Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utriggare - Utrikesafdelningen - Utrikesdepartementet l. Kabinettet för utrikes brefväxlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stötta bramstången (se fig.). På samma sätt
benämnas de stänger, som på Söderhafskanoterna
läggas öfver relingen, tvärs ut i lovart med
stöttning från masttoppen, och på hvilka tyngder
placeras som ballast för att motverka kanotens
krängning. – 2. Skpsb., eg. en utanför relingen å en
kapproddbåt anbragt ställning, försedd med årtullar,
hvari åran hvilar. Äfven själfva båten, som är
försedd med en sådan ställning, kallas utriggare
l. utriggad båt. Med inriggad båt l. inriggare
förstås däremot en sådan kapproddbåt, som
antingen har årtullen på relingen eller nedskuren i
stänkbordet. Denna båt, som följaktligen måste vara
bredare än en utriggad, kallas äfven gigg. Jfr Gigg
2 och Roddidrott. 1 o. 2. R. N. (C. K. S.)
Utrikesafdelningen, en af afdelningarna i
Marinstaben (se d. o.).
Utrikesdepartementet l. Kabinettet för utrikes
brefväxlingen, ett af de nio departement, i
hvilka den svenska statsförvaltningen är delad
enligt lagen af 19 juni 1919, hvilken trädde
i kraft 1 juli 1920. De på Utrikesdepartementet
ankommande ärendena, utrikes ärendena, beredas och
föredragas inför konungen af departementets chef,
som bär titeln minister för utrikes ärendena (i
dagligt tal benämnd utrikesminister) och predikatet
excellens (jfr Ministeriella mål). Om ärendenas
behandling i vissa fall af en utrikesnämnd se
Utskott, sp. 152. Departementet fick 1 okt. 1919
ny organisation, som i flera afseenden afviker
från den, som vunnit tillämpning inom öfriga
statsdepartement. Förutom förändrad ordning
för ärendenas fördelning och handläggning inom
departementet innebär den nya organisationen
i viss mån en utjämning af den hittillsvarande
skillnaden mellan befattningar af diplomatisk
och konsulär karaktär. Ministerns för utrikes
ärendena närmaste man är kabinettssekreteraren,
som innehar envoyés ställning och hvars uppgifter
närmast motsvara expeditionschefens i departement,
där sådan finnes. Kabinettssekreteraren utöfvar den
omedelbara ledningen af departementets arbete. Under
honom tjänstgöra fyra ministerresidenter
eller generalkonsuler i egenskap af chefer för
departementets olika afdelningar, Politiska och
handelspolitiska afdelningen, Rättsafdelningen,
Personal- och administrativa afdelningen samt
Speciella handelsafdelningen. (De för den sistnämnda
afdelningen afsedda tjänsterna äro uppförda på extra
stat.) Direkt under kabinettssekreteraren lyder
äfvenledes ett kansliråd, som utöfvar chefskapet
för departementets arkiv med därtill hörande
chiffreringskansli och bibliotek. Samtliga
afdelningar, med undantag af Speciella
handelsafdelningen, äro indelade i byråer. Å
Politiska och handelspolitiska afdelningen finnas
sålunda, förutom en särskild pressbyrå, tre byråer,
mellan hvilka arbetet fördelats enligt den regeln,
att ärenden af politisk och handelspolitisk natur,
som beröra visst land, alltid skola handläggas å
samma byrå (tillämpning af den s. k. geografiska
principen). Departementets ord. stat upptog 1
jan. 1920 förutom de befattningshafvare, hvarom ofvan
talats, 6 förste legationssekreterare eller konsuler,
som äro chefer för departementets byråer i de fall,
där vederbörande afdelningschef ej själf utöfvar
sådant chefskap, 7 andre legationssekreterare
eller vicekonsuler samt 6 byråsekreterare. Å
arkivet tjänstgöra 2 förste och 2 andre
arkivarier, å Personal- och administrativa
afdelningen 1 kamrerare. Dessutom finnes ett
antal kanslister. Å departementets stat är jämväl
uppfördt ett arfvode för en speciellt sakkunnig
i folkrätt. Till departementet hör introduktören
för främmande sändebud. Departementet utger
"Utrikesdepartementets kalender" (se d. o.) äfvensom
serien "Sverges öfverenskommelser med främmande
makter". Departementets arkiv omfattar handlingar
väsentligen från de sista femtio åren.
Under utrikesdepartementet lyda beskickningarna
och konsulaten i utlandet. Sveriges yttre
representation befinner sig f. n. (1920) på ett
stadium af omorganisation, i det att särskildt
tillkallade sakkunnige förbereda ett förslag
till reform af densamma. Inom Europa finnas
beskickningar upprättade i Belgien, Danmark,
Finland, Frankrike, Italien, Norge, Polen,
Ryssland, Spanien och Portugal, Rumänien, Schweiz,
Storbritannien och Irland, Turkiet och Tyska
riket äfvensom i Österrike. Utom Europa finnas
beskickningar i Argentina, Brasilien, Nord-Amerikas
förenta stater, Japan och Kina. Beskickningarna
förestås af envoyéer. Generalkonsuln i Mexico har
tillika egenskap af chargé d’affaires. Alltefter
beskickningarnas storlek och betydelse ha vid
desamma blifvit fästa dels förste och andre
legationssekreterare samt kanslister, dels
ock attachéer, militär- och marinattachéer,
handelsattachéer och socialattachéer. Särskilda
legationsrådsbefattningar finnas numera icke,
men titeln legationsråd brukar stundom tilldelas
befattningshafvare inom utrikesrepresentationen. –
Konsulsstaten utgöres af 159 generalkonsuler och
konsuler, hvaraf 18 äro lönade, 455 vicekonsuler,
hvaraf 9 äro lönade, samt af ett antal vid konsulaten
tjänstgörande kanslister. Handels- och socialattachéer
kunna fästas äfven vid konsulaten.
De under Utrikesdepartementet hörande tjänstemännen,
vare sig de tjänstgöra inom departementet, vid
beskickning eller vid konsulat, äro fördelade i sex
löneklasser, den första omfattande envoyéer, den andra
ministerresidenter och generalkonsuler, den tredje
förste legationssekreterare och konsuler, den fjärde
andre legationssekreterare och vicekonsuler, den femte
byråsekreterare och den sjätte kanslister. Utgifterna
för utrikesrepresentationen utgöra enligt den af
riksdagen för 1920 antagna staten 3,309,300 kr.,
hvaraf belöpa å ord. anslag 2,600,850 kr. och å extra
anslag 708,450 kr.
De främmande makter, som ha sändebud ackrediterade i
Stockholm, äro Argentina, Belgien, Brasilien, Cuba,
Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Italien,
Japan, Mexico, Nederländerna, Nord-Amerikas förenta
stater, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland,
Schweiz, Serbisk-Kroatisk-Slovenska konungariket,
Spanien, Storbritannien och Tyska riket (samtliga
representerade af envoyéer utom Cuba, hvars sändebud
är chargé d’affaires), hvarjämte följande
stater, utan att ha särskilda beskickningar i
Stockholm, ackrediterat envoyéer där, nämligen
Chile, Kina, Persien, Siam, Turkiet och Uruguay.
K. I. W—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
