Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 19-20 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urban VI, Bartolommeo Prignano (påve) - Urban VII (påve) - Urban VIII, Maffeo Barberini (påve) - Urban, Ignatius (Ignaz) - Urbana - Urbaniciani - Urbanistinnor - Urbanitet - Urbanowicz, Krysztof Cypryan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrkans upprättande ur förfallet, hade U. dock efter
en kort tids regering genom oklokhet, envishet och
hårdhet stött sig med flertalet af äfven sina egna
kardinaler. U. förmådde 1381 hertig
Karl af Durazzo att sätta sig i spetsen för ett
"korståg" mot Neapels regerande drottning, Johanna,
som blef besegrad, tillfångatagen och mördad,
hvarefter Karl blef Neapels konung under namn af Karl
III. Vänskapen mellan honom och påfven tog dock
snart slut. Misstänkande en sammansvärjning bland
kardinalerna och att den nye konungen understödde
de upproriske, bannlyste U. honom, belade Neapel
med interdikt och lät efter pinligt förhör på ett
nesligt sätt mörda fem kardinaler 1386, genom hvilket
blodsdåd påfvens parti minskades och oviljan mot
honom växte. 1389 bestämde U., att Jungfru Marias
besöksdag skulle firas såsom allmän kyrkofest hvarje
år 2 juli och att hvart 33:e år skulle firas som
jubelår. Han afled 18 okt. 1389.


7. U. VII valdes efter Sixtus V till påfve 15 sept.
1590, men dog tolf dagar därefter. Han hette
Giambattista Castagna och föddes i Rom 1521.


8. U. VIII, 6 aug. 1623—29 juli 1644, hette förut
Maffeo Barberini och föddes i Florens 1568, blef
kardinal 1605 och valdes vid Gregorius XV:s död till
dennes efterträdare. I början
af sitt pontifikat utförde han Ignatius
Loyolas, Frans Xavers, Filippo Neris m. fl:s
kanonisation. Bullan In coena Domini mot
kättare fick af honom 1627 sin sista gestalt. 1631
sanktionerade han Lasaristernas orden, och han
utbildade och gynnade den af hans företrädare 1622
stiftade Congregatio de propaganda fide samt lät
1627 för dess räkning uppbygga ett missionsinstitut,
"Collegium Urbanum". Han tvang 1633 Galilei att
afsvärja sina "villfarelser", och 1642 fördömde
han genom bullan In eminenti Jansenius’ bok
"Augustinus". För påfvedömets världsliga makt var
han en stor ifrare. Han var den siste påfve, som
utvidgade Kyrkostaten, hvilket skedde därigenom, att
hertigdömet Urbino blef därmed införlifvadt. Hans
politik i Trettioåriga kriget bestämdes af önskan,
att kejsaren ej skulle bli för mäktig i Tyskland
och Italien. I den Mantuanska tronföljdsstriden 1627
ff. segrade kejsaren i Italien; men påfven förenade
mot honom Frankrike och de katolske
ske kurfurstarna och förmådde kejsaren i
Regensburgfreden 1630 att afstå från Mantua
och afskeda Wallenstein. Så blef U., ehuru
protestantismens hätske fiende, indirekt Gustaf
II Adolfs bundsförvant. Konungens segrar skrämde
honom dock att tidtals vackla i sin politik; och
han jublade öfver Gustaf Adolfs död. Hans fortsatta
okloka politik bidrog till, att påfvedömet stod utan
inflytande vid Westfaliska freden. — U. var stor vän
af konst och litteratur, och själf författade han en
latinsk diktsamling, som vunnit mycket erkännande. På
Roms och Kyrkostatens befästande och på en stående
armé nedlade han stora summor. Hvad man i synnerhet
lade honom till last var en långt drifven nepotism,
hvarigenom hans släktingar och favoriter samlade
stora rikedomar.
1—8. J. P. (Hj. H-t.)

Urban [o’r-], Ignatius (Ignaz), tysk botanist, f. 7
jan. 1848 i Warburg, Westfalen, blef filos. doktor i
Berlin 1873, var vid botaniska trädgården där förste
assistent 1878—83, kustos 1883—89 med professors
titel 1888, och var 1889—1913 underdirektor för
botaniska trädgården och museet (numera i Dahlem
i Steglitz). U. har författat många fytografiska
arbeten jämte skrifter inom biologien, morfologien
och botanikens historia. Sedan 1884 har han med
stor grundlighet bearbetat Västindiska öarnas flora
och är dess förnämste kännare. Hans därom utgifna
verk äro: Additamenta ad cognitionem floræ Indiæ
occidentalis (1892—97), Symbolæ antillanæ (4 digra
bd, 1898—1905) och Sertum antillanum (1914—16). Han
utgaf (och författade delvis) faskiklarna 100—130
(1887—1906) af Martius’ "Flora brasiliensis". Af
hans hand märkes särskildt i detta verk faskikeln
Vitæ itineraque collectorum botanicorum (1906).
C. Lmn.

Urbana [ebä’ne], städer i Nord-Amerikas förenta
stater. 1. U., i staten Ohio, 74 km. n. v. om
Columbus, vid flera järnvägslinjer. 6,808
inv. (1900). Tillverkning af landtbruksredskap,
maskiner och järnvägsmateriel. Swedenborgskt college
("U. university", grundl. 1850), med 60 studerande
och ett bibliotek på 30,000 bd (1906). — 2. U.,
i staten Illinois, 192 km. s. v. om Chicago. 8,245
inv. (1910). Statsuniversitet (grundl. 1867) med
9,208 studerande, hvaraf 2,261 kvinnliga (1919)
och bibliotek på omkr. 440 tusen bd. Statens
naturhistoriska laboratorium.

Urbaniciani, under den senare romerska kejsartiden
officiales (tjänstemän), anställda i det kansli,
som præfectus urbi (se Prefekt) hade under sig.

Urbanistinnor. Se Klara, den heliga, sp. 209.

Urbanitet. Se Urban, sp. 16.

Urbanowicz [-vitj], Krzysztof Cypryan, polsk
krigare (födelseåret okändt), d. (genom drunkning)
i sept. 1731 i Ryssland, slöt sig till Karl XII,
när denne 1702 ryckte in i Polen, blef 1707 öfverste
och utförde 1707—08 några lyckade "partier". Han
utnämndes 1712 i Bender till öfverste med lön på
stat för "10 polska kompanier och 300 dragoner"
(det s. k. Dnjestrska dragonregementet), som han
skulle uppsätta, och deltog s. å. i Grudzinskis
(se d. o.) misslyckade expedition in i Polen. Under
kalabaliken 1713 sårades U. i "konungens egen
kammar". Vid svenskarnas uppbrott från Turkiet
skickades han till Breslau

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>