Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Usucapio - Usuell - Usukuma - Usulután - Usun Hasan - Usurpera - Usus - Usus est tyrannus - Ususfructus - U. T. - Ut - Utah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvalificerad, genom viss tids oklandrad besittning,
nämligen, hvad beträffar fastighet (fundus), två
års besittning och, hvad beträffar öfriga ting
(ceteræ res), ett års besittning, såvida denna
besittning är vunnen genom ett formellt lagligt
fång (justo titulo), som är egnadt att öfverflytta
eganderätt, samt i god tro (bona fide). Senare fick
detta förvärfssätt benämningen usucapio. Vissa
slag af egendom, nämligen fastigheter i provinserna
(prædia provincialia), voro emellertid uteslutna från
denna häfd. Behofvet att för klander skydda äfven
besittningen af sådan egendom, hvilken med Romerska
rikets tillväxt fick allt större betydelse, föranledde
senare den pretoriska rätten till ett liknande
institut, longi temporis præscriptio, i det att den
grundsatsen uppställdes, att den på förut angifvet
sätt vunna besittningen af sådan egendom skulle, om
den oklandrad blifvit fortsatt under resp. 10 eller
20 år (allteftersom den klandrande var bosatt i samma
eller en annan provins), kunna försvaras genom en
invändning och – något senare –, om den förlorats,
t. o. m. kunna återvinnas genom en talan (in rem
actio) mot innehafvaren af egendomen. Slutligen
upphäfde Justinianus fordran af en särskild sakens
kvalifikation, för att usucapio skulle kunna ega rum,
och gjorde på visst sätt en sammansmältning af den
gamla usucapio och den af pretorerna införda longi
temporis præscriptio. Enligt hans stadgande skulle
usucapio af res mobiles ega rum genom 3 och af res
immobiles genom resp. 10 och 20 års besittning, om
denna var förvärfvad justo titulo och bona fide. –
Detta är den ordinära häfden. Men det finnes också
i den justinianska rätten en extraordinär häfd,
som kom till användning i sådana fall, då vissa
förutsättningar för den ordinära häfden (särskildt
justus titulus) saknades. Denna extraordinära
häfd fullbordades genom 30, i vissa fall 40 års
besittning.
I. L.*
Usuell (af lat. usus, bruk, vana), bruklig, vanlig. –
Usuell lagtolkning. Se Lagtolkning, sp. 891. – Usuell
tara. Se Tara.
Usukuma, land i det forna Tyska Öst-Afrika. Se
Unjamvesi.
Usulután, departementshufvudstad i Salvador,
till höger om kustfloden Juano. 11,856
inv. (1901). Nationalinstitut.
Usún Hásan, turkmensk eröfrare. Se Persien,
sp. 558.
Usurpera (lat. usurpare, af usus, bruk, och rapere,
rycka till sig), eg. genom (rättsstridigt) brukande
tillegna sig; med våld eller list tillskansa sig. –
Usurpation, olaga häfd; våldkräktning. – Usurpator,
våldkräktare, orättmätig innehafvare, tronröfvare.
Usus, lat. 1. Nyttjande eller bruk af något, särskildt
i juridisk bemärkelse om a) nyttjanderätt till något
utan eganderätt, vanligen som ususfructus, rätt
att draga afkastning af en sak (se Nyttjanderätt),
samt om b) en på sådant nyttjande under viss tid
eller häfd grundad eganderätt. Förvärfvandet af
dylik kallas ock usucapio (se d. o.). Ett särskildt
slag af usus var det vid äktenskaps ingående, då manus
(se d. o.) uppkom genom oafbrutet äktenskapligt samlif
(enl. Tolf taflornas lagar under 1 år), hvarför man,
om manus ej åsyftades, hvarje år afbröt äktenskapet
genom hustruns vistande utom mannens hus minst tre dygn. –
2. Bruk, plägsed. vana, t. ex. u. fori,
rättegångsbruk; u. loquendi, språkbruk.
R. Tdh.*
Usus est tyrannus, lat., "modet är tyrann", "vi
äro slafvar af modet", citat från Horatius i "Ars
poetica". 71.
Ususfructus, lat., nyttjanderätt (se d. o. och Usus
1).
U. T., förkortning för Utah territory,
Utah-territoriet.
Ut, mus., solmisationsnamn på tonen c. Ett nyare namn
är do (jfr Solmisation).
A. L.*
Utah [jo’ta l. jo’tå], stat i Nord-Amerikas förenta
stater, i ytvidd den elfte bland staterna, begränsas
i n. af Idaho och Wyoming, i ö. af Colorado, i
s. af Arizona och i v. af Nevada (se kartan till
Nord-Amerikas förenta stater), omfattar 220,115
kvkm. och är den minsta af de sex stater, som enligt
den officiella amerikanska gruppindelningen räknas
till landets "mounty division". De från Idaho med åt
s. aftagande höjd utgående Wahsatchbergen dela U. i
en östlig och mindre del, som består af vågräta
eller sakta från dem sluttande afsatser i v.,
mesas (se d. o.), samt de med dem sammanhängande
Uintahbergen i n., och ett västligt, på alla sidor
af berg begränsadt bäcken, af Fremont kalladt
Great basin (stora bäckenet), en växling af breda
dalar och smala, osammanhängande och från dessa
brant uppstigande bergskedjor. Östra delen skäres
af Colorado, som jämte sina bifloder, Green river,
Fremont river m. fl., fr. h., och San Juan, fr. v.,
flyter i s. k. cañons (se Cañon), nedskurna i sand-
och kalkstenen, stundom till ett djup af hundratals
m. Bland bäckensjöarna i v. märkas Stora Saltsjön,
längs foten af Wahsatchbergen, hvars utsträckning i
forna geologiska perioder varit mycket större än nu
med strandlinjer nära 300 m. högre än de nuvarande,
Björnsjön, på gränsen till Idaho, och Utahsjön, båda
med sött vatten och aflopp till den förstnämnda
genom resp. Björn(Bear)floden och Jordan, samt
Seviersjön med sitt stora tillflöde Sevierfloden, som
från platåerna i s. går i en stor båge åt n. v. och
s. v. Floderna äro icke segelbara, men nyttjas i stor
utsträckning till bevattning af det kringliggande
landet, som lämnar rika skördar. Lägsta delen, af
U., nära södra gränsen, ligger lägre än 900 m.,
men många bergstoppar nå öfver 3,500 m., bland
dem Mount Nebo (3,560 m.) och Belknap (3,718 m.),
i Wahsatchkedjan, samt Gilbert peak (4,171 m.),
Emmons peak (4,173 m.) och Kings peak (4,190 m.),
i Uintahkedjan. Klimatet är hälsosamt, luften torr
och ren. I Salt lake city är medeltemperaturen för år
10,7°, för jan. — 2,3° och för juli 24,4° C. Frost
förekommer under sept.–maj. Floran är rik på arter
i bergstrakterna, på slättlandet karakteriseras den
af Artemisia-arter (eng. sage brush), kaktus och
Yucca-arter, och faunan är representerad af varg,
räf, vessla, järf, bäfver, hare, antilop, älg och
hjort samt, i stora bäckenet, prärihund, skallerorm
och skorpion. Folkmängden uppgick 1850 till 11,380
pers., 1910 till 373,351 och uppskattades 1 juli
1918 till 453,648 pers., 2 på 1 kvkm., och U. intog
s. å. med afseende på befolkningens storlek 41:a
platsen i Förenta staterna. 1910 funnos 366,583 hvita,
3,123 indianer, med två "reservationer", Uintah och
Uncompahgre, s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
