Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 355-356 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wakidi, Abu Abdallah Muhammed ibn Omar - Vakkakoski (Vakkokoski) - Vakpati - Vaksala - Vaksamhet, Föreningen - Vaksdal mölle - Vaksjöberg - Vaksliden - Vakt - Vaktarrest - Vaktbricka - Vaktelkung - Vaktelsläktet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1882). Andra historiska arbeten, som tillskrifvas
honom (om den muhammedanska eröfringen af Syrien,
af Egypten, af Mesopotamien o. s. v.), äro
oäkta och härstamma tidigast från korstågstiden.

^{H. S. N.}

Vakkakoski (Vakkokoski). Se Vackokoski.

Vakpati, en indisk diktare, som lefde på 700-talet
i Kanyakubja, författare till episka konstdikter på
prakrit, af hvilka den mest bekanta är "Gaüḍavaho"
(Gauḍadödandet), utg. af Shankar Paṇḍurang Paṇḍit
(i "Bombay sanskrit series", n:r 34, 1887). Jfr
Pischel, "Grammatik der prakritsprachen" (1900).

^{K. F. J.}

Vaksala. 1. Härad i Uppsala län, ingår i länets
mellersta domsaga samt Tiunda tingslag och fögderi
och omfattar socknarna Gamla Uppsala, Vaksala och
Danmark. 13,690 har. 3,816 inv. (1919). – 2. Kontrakt
i Uppsala stift, omfattar de sex pastoraten Vaksala,
Danmark, Gamla Uppsala, Fundbo, Lagga och Östuna,
Rasbo och Rasbokil. 48,688 har. 8,898 inv. (1919).
– 3. Socken i Uppsala län, Vaksala härad. 4,724
har. 1,582 inv. (1919). V. utgör ett prebendepastorat
till 1:a teol. professuren vid Uppsala universitet,
Uppsala stift, Vaksala kontrakt. Om kyrkans
vackra altarskåp (från 1500-talet) se H. Cornell,
"Vaksalaskåpets hemlighet" (i "Svensk tidskr.", 1919).

Vaksamhet, Föreningen. Se Hvita slafhandeln, sp. 1428.

Vaksdal mölle, Norge, ett af Europas största
kvarnverk, ligger vid Sörfjorden, strax ö. om
Bergen, och förmal 20,000 tunnor spannmål
i veckan. Det inköptes af norska staten 1919.

^{K. G. G.}

Vaksjöberg, kronopark i östra
Åsele revir af Härnösands distrikt, Västerbottens
län, har, enligt K. M:ts befallningshafvandes i
Västerbottens län afvittringsutslag 23 dec. 1884
bildats af gammal kronomark. 2,526 har (1915).

^S–r.

Vaksliden, kronopark i Västra Arvidsjaurs revir,
Nedre Norrbottens distrikt, Norrbottens län, har
enligt k. br. 20 okt. 1899 bildats vid afvittring af
gammal kronomark. 13,384 har (1915).

^S–r.

Vakt. 1. Krigsv., hvarje truppstyrka, som
utsättes på en bestämd plats för att bevaka
någonting eller fullgöra ett visst uppdrag,
t. ex. kasernvakt, lägervakt, polisvakt (under tåg
eller järnvägstransport), ordningshållningsvakt o. d.,
eller undantagsvis som hedersbevisning för kunglig
person eller högre befälhafvare, s. k. honnörsvakt
(se d. o.). Den förnämsta vakten i en garnisonsort
benämnes, om den står under officers befäl, vanligen
högvakt, och alltefter vaktbefälhafvarens grad
skiljer man mellan officersvakt, underofficersvakt
eller korpralsvakt (den senare äfven kallad
"underbefälspost" och vanligen underställd någon
vakt, till hvilken dess rapporter o. d. ingå). Om
generalstabsvakt se d. o. – Fullgörandet af vaktens
uppdrag, vakttjänsten, är af stor betydelse både för
vaktens egentliga uppgift och som en öfning för den
viktiga bevakningstjänsten i fält. I en garnisonsort
står vakttjänsten under kommendantens omedelbara
inseende, eljest under högste befälhafvaren på
platsen. Samma afdelning bestrider vanlig vakttjänst
under 24 timmar i följd. Jfr Post (skiltvakt).

2. Sjöv. Ombord å de flesta fartyg indelas

dygnet till sjöss i 6 "vakter", hvar och en à 4 timmar
(8 glas):
dagvakten kl. 4–8 f. m.,
förmiddagsvakten kl. 8–12 midd.,
eftermiddagsvakten kl. 12–4 e. m.,
plattvakten ("plattfoten" l. "platten"),
i två hälfter, för att förskjutning skall ega rum,
den första kl. 4–6 e. m., den andra kl. 6–8 e. m.,
första vakten kl. 8–12 midn., och
hundvakten kl. 12–4 f. m.
Vaktmanskapet, eller det manskap, som "gör
vakt", till skillnad från "frivaktarna", hvilka
nattetid äro "vaktfria", indelas i två hälfter,
styrbords vakt och babords vakt, hvilka aflösa
hvarandra eller "taga emot vakten" vid ofvannämnda
tider, då vaktombytena ega rum. Denna vaktfördelning
kallas sjövakt till skillnad från den i hamn
eller till ankars brukliga hamnvakten, då styrbords
och babords vakter ha vakt hvar sitt dygn i sänder,
nattetid (kl. 9 e. m.–5 f. m.) dock endast hälften af
vaktstyrkan, den s. k. natthamnvakten. Besättningen
säges "göra vakt om vakt" till sjöss, då den
på ofvannämnda sätt är indelad i två delar,
hvartill man på handelsfartyg fäster den
betydelsen, att båda vakterna icke samtidigt
skola vara i tjänstgöring. Underofficerarna göra i
allmänhet och manskapet ibland vakt "på 3 kvarter",
officerarna (befälet) på 3 eller 4 kvarter. Att börja
vakttjänsten, sedan alle man varit i arbete, kallas
att "sätta vakt". Jfr Kvarter 5 b) och
Vakthafvande.

1. ^{C. O. N.} 2. ^{R. N.}*

Vaktarrest, jur. Se Arrest 1.

Vaktbricka. Se Ringkrage.

Vaktelkung, zool., stundom förekommande
namn på grässkäran (se Ängsknarrsläktet).

Vanliga vakteln, hanne.

Vaktelsläktet, Ortygion, Coturnix,
zool., ett släkte, tillhörande fam. rapphönsfåglar
(Perdicidæ) och ordn. hönsfåglar (Galliformes)
inom fåglarnas klass. Nära öfverensstämmande med
rapphönssläktet (Perdix), skiljer vaktelsläktet sig
från detta förnämligast genom ringare storlek, genom
de jämförelsevis längre och spetsigare vingarna,
hvilkas tre första handpennor äro längst, och genom
förekomsten af endast 10–12 stjärtpennor. Stjärten
är nästan fullständigt dold under de förlängda
täckfjädrarna. Fjäderbeklädnaden är mycket rikare
än hos rapphönssläktet. Hufvudet är med undantag af
ögonkretsen fjäderbeklädt. Näbben är kort och basen
hög. Arter af detta fågelsläkte förekomma i skilda
delar af världen, flertalet i de malajiska länderna
och i Australien. Med afseende på lefnadssättet
skilja sig dithörande fåglar ej oväsentligt från
rapphönsen. De äro flyttfåglar, som lämna sina
häckplatser om hösten för att tillbringa vintern
under varmare luftstreck. De äro mindre sällskapliga
än andra hönsfåglar, och i motsats till rapphönsen,
som lefva i engifte, föredraga vaktlarna ett slags
månggifte. De anträffas blott under flyttningarna i
stora skaror. I Sverige förekommer en art, vanliga vakteln,
Coturnix communis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>