Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 121-122 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utlöpare, Vandringsskott, Grenskott, Stolon - Utlösning - Utmark - Utmarksskifte - Utmeland - Utmelandsmonumentet - Ut mineur - Utminutera - Utmål

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

se fig. till Potatis), Tussilago (se Skottbyggnad,
fig. 3), Triticum repens ("hvitrötter", se fig. till
Kvickrot), Convallaria ("konvaljegroddar")
m. fl. Äfven hos vattenväxter finnas utlöpare,
såsom hos dyblad (se fig. till Hydrocharis
morsus ranæ). Ogräs med utlöpare, t. ex. hästhof
och kvickrot, äro synnerligen svårutrotliga.
G. L—m.

Utlösning, fysiol. Se Retning, sp. 1490.

Utmark. Se Inegor.

Utmarksskifte. Se Hemskifte.

Utmeland, by i Mora socken, Dalarna, vid Siljan,
något s. om kyrkobyn. Där ligger, 2,5 km. s. s. ö. om
kyrkan, det ryktbara Utmelandsmonumentet, bestående
af en öfver den källare, där Tomte Matts Larssons
hustru, Margit, gömde Gustaf Vasa, efter Scholanders
ritning uppförd, nästan kvadratisk sandstensbyggnad
(fig. 1), hvars enda rum får belysning från en med
spiror prydd lanternin. Omkring byggnaden löper under
taket en fris, prydd af medaljonger med de svenska
landskapens vapen. En marmortafla öfver ingångsporten
bär följande inskrift: "Då Gustaf Eriksson Vasa
fridlös vandrade i Dalarnes bygd att mana dess män
till kamp för fosterlandets frihet, räddades han
på detta ställe af en dalqvinnas rådighet undan
förtryckarens utskickade spejare". Byggnadens inre
(fig. 2) prydes af tre oljefärgstaflor med långa
inskrifter: en af J. F. Höckert, framställande, huru
hustru Margit nödgade Gustaf att gå ned i källaren,
öfver hvars lucka hon står färdig att välta vörtkaret,
den andra af konung Karl XV, lämnande en utsikt
af Sälens by, där de från Mora utsände skidlöparna
upphunno Gustaf och återförde honom, den tredje af
Edv. Bergh, föreställande Ornässtugan. Genom golfvet
är nedgången till källaren. Denna underhölls länge af
arfvingarna efter Tomte Matts och dem, som sedermera
innehade gården. Den köptes i början af 1800-talet
af K. M:t och kronan, och öfver densamma uppfördes
en enkel byggnad till källarens skydd. Tre i Dalarna
födda män läto 1859 en uppmaning utgå till svenska
folket att sammanskjuta medel till uppsättande af
en minnesvård öfver densamma. Monumentet invigdes i
hertigarnas af Östergötland och Dalarna närvaro samt
under tal af V. E. Svedelius på 300:e årsdagen af
Gustaf Vasas död, 29 sept. 1860.

Fig. 1. Utmelandsmonumentets yttre.

Fig. 2. Utmelandsmonumentets inre.

Utmelandsmonumentet. Se Utmeland.

Ut mineur [yt minör], fr., mus., C moll (se d. o.).

Utminutera, sälja eller utlämna i små mängder ("i
minut"). Se Minuthandel. – Utminutering kallas
särskildt sådan detaljhandel med starka drycker,
hvilken innebär försäljning till afhämtning eller
försändning på rekvisition; vid utminutering får
ej förtäring på stället ega rum. Utminuteringsrätt
i fråga om spritdrycker medför äfven rätt till
utminutering af vin och öl, men ej tvärtom. Gällande
förordning 14 juni 1917 ang. försäljning af starka
drycker (officiellt kallade rusdrycker) innehåller
särskilda föreskrifter i § 29 ff. om utminutering,
hvarigenom begränsningarna i fråga om enskildas
frihet att förskaffa sig sådana drycker blifvit i lag
bestämda i st. f. att, såsom tidigare, bero af bolags
och kontrollstyrelses godtfinnande eller af kommuns
medgifvande. Huru härmed den s. k. individuella
kontrollen skall kunna förenas, är en särskild
fråga. Om utminuteringstid, försäljningsställen
och rörelsens bedrifvande gälla dels föreskrifter
i lagen, dels villkor, som kommun kan uppställa och
K. M:ts befallningshafvande finner icke strida mot
lag. Se ock Brännvinslagstiftning (äfven i Suppl).
Rld.

Utmål.. 1. Bergsv., det utrymme å marken, hvilket,
för en inmutad fyndighet, af bergmästare vid i laga
ordning kungjord förrättning ("utmålsförrättning"; se
nedan) anvisas och inom hvilket därefter grufegaren
har rätt att med andras uteslutande bedrifva
sitt arbete såväl ofvan som under jord. Enligt
k. förordn. om grufvors utmål 20 okt. 1741 skulle
utmålen ha olika storlek och form alltefter de
fyndigheters art och förekomstsätt, som inom utmålen
bearbetades. Så t. ex. erhöllo enligt denna förordning
järnmalmer utmål "i jämsidig fyrkant af tvåhundrade
famnar i längd och bredd". Fyndigheter för ädlare
metaller fingo utmål, som efter malmens förekomstsätt
kunde vara än femtio famnar i längd och bredd,
än femtio famnar i längd och tjugu famnar i bredd
"ehvart sig (malm-) gången vrider eller vänder",
o. s. v. Kalkstensbrott fingo utmål med tjugu famnars
längd och bredd. Mot djupet följde utmålen malmernas
sidostupning eller donläge. Uti 1855 års grufstadga,
där rätten till inmutning af kalksten m. fl. stenarter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>