Provence och
Toulouse, styrdes det en tid af sina biskopar
samt förenades därefter med Dauphiné och 1446
med Frankrike. Kyrkomöten höllos i V. 374,
584 och 855. Staden, som erhållit universitet
1454, omfattade protestantismen vid midten af
1500-talet. Återkallandet af Nantesiska ediktet 1685
gaf dess industri och handel en svår stöt.
A. N—d.

Valence [vä’ləns], engelsk adelssläkt. Se Isabella 1,
sp. 886, och Pembroke.

Valencia [-le’nthia]. 1. Landskap i Spanien med
titeln konungarike, beläget utmed Medelhafvet mellan
Katalonien och Murcia. 22,876 kvkm. (något större
än Västergötland). 1,749,467 inv. (1917). Landet
är i v. ett platåland, utgörande en del af
den s. k. spanska "mesetan", d. v. s. den inre
högslätten. Där nedanför utbreder sig mot ö. en delvis
mycket fruktbar kustslätt. De förnämsta floderna äro
Guadalaviar, Júcar och Segura. Själfva kusten är till
öfvervägande del sandig; genom dynerna har lagunen
Albufera di Valencia (s. om staden V.) blifvit
afsnörd. Denna trakt är säte för en omfattande
risodling. Enär nederbörden är otillräcklig, ha
sedan arabernas dagar stora irrigationsanläggningar
fört flodernas vatten ut öfver fälten och sålunda
åstadkommit de rika huertas l. vegas (trädgårdar)
med odling af allehanda sydfrukter: apelsiner, fikon,
mandlar o. s. v. Äfven mullbärsträd och oliver odlas,
och vid orten Elche s. v. om Alicante finnes den
berömda "palmlunden", rättare palmskogen, den enda
betydande förekomsten af dadelpalmen i Europa (äfven
export). Eljest saknas skog. Det inre platåområdet
har får- och getafvel. Stora delar äro bevuxna med
esparto-(halfa-)gräs. De mineraliska resurserna äro
ej synnerligen utvecklade; dock eger V. fyndigheter
af brunkol och stensalt. Industrien är ganska
betydande, fastän den står efter Kataloniens och
efter 1880 har visat tecken till stagnation. Främst
står siden- och ylletillverkningen, med gamla anor;
oljeberedningen och tvålfabrikationen stödja sig på
den stora förekomsten af olivplanteringar. De största
handelsstäderna äro Valencia och Alicante. — Jakob
I af Aragonien eröfrade 1233—53 V., som då var ett
moriskt konungarike. 1319 förenades det för alltid
med Aragoniens krona. Det är nu i administrativt
hänseende deladt i prov. Castellón de la Plana, V. och
Alicante. — 2. Provins i östra Spanien, mellersta
delen af konungariket V. 10,751 kvkm. 926,486
inv. (1917). — 3. Hufvudstad i ofvannämnda provins,
belägen i en vacker omgifning af "huertas" (se ofvan),
på högra stranden af Guadalaviar, omkr. 5 km. från
mynningen. Intill 1871 var V. omgifvet af en mur (från
1350-talet), af hvilken bl. a. två med mâchicoulis
(se d. o.) försedda portar ännu kvarstå. Staden
har med sina byggnader i morisk stil, sina torn
och kupoler ett anmärkningsvärdt orientaliskt
utseende. Katedralen (La Seo; se fig.) stammar från
1200-talet, var byggd i gotisk stil, men har genom
senare tillbyggnader fått den ursprungliga planen
förvanskad. Bland andra byggnader märkes citadellet,
byggdt af Karl V som försvar mot den bekante
sjöröfvaren Hairaddin Barbarossa (se d. o.). V. eger
ett af Spaniens mest besökta universitet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>