Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 335-336 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wahlgren, 2. Anders Nils Henrik - Wahlgren, Einar Otto - Wahlhof - Wahlin, Olof Fredrik - Wahlman, Lars Israel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skogskultur och kvalitéproduktion (i "Sveriges
skogsegareförbunds cirkulär", n:r 1, 1920). 1914 utgaf
W. ett standardverk inom svensk skogshushållning:
Skogsskötsel, handledning vid uppdragande, vård
och föryngring af skog samt 1917 ett synnerligen
värdefullt bidrag i Skogshögskolans festskrift:
Historisk öfversikt af den högre skogsundervisningens
utveckling i vårt land. Sedan 1912 är W. led. af
Landtbr. akad., och sedan 1913 är han vice ordf. i
styrelsen för Svenska skogsvårdsföreningen.
1. R. T—dt. (L—e.) 2. G. Sch.

Wahlgren, Einar Otto, zoolog, f. 5 mars 1874 i
Kalmar, blef student 1892 i Uppsala, filos. doktor
1906, lektor i biologi och kemi 1907 i Härnösand,
1911 i Malmö. Han har dessutom vid flera tillfällen
varit t. f intendent vid Naturhistoriska riksmuseets
entomologiska afdelning. W. har författat ett stort
antal zoografiska arbeten rörande företrädesvis
insektordningarna Apterygogenea (se Insekter,
sp. 717), Diptera och Aphaniptera, till största
delen offentliggjorda i Vet. akad:s handl. och
i "Entomologisk tidskr." Här må påpekas hans
sammanfattande framställning af Diptera i serien
"Svensk insektfauna" (1905—19) äfvensom flera
entomologiska uppsatser i populär form. Nämnas må
ock Det öländska alvarets djurvärld (2 dlr, 1915—17).
L—e.

Wahlhof. Se Wallhof.

Wahlin, Olof Fredrik, präst, vitterlekare, f. 22
april 1805 i Falun, d. 12 jan. 1862 i Gagnef,
blef student i Uppsala 1826, prästvigdes 1828 och
anställdes s. å. som slotts- och hospitalspredikant
i Västerås. Han utnämndes 1842 till kyrkoherde i
Möklinta (Västmanland), hvilket pastorat han 1854
utbytte mot Gagnefs och Mockfjärds i Dalarna. På det
vittra området uppträdde W. 1832 med ett häfte Sånger
i Dalarne, utmärkande sig för fulltonig diktion och
en viss poetisk mognad. Svenska akad:s 2:a pris
tillerkändes 1835 W:s skaldestycke Bröllopet på
Gulleråsen. Han offentliggjorde dessutom dikter
i tidskrifter, var flera år trägen medarbetare
i "Westmanlands läns tidning" och utgaf 1840
ecklesiastiktidningen "Aros".


Wahlman, Lars Israel, arkitekt, f. 17 april 1870 i
Hedemora, studerade vid Tekniska högskolan i Stockholm
1889—93, blef 1895 assistent i husbyggnadskonst
vid samma högskola, sedermera t. f. lektor och 1912
professor i husbyggnadslära. Han gjorde sedan 1906
gång efter annan studieresor till England, Frankrike,
Holland, Tyskland och Danmark. 1914 blef han led. af
Konstakademien. W:s verksamhet som arkitekt har varit
synnerligen omfattande och betydande. Bland hans
tidigare alster är det i samarbete med I. G. Clason
utförda slottet Hjularöd (se d. o.) 1894—97, i fransk
medeltida slottsstil. Inredning och möblering
samt kartonger till dekorering utfördes af
W. ensam. Därefter följde slottet Tjolöholm (se
d. o.) 1897—1904 på grundval af engelsk renässans
med fullständig inredning samt omfattande terrass- och
parterranläggningar och vidare mausoleum, grindstuga
och landtarbetarbostäder, grupperade till en "by"
med samlingshus — sannolikt den första anläggning i
sin art i Sverige. Ombyggnads- och inredningsarbeten
utförde W. i herrgårdarna Trystorp (Närke) 1899, Myrö
(Närke) 1902—03, Rottneby (Dalarna), jämte dekorering
och målning, 1903—05, Ulfhäll (Södermanland)
1903—05, Enskede 1905—06, Löfåsen (Dalarna)
1910—12. Han har äfven utfört generalplan af Alstrum
(Värmland) 1914, under utförande, och ritningar
till ny herrgårdsbyggnad å Torpa (Västergötland)
1919. Dessutom har han uppfört många villor, flertalet
jämte trädgårdsanläggning i Djursholm, Hedemora,
Sandviken, Trollhättan, Stocksund, Långängen, Lerum,
på Lidingön m. fl. platser samt har verkat för
lösningen af arbetarbostadsproblemet genom projekt
och utförda bostäder. Flera parkanläggningar med
tillhörande byggnader äro f. n. under utförande,
bland dessa Idrottsvallen i Göteborg (börjad 1916),
ett friluftsstadion med fondbyggnad, fyra fria torn
eller rondeller och pyloner, dessutom bollplaner
m. m. samt Stenebergsparken i Gäfle, folkpark med
bollplaner och museiafdelning. — Inom kyrkbyggets
område är i främsta rummet att nämna Engelbrektskyrkan
i Stockholm (se bild af dess yttre å pl. VI till
art. Stockholm samt vidstående interiör), W:s mest betydande skapelse
hittills. Vid pristäfling 1906 erhöll W. första
priset; kyrkan jämte församlingshus och terrasser
uppfördes under hans ledning 1904—14. 1906—07 utfördes
det lilla minneskapellet vid Lützen (se

Fig. 2. Koret i Engelbrektskyrkan, Stockholm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>