Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vaggeryd - Vaggetemjavrre - Vaggeälfven - Vaggkärnor - Waggon - Vaggvisor - Waghäusel - Vagil - Vagina, Moderslidan, Slidan - Vaginal - Vaginales - Vaginalspeculum - Vaginalstenos - Vaginati - Vaginatkalk - Vaginism - Vaginitis - Wagmüller, Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möbelfabrik, två snickerifabriker, sulfatfabrik,
tre vagnfabriker samt ångsåg och hyfleri.
L. Wll.
Vaggetemjavrre, långsträckt insjö (25 kvkm.) i
Pasvik älf, Sör-Varanger härad, Finmark fylke,
Norge. V. bildar gränsen mot Finland.
K. G. G.
Vaggeälfven. Se Vaggeforsen.
Vaggkärnor. Se Smörkärna, sp. 90.
Waggon [ωä’gən], eng. Se Vagong.
Vaggvisor tillhöra en grupp af primitiv folkpoesi,
afsedd att sjungas för ett barn, då det skall
bringas i sömn i vaggan eller på moderns arm. De äro i
allmänhet mycket korta visor om några versrader. Till
sitt innehåll utgöra de små tilltal till barnet
att sofva eller små beskrifningar af händelser ur
barnets värld, afsedda att föra dess fantasi in i
drömmens rike; ibland äfven korta monologer af modern
om barnet och önskningar om en god framtid. Det
sista slaget af vaggvisor är ofta en uppmaning
till barnet att sofva — tids nog får det uppvakna:
"Ty jorden är en sorgeö, bäst man lefvat, måste man
dö och blifva jord tillbaka". Vanligen söker modern
uppmana barnet att ej gråta. Ett eller annat godt
utlofvas. De flesta vaggvisor handla om djur (katt,
hund, får, get o. s. v.) och vilja locka barnet
att skratta (upphöra att gråta). Somliga vaggvisor
ha afseende på vallningslifvet i skogen. Äfven
kunna vallvisor (se Låt) direkt användas som
vaggvisor. En liten grupp handlar om fiskelifvet
("Ro, ro fiskarskär"). — Intresset för denna del af
folkpoesien började med romantiken, som äfven sökte
konstnärligt bearbeta stoffet. Redan medeltiden
hade dock konstpoesi, byggd på vallvisor som
underlag. Hit höra t. ex. åtskilliga Mariahymner
(på latin), framställande Jungfru Maria vyssande
Jesusbarnet i sömn ("Dormi mater, dormi fili"). Det
vetenskapliga uppsamlandet af vaggvisor tog sin början
jämförelsevis sent (1870- och 1880-talen) och väckte
dessutom motstånd hos en del folkloristiska kretsar,
som ansågo ämnet för lågt. Den största och så godt
som enda vetenskapligt lagda svenska samlingen,
är J. Nordlander, "Svenska barnvisor och barnrim"
(i "Svenska landsmål", V : 5, 1886). Motsvarande
utländska samlingar äro E. T. Kristensen, "Danska
börnerim" (1896), B. Stöylen, "Norske barnerim"
(1899), E. L. Rochholz, "Allemanisches kinderlied
aus der Schweiz" (1857), Fr. M. Böhme, "Deutsches
kinderlied" (1897), J. O. Halliwell, "The nursery
rhymes of England" (1843), Montel-Lambert, "Chants
populaires du Languedoc’’ (1880), E. Rolland,
"Rimes et jeu de l’enfance" (1883), G. Pitré,
"Giuocci fanciulleschi siciliani" (s. å.) m. fl. —
Musiken till vaggvisor är liksom texterna tämligen
lika öfver hela Europa. Melodien består af ett
kort enkelt motiv (vanligen liten ters + helton:
a—c—d—c, hvilket enformigt upprepas genom hela
visan. En svensk musiksamling vaggvisor finnes ej. I
musikaliskt hänseende bäst är Böhmes ofvannämnda bok,
som äfven ger en öfversikt af motivbyggnaden (dansk
melodiöfversikt hos S. T. och O. Thyregod, "Börnenes
leg", 1907). I öfrigt meddela Stöylen, Montel-Lambert
och Rolland melodier. Nordlanders svenska samling var
afsedd att utkomma med melodier, men dessa ha aldrig
getts ut.
T. Norlind.
Det franska ordet för vaggvisa, berceuse [bärsös],
har inom konstmusiken användts af tonsättare
(Chopin, Godard o. a.) som titel på pianostycken af
mildt rogifvande kynne.
Waghäusel, by mod omkr. 300 inv. i badensiska kretsen
Karlsruhe, vid järnvägslinjen Mannheim—Karlsruhe,
bekant genom fäktningen 21 juni 1849, i hvilken
preussarna slogo de badensiske insurgenterna under
Mieroslawski.
A. N—d.
Vagil (af lat. vagus), bot., zool., rörlig. Se Benthos.
Vagina (V. uteri), Moderslidan, Slidan, anat.,
utförskanalen för lifmodern. Dess nedre del, den
s. k. vaginalportionen l. "modertruten", skjuter in
ett stycke i moderslidans öfre del (se Lifmoder).
Bakom vagina ligger ändtarmen; framom den ligger
urinblåsan med urinröret. Om katarr i moderslidan
(vaginitis) se Kvinnosjukdomar, sp. 418. — Vagina
gentium, lat., "folkslagens moderslida", d. v. s. det
ursprungsland, hvarifrån den mänskliga odlingen skulle
ha utgått.
Vaginal (af lat. vagina, slida, moderslidan),
slidformig; som har afseende på moderslidan. —
Om vaginala kejsarsnittet se Kejsarsnitt.
Vaginales, bot., detsamma som Polygonaceæ.
Vaginalspeulum, med., ett rör- eller rännformigt
instrument, som läkare använda vid undersökning af
kvinnans slida (vagina) för att göra denna tillgänglig
för direkt inspektion, eventuellt behandling vid
naturligt eller artificiellt ljus. Jfr Rektoskop.
Bvn.
Vaginalstenos [-nås; af lat. vagina, se d. o., och
grek. stenos, trång] l. Vaginalstriktur, med. Se
Stenokori.
Vaginati, paleont. Se Vaginatkalk.
Vaginatkalk, geol., benämnas kalkstenslager,
som tillhöra undersiluren och förekomma allmänt i
Sverige, Ryssland m. fl. st. Namnet vaginatkalk eller
ortoceratitkalksten (ortocerkalk) ha dessa lager
erhållit på grund af sin rikedom på ortoceratiter
af Orthoceras vaginatum-typen, de s. k. Vaginati,
som utmärkas genom enkel mynning.
L—e.
Vaginism, med., en hos kvinnan ibland förekommande
öfverkänslighet (hyperestesi) i blygden och ingången
af slidan (vagina), vållande vid minsta beröring af
sagda delar häftiga smärtor, åtföljda af krampartade
sammandragningar af musklerna kring slidingången
och i bäckenbottnen. Åkomman, som försvårar
eller omöjliggör könsumgänge eller undersökning,
förekommer hufvudsakligast hos nervöst belastade
individer, icke sällan vid samtidig bristande sexuell
funktionsduglighet hos mannen, samt kräfver läkarvård.
Bvn.
Vaginitis. Se Kvinnosjukdomar, sp. 418, och Vagina.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
