Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utvecklingsfysiologi - Utvecklingslära - Utvecklingsmekanik - Utvidgning, Utvidgningskoefficient - Utvikning - Utvisande pronomen - Utvisning - Utvisningslag - Utvängstorp - Utvær - Utväxling - Utzon-Frank, Einar - Utzschneider, Joseph von - Utö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i sin helhet fordrar åtskilliga yttre betingelser,
utan äfven att hvarje stadium står i ett mycket nära
beroende af yttervärlden. Man kan sålunda efter
behag framkalla eller undertrycka fortplantning
hos alger och svampar, t. o. m. blombildning
hos högre växter. Till dylika yttre betingelser,
hvilka bestämma utvecklingens gång, höra exempelvis
ljus, fuktighet, värme, substratets kemiska och
fysikaliska beskaffenhet o. s. v., och ofta behöfs
det bara en förändring af intensiteten eller
mängden, för att en verkan skall utlösas. De af
bestämda faktorer utlösta gestaltningsfenomenen
kallas morfoser, och man talar sålunda om foto-,
hygro-, termo-, kemomorfos o. s. v. Jämte de yttre
betingelserna förekomma inre sådana, hvilka härledas
ur de olika organens, väfnadernas och cellernas
inverkan på hvarandra (se Korrelation). Antalet
kända korrelationer är mycket stort, men till sin
natur äro de föga bekanta. Förmodligen förmedlas
korrelationerna i de flesta fall af kemiska
retningsämnen (hormoner), hvaremot fördelningen af
den inre näringen torde spela en mera underordnad
roll. Viktiga utvecklingsfysiologiska faktorer äro
äfven protoplasmans synliga struktur och cellernas
konsistens och ytspänning. De genom yttre betingelser
framkallade morfoserna visa nära släktskap med de
paratoniska l. aitionoma retningsrörelserna (se
Rörelsefenomen). Växternas rörelser ha, i motsats
till djurens, till stor del en utvecklingsfysiologisk
uppgift, i det att de ofta bestämma skottsystemens
form (se Skottbyggnad och Trädarkitektonik). Medan
utvecklingens betingelser hufvudsakligen ha karaktären
af utlösande och modifierande faktorer, bör man i
den lefvande substansens (protoplasmans) ärftliga
l. genotypiska beskaffenhet ("specifika struktur",
Klebs) söka de autonoma orsaker, som ytterst bestämma
arten af hvarje morfos. Utvecklingsfysiologien
behandlar äfven patologiska problem, för så vidt
de falla under begreppet formbildning, alltså
regeneration, bildning af tumörer, gallor o. s. v.
H. L—dh.
Utvecklingslära, biol. Se Descendensteori och
Evolutionsteorien.
Utvecklingsmekanik, bot. Se Utvecklingsfysiologi.
Utvidgning, Utvidgningskoefficient, fys. Se
Dilatation.
Utvikning, mus. Se Modulation 1.
Utvisande pronomen, gramm. Se Pronomen, sp. 368.
Utvisning, förv., liksom afvisning används
som medel att befria ett land från främlingar, hvilkas
vistande i landet icke anses för detta land
önskvärdt, i motsats till utlämning, som innebär, att
en främling på begäran af annat land häktas och i dess
intresse dit öfverlämnas, under det att hemsändning
af främling till hans hemland betyder, att främlingen
kommit i behof af vårdnad, i regel fattigvård,
och därför öfverlämnas till hemlandet; återhämtning
slutligen innebär, att förrymdt sjöfolk uppspanas i
främmande hamn och med biträde af ortsmyndigheterna
återföres ombord å sitt fartyg. Af- och utvisningen är
ordnad genom lag 14 sept. 1914. Afvisning beslutes af
polismyndighet å ankomstorten, så framt någon legal
afvisningsgrund föreligger (lösfolk, fattigdom,
kriminalitet). Utvisning sker dels ordinärt
genom K. M:ts befallningshafvande, så framt legal
utvisningsgrund föreligger (lösfolk, kriminalitet,
olofligt näringsidkande, bestraffning för
utlämningsbrott) eller när eljest sådan påföljd
kan vara bestämd, t. ex. enligt föreskrifterna om
militära skyddsområden, dels extraordinärt af K. M:t
oberoende af alla legala utvisningsgrunder, när
rikets väl synes kräfva utvisning. Under vistande
inom riket äro utlänningar, som fått inkomma
eller här kvarstanna, underkastade möjligheten af
särskildt öfvervakande, i synnerhet vid eller under
krig. Af K. M:t beror, huruvida för dem skall gälla
visst passtvång eller icke. Se vidare Reuterskiöld,
"Förvaltningen. 1. Politiförvaltningsrätt" (1919).
Rld.
Utvisningslag afser att genom lag reglera utlänningars
af- och utvisning från riket. En fullständig
reglering häraf är dock ej möjlig, och den svenska
lagen af 14 sept. 1914 har därför uppdelat af-
och utvisningsmakten mellan K. M:t och vissa lokala
myndigheter. K. M:t bibehåller sålunda en extraordinär
utvisningsmakt, som utöfvas allenast under
konstitutionellt ansvar och som icke bundits vid annan
förutsättning än den, att K. M:t pröfvar utvisningen
nödig med hänsyn till rikets säkerhet eller eljest
af statens intresse påkallad. Ordinär utvisning åter
beslutes af vederbörande K. M:ts befallningshafvande,
endast när någon af vissa i lagen uppräknade
omständigheter föreligger styrkt. Afvisning slutligen
beror af polismyndighet på ankomstorten och skall
likaledes grundas på vissa af lagen angifna faktiska
förhållanden. Om af- och utvisning se Reuterskiöld,
"Förvaltningen. 1. Politiförvaltningsrätt" (1919).
Rld.
Utvängstorp, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. 2,939 har. 302 inv. (1919). Annex till Sandhem,
Skara stift, Redvägs kontrakt.
Utvær, Norges västligaste fyr. Se Steinsöen.
Utväxling, mek., en benämning, som ofta nyttjas i
st. f. transmission (se d. o.), t. ex. hjulutväxling,
remutväxling o. s. v.
Utzon-Frank, Einar, dansk skulptör, f. 30 mars 1888
i Köpenhamn, studerade vid konstakademien där. Bland
hans arbeten eger konstmuseet två barnbyster (1909
och 1912), Amleth (brons, 1911) och ett mansporträtt
(1914). Af hans öfriga arbeten må nämnas David
fäller Goliat (1911), Herodias’ dotter (bronsstaty,
1912), Afrodite (1915), statyetterna Eva (s. å.),
Adam, Artemis, Judit (1917) samt flera byster och
porträttstatyetter af barn.
G—g N.
Utzschneider [o’tsʃnaj-], Joseph von, bajersk
tekniker och finansman, f. 1763, d. 1840, gjorde sig
högt förtjänt om den bajerska industrien, särskildt
saltverken. Han var 1784—1801 och 1807—14 i statens
tjänst och var 1818—21 förste borgmästare i München. I
förening med Reichenbach och Liebherr grundlade han
1804 ett mekanisk-optiskt institut i München och
1809 ett dylikt i Benediktbeuren, hvars mekaniska
afdelning sedan öfvertogs af Reichenbach, under det
att U. och Fraunhofer (sedermera Merz och Mahler)
förestodo den världsberömda optiska afdelningen.
Utö. 1. ö i Stockholms skärgård, omkr. 20
km. s. s. v. om Dalarö. Innanför ön ligger
Mysingsfjärden, utanför vidtar öppna hafvet. Ön,
som bildar hufvuddelen af Utö socken (se U. 2), är 10
km. lång och har en största bredd af 5 km. Areal 2,327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
